I vaket efter toppmötet i försvarsalliansen NATO som genomfördes i Vilnius finns det fortfarande obesvarade frågor kvar vartefter statsministerns hustru Birgitta Eds roll i det politiska rummet växer. Borgerliga kristna menar att Birgitta Ed verkar vara ”en vettig person” men det är få, om ens någon, som i någon vidare mening vet något om vilken teologisk linje hon driver. Vem är Birgitta Ed? Var kommer hon ifrån?

Birgitta Ed, pastorsadjunkt i Svenska kyrkan, följde med som maka till statsminister Ulf Kristersson (M), till Natotoppmötet i Vilnius tidigare i veckan. Ed deltog i flera möten – bland annat med turkiske presidentens hustru Emine Erdogan.  Bilder på Ed i ämbetsdräkt, svart prästskjorta och vit prästkrage, tillsammans med Emine Erdogan iförd slöja publicerades internationell media. 

Relaterat: Så piskas Sverige till underkastelse

Birgitta Ed får stöd centralt inom kyrkan men kritiken har bitivis varit hård från andra håll.

– Det finns inget som hindrar en präst att bära prästskjorta när hen vill, säger Stefan Håkansson, pressekreterare i Svenska kyrkan.

– Jag är alltid präst och bär prästskjorta i alla sammanhang. Det har jag gjort sedan den dagen jag prästvigdes menar Ed i en kommentar.

Relaterat: Regeringen i nära dialog med radikal islamism

Okunskap präglar debatten

Debatten präglas av ett stort mått av okunskap om religiösa symboler i allmänhet och vad som är markörer. Hade Ed bara burit ett kors hade det sannolikt inte det blivit någon debatt. Nu gjorde Ed ett aktivt val att bära sin ämbetsklädsel vid ett i allra högsta grad politiskt sammanhang vilket försvaras av svenska kyrkan.

För att komma ifråga att få bära den s.k frimärksskjortan som Ed representerar krävs två alternativt fyra års utbildning. Två års utbildning för att bli diakon som ger den vigde rätten att bära grön skjorta, fyra års utbildning till präst varav ett år på Svenska kyrkans prästseminarium. Andra trossamfund har motsvarande regelverk.

Med ämbetsklädseln påtagen innebär det att den enskilde är i tjänst som gift med sitt ämbete, en uppfattning som framför allt högkyrkliga delar. Men denna kultur, att även bära prästmarkören i andra sammanhang än den direkta tjänsteutövningen har slagit rot i framför allt identitetspolitiska grupperingar inom Svenska kyrkan.

Inte för att markera att man är i tjänst utan då tjänar ämbetsklädseln som en identitetsmarkör i sammanhang när annars ett kors runt halsen kunnat tjäna samma syfte.

Ledarsidorna har ställt frågan till såväl UD som Statsrådsberedningen om vad syftet var att låta Ed uppträda i en idéburen organisations officiella tjänsteklädsel vid NATO-mötet i Vilnius utan att organisationen, i detta fall Svenska kyrkan, var inbjudet att närvara.

Vare sig UD eller Statsrådsberedningen har återkommit.

Det leder dessvärre till en rad med spekulationer om det egentliga syftet med att kasta in ytterligare religiösa symboler i en process som kantats och lidit av att en religiös debatt kommit att dominera i en säkerhetspolitisk.

Men utvecklingen att blanda religion och politik är naturlig. En utveckling som påbörjades långt innan Antje Jackelén vigdes till ärkebiskop och som är i grunden en motreaktion mot de konstitutionella reformer som genomförts alltsedan 1970 när regeringen Palme upphävde blahsfemiförbudet och som tog riktig fart i samband när kyrkan skildes från staten. Kyrkans naturliga inflytande på politiken minskades. 

Och för den svenska kyrkan har detta varit traumatiskt då kyrkan under senare delen av 1900-talet blev allt mer politisk. En utveckling där politiken kommit att få en allt starkare ställning i stiften trots löften om motsatsen. Exemplen på politiseringen av religionen och stiften är flera. 

Relaterat: Hur Israelfientlighet uppstod i kyrkorna

Starkt politiserade stift rekryterar framtidens präster

Trots att Svenska kyrkan är ”en stor borg” påverkas rekryteringen ute i stiften av nya medarbetare av denna politisering. Antje Jackelén, som ett exempel, prästvigdes av biskopen i Stockholms stift Lars Carlzon. Carlzon var vänskapsförbundet Sverige – DDR:s siste ordförande och såg murens fall som en stor katastrof. Jackelén kom under hela sin tid i ämbetet som ärkebiskop vidareutveckla och försvara kyrkans politiska roll i samhället.

Strängnäs stift, som Ed tillhör och prästvigdes i, är inget undantag hur djup en politisering kan gå i Svenska kyrkan.

Johan Dalman, biskop i Strängnäs stift, var positiv till att Birgitta Ed valde att bära prästskjorta när hon var på Natomöte i Vilnius. “Svensken mår bra av att se att människor med olika politisk eller apolitisk hemvist kan viga sitt liv till att vittna om Gud” säger han.

I en situation där Sverige anklagas för att vara religionsfobiskt och sekulariserat på gränsen till nedlåtande mot de människor som tror på mer än det materiella och rationella, är det en viktig signal i motsatt riktning när statsministerns fru genom sin klädsel vittnar om motsatsen, skriver Johan Dalman i ett mejl till Kyrkans Tidning. 

Den kinesiska kulturrevolutionen visar vägen till Guds rike

En av Dalmans företrädare i ämbetet som biskop i Strängnäs stift var biskopen Jonas Jonson. Jonson var biskop i Strängnäs innan Ed inledde sina studier i teologi, men var biskop under en lång tid (1989-2005) och kom att prägla stiftets inrikting. Jonson menade i unga år att den kinesiska kulturrevolutionen visade vägen till Guds rike samt senare som prästvigd och blivande biskop att

“Kina har skapat rättvisare levnadsförhållanden än vad vi sett i många kristna länder. Det finns så mycket omsorg och godhet, så mycket hederlighet och respekt för människor i Kina att en kristen västerlänning ofta skäms. Revolutionens syfte är att skapa goda livsvillkor för alla och förhindra att de starka trampar ner de svagare. Många kristna som varit i Kina har frågat sig om inte det kinesiska samhället i praktiken är långt mer ‘kristet’ än det Västerländska”. 

Även om Jonson modererat sin uppfattning och deltog i protesterna efter massakern på Himmelska Fridens torg så nämnde han 2008 att ordningen återställdes med Deng Xiaopings maktövertagande 1979.  Året innan massakern.

Kina är dessutom vida känt för att förfölja oliktänkande och etniska eller religiösa minoriteter som de öst-turkiska uigurerna. Efter att Jonson gått i pension kom han att undervisa på kinesiska universitet.

En annan biskop som har en stark politisk profil är biskopen i Skara stift, Åke Bonnier. Bonnier har tidigt krävt att ordningslagen ändras för att förhindra bokbränningar som del av en religionskritik. Detta trots att den svenska kyrkan anslutit sig till den lutheranska läran samt att Martin Luther i sin religionskritik mot den romersk-katolska kyrkan 1520 genomförde ett av världens första och största bokbål av heliga skrifter.

Luther införde dessutom tvåregementsläran som innebär en tydlig skiljelinje mellan den världsliga och andliga makten över människorna.

Åke Bonnier är även ordförande i Sigtunastiftelsen, en verksamhet som står för mycket av den teologiska forskning som påverkar Svenska kyrkans olika vägval och teologiska tolkningar. Stiftelsen rekryterade nyligen Helle Klein, tidigare politisk redaktör för Aftonbladet och grundare av Seglora smedja. Seglora smedja är en annan tongivande tankesmedja i Svenska kyrkans utveckling. Seglora smedja var en av Mattias Irving, senare ordförande i socialdemokratiska föreningen Hjärta och politisk sekreterare åt Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, första stora plattform.

Irving kom att lämna Socialdemokraterna tillsammans med diakonen i Equmeniakyrkan Anna Ardin i protest mot Magdalena Anderssons inriktning av partiet. Idag är Irving aktiv som ledsagare inom ramen för Equmeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina.

Även om främst borgerliga kristna menar att Birgitta Ed är eller verkar vara ”en vettig person” är det få, om ens någon, som i någon vidare mening vet om Ed brutit med Strängnäs stifts tradition av politisk radikalism eller den huvudlinje för Svenska kyrkan representerar. Den som Åke Bonnier och Helle Klein driver där intervention i politiken är självklar.

I vaket efter Vilnius borde frågan ställas på sin spets vartefter Eds roll i det politiska rummet växer. 

Vem är Birgitta Ed?