I sin vision för ett framtida Turkiet hävdade president Erdogan är utarbetandet av en ny konstitution som ett prioriterat vallöfte. En ny konstitution som skall, hävdar Erdogan, återställa Turkiets rättmätiga plats i historien som en regional stormakt. Ett prioriterat vallöfte där han nu sätter press på sina grannländer inom det turkiska språkområdet till att anpassa sig efter hans ambitioner.

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan har inte givit upp tankarna på en ny konstitution och inledde strax efter region- och lokalvalen i maj i år samtal med oppositionen. Erdogan menade att det efter lokal- och regionalvalen tidigare i år har inletts en period av uppmjukning av det politiska klimatet och relationen mellan regeringsunderlaget och oppositionen. Oppositionen gick starkt framåt i flera regioner och kontrollerar idag storstadsregionerna och städerna Ankara samt inte minst det psykologiskt viktiga Istanbul.

“Framtiden för vårt land kan byggas på större demokrati, ekonomiskt välstånd och säkerhet”,

sade Erdoğan under ett evenemang i huvudstaden Ankara den 10 maj enligt Hürriyet Daily News.

Relaterat: Trots akuta problem prioriterar Erdogan ny konstitution

Prioriterat vallöfte

Centralt i sin vision för ett framtida Turkiet hävdade han är utarbetandet av en ny konstitution. En ny konstitution som skall, hävdar Erdogan, återställa Turkiets rättmätiga plats i historien som en regional stormakt. Ett prioriterat vallöfte.

Relaterat: Turkiet river upp sin konstitution med rötterna

Presidenten har hela tiden understrukit det historiska sammanhanget, med hänvisning till den nuvarande konstitutionen, som formulerades i efterdyningarna av militärkuppen 1980 samt inte minst arvet efter det moderna Turkiets grundare Kemal Atatürk. En reform som Atatürk lät genomföra för att förstärka den turkiska sammanhållningen var en språkreform. Där det arabiska alfabetet byttes ut till ett anpassat latinskt alfabet eftersom det latinska, med sina vokaler, passar det turkiska språket bättre. 

Det turkiska alfabetet kom till år 1928, då Turkiets första president, Kemal Atatürk tog initiativet att ersätta det arabiska alfabetet som tidigare använts i det osmanska riket. Det turkiska alfabetet är en variant av det latinska alfabetet där man dessutom använder bokstäverna ç, ğ, ı, İ, ş, ö och ü.

Erdogan tar nu ett steg till för att konsolidera Turkiets ställning som regional stormakt där den turkiska intressesfären spänner från Libyen i väster, Budapest i norr, Sydsudan i söder samt Yemen i öster. Erdogan pressar nu sina närmaste grannländer inom det turkiska språkområdet till att byta ut sitt alfabete till det turkiska.

“För att förhindra global maktrivalitet från att spilla över i vårt närområde måste vi stärka våra led och använda våra resurser för vårt gemensamma välstånd”,

sade utrikesminister Hakan Fidan vid ett toppmöte för organisationen av turkiska stater (OTS) i Azerbajdzjans stad Susha den 6 juli rapporterar Hürriet Daily News. OTS omfattar Azerbajdzjan, Kazakstan, Kirgizistan, Uzbekistan och Turkiet.

“Vi måste etablera alfabetbetisk enhet så snart som möjligt,” uppmanade Fidan. 

Medan Turkiet, Azerbajdzjan och Uzbekistan använder det latinska alfabetet, fortsätter Kazakstan och Kirgizistan att använda den kyrilliska skriften.

Med kraven på grannländernas språkreformer tar Erdogan flera för honom viktiga steg att konsolidera Turkiets ställning som regional stormakt. En språkreform i grannländerna som öppnar upp för att kunna tvinga fram ytterligare kulturell assimilering till turkisk kultur.

Relaterat: Turkiet: Illusionen av en demokrati