EU:s Generaladvokat: Förbjud svenska rättsdatabaser

AI-genererad bild via ChatGPT.
  • Tisdag 9 sep 2025 2025-09-09
E-post

EU-domstolens Generaladvokat har yttrat sig i ett rättsfall som gått hela vägen från Attunda tingsrätt till Bryssel. Slutsatsen som denne drar är att svenska rättsdatabaser, som Lexbase och Mrkoll, strider mot EU:s reglering enligt GDPR. EU-rätten står över den svenska grundlagen enligt Generaladvokatens förhandsutlåtande och kan komma att bli det vägledande domstolsbeslutet.

EU-domstolens generaladvokat Maciej Szpunar har yttrat sig om att svenska rättsdatabaser, som Lexbase och Mrkoll, strider mot EU:s reglering enligt GDPR. Utlåtandet är vägledande, men inte bindande i en kommande dom. Rättsprocessen bottnar i en svensk man som stämt Lexbase för att de publicerat en dom mot honom.

Generaladvokatens utlåtande från den 4 september 2025 rör en begäran om förhandsavgörande från Attunda tingsrätt. Målet handlar om balansen mellan skyddet för personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning (GDPR, förordning (EU) 2016/679) och yttrande- och informationsfriheten, särskilt när det gäller publicering av domar i brottmål i en kommersiell databas. 

Utlåtandet fokuserar inte primärt på att “reglera” publicering av domstolsbeslut i allmänhet, utan på hur GDPR:s artikel 85 ska tolkas i en specifik situation där en person begär radering av sina uppgifter från en sådan databas.

Rättsfallet bygger på följande: En svensk man, ND, dömdes 2011 för brott. Domen publicerades i Lexbase fram till februari 2024 (efter att den gallrats från belastningsregistret). ND begärde radering av sina personuppgifter, men företaget vägrade initialt. ND stämde företaget och krävde skadestånd (300 000 SEK), men företaget åberopade svenskt grundlagsskydd som innebär att GDPR inte tillämpas fullt ut och att enda rättsmedel är straffrättsligt förtal eller skadestånd kopplat till förtal.

Relaterat: Ett samtal om rättsdatabaser

Det svenska rättsläget vs det europeiska

Enligt dataskyddslagen (2018:218) och Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, prioriteras yttrandefriheten för medier med utgivningsbevis. GDPR tillämpas inte om det strider mot grundlagarna, och rättsmedel begränsas till förtalsregler.

Attunda tingsrätt ställde därför ett antal frågor om tolkningen av GDPR:s artikel 85, som kräver att medlemsstater förenar dataskydd med yttrandefrihet (inklusive journalistiska ändamål).

Generaladvokaten analys och svar bygger på en avvägning mellan grundläggande rättigheter i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna att medlemsstater har skyldighet att balansera dessa, men inte kan utesluta GDPR helt.

Två artiklar i GDPR är centrala för Generaladvokatens slutsatser.

  • Artikel 85.1 kräver att medlemsstater i lag förenar dataskydd med yttrandefrihet (inklusive journalistik).
  • Artikel 85.2 tillåter undantag/avvikelser från vissa kapitel i GDPR (t.ex. principer, registrerades rättigheter) om det är nödvändigt för journalistiska, akademiska, konstnärliga eller litterära ändamål. 

Den slutsats som generaladvokaten drar är att svensk lagstiftning, som begränsar rättsmedel till enbart straffrättsligt förtal eller skadestånd med anledning av förtal, är inte tillåten under artikel 85.1. 

Relaterat: Så bygger du din egen rättsdatabas gratis

Generaladvokatens rekommendation

Medlemsstater kan inte utesluta rättsmedel från GDPR:s kapitel VIII (rättsmedel, ansvar och sanktioner), som inte nämns i artikel 85.2. Detta skulle kringgå GDPR:s syfte. Registrerade måste ha tillgång till bredare rättsmedel, som klagomål till tillsynsmyndighet eller domstolsförelägganden (inte bara förtal. Undantag får inte gälla hela GDPR eller utvidgas bortom journalistiska ändamål.

Begreppet “journalistiska ändamål” tolkas brett baserat på EU-domstolens praxis (t.ex. Satakunnan Markkinapörssi och Satamedia, C-73/07; Buivids, C-345/17). Det inkluderar spridning av information, åsikter eller idéer till allmänheten, även i vinstsyfte och utanför traditionella medier (t.ex. bloggar). Men det kräver ett syfte att informera allmänheten, inte bara kommersiell tillgång för betalande användare.

Relaterat: Högsta domstolen inför “de facto” förbud mot rättsdatabaser

Generaladvokatens slutsats blir att Lexbase verksamhet och återpublicering av offentliga domstolsbeslut inte är journalistisk. Den innebär enligt Generaladvokaten endast obearbetad tillgång till offentliga handlingar mot betalning utan avsikt att sprida information brett eller uppmärksamma samhällsfrågor. Det liknar inte journalistik omfattas inte av de undantag som nämns i artikel 85.2.

Utlåtandet understryker, enligt Generaladvokaten, att GDPR:s dataskydd inte får underordnas nationell yttrandefrihet på ett sätt som utesluter effektiva rättsmedel. Om domstolen följer detta kan det innebära att svenska medier/databaser som Lexbase måste följa GDPR fullt ut, inklusive individers rätt till radering av domstolsbeslut. 

Det betonar behovet av proportionell avvägning, men lämnar slutbedömningen till nationell domstol.

EXTRAMATERIAL

Generaladvokatens utlåtande per den fjärde september 2025.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se