Från mobil till mordplaner

  • Lördag 4 apr 2026 2026-04-04
E-post

Terrorhotet formas i dag i allt högre grad inom våra egna samhällen. Ofta sker det i det tysta genom idéer som tar form framför en skärm, i en mobiltelefon eller vid en dator. Sveriges säkerhetshot har traditionellt främst kommit utifrån: från fientligt inställda stater, organiserade terrorgrupper och avgränsade extremistmiljöer. Den bilden är i dag mer komplex menar Edward Nordén.

Ryssland, Iran och Kina utgör fortsatt konkreta säkerhetsproblem. I Irans fall kombineras direkta hot mot mål i Sverige och Danmark med att kriminella nätverk i Sverige utnyttjas som verktyg. Samtidigt påverkar den grova kriminaliteten och en bristande kontrollförmåga den inre säkerheten. Hotbilden har därmed blivit mer fragmenterad – och svårare att överblicka.

Dagens terrorhot är mindre synligt och mer svårupptäckt. Där terrorism tidigare ofta var kopplad till organisationer och träningsläger utomlands ser vi nu i högre grad ensamagerande individer eller små, löst sammansatta nätverk.

Radikaliseringen sker inte nödvändigtvis i fysiska miljöer utan i digitala.

Det handlar om idéer som gradvis formar en världsbild: föreställningar om hotad identitet, ett fientligt samhälle eller upplevda orättvisor. I dessa miljöer kan våld till slut framstå som legitimt.

Internet har kraftigt accelererat denna utveckling. I dag kan vem som helst ta del av högerextrem propaganda, vänsterextrema våldsaktioner, antisemitiskt innehåll, jihadistiska budskap och manipulerat material som AI-genererade filmer. Förenklade konfliktnarrativ sprids snabbt och effektivt.

Det krävs inte längre en organisation som planerar och styr. Det räcker att inspirera en enda individ. Avsändaren vet ofta inte ens vem som tar del av budskapet eller hur det kommer att användas.

Plötsligt kan en instabil eller lättpåverkad person övertygas om att våld är den enda vägen framåt. Attacker kan uppstå utan tydliga förvarningar.

Självradikalisering och islamistiskt våld

Den största våldsbejakande extremistmiljön i Europa är fortsatt den islamistiska. Ett aktuellt exempel är det så kallade Mamdani-fallet i New York, där två personer planerade ett bombattentat nära Gracie Mansion. Enligt utredningen inspirerades de av IS, men saknade direkt styrning. Dådet kunde stoppas men med små marginaler.

Fallet illustrerar ett växande fenomen: självradikalisering. Individer tar på egen hand till sig extremistiskt material online och omsätter det i konkreta våldsplaner.

Utvecklingen ställer nya krav på säkerhetspolitiken. För det första räcker det inte att enbart fokusera på yttre hot. Arbetet måste kompletteras med ett mer systematiskt fokus på radikalisering inom landet, inte minst i digitala miljöer.

För det andra krävs större tydlighet i den offentliga debatten. Kritik av våldsbejakande ideologier måste kunna föras utan att sammanblandas med generella angrepp på grupper.

Det finns konkreta problem i vissa miljöer som kan leda till våld, inte minst islamistiskt. Att påtala detta får inte reflexmässigt avfärdas som islamofobi. Samtidigt är hotet bredare än så.

Även andra former av radikalisering förekommer. I en polariserad debatt där politiska motståndare ofta stämplas i hårda ordalag riskerar verkliga hot att försvinna i retoriken. Det finns individer som radikaliseras i det tysta, utan tydlig grupptillhörighet – och där våld kan riktas mot exempelvis muslimer som betraktas som symboliska mål. Hotbilden är därmed mångfacetterad. Extremistiska idéer utvecklas parallellt och förstärker varandra.

En verklighet att förhålla sig till

För att skydda Sverige krävs en realistisk förståelse av hotet. Framtida terrordåd kan komma att utföras av personer som redan finns mitt ibland oss – inte av aktörer långt borta. Alla extremister har i dag tillgång till alla människor med en mobiltelefon. Och alla människor med en mobiltelefon har tillgång till extrema idéer.

Det är bara ett klick bort.

Förr eller senare kommer konsekvenserna att bli tydliga. Frågan är inte bara hur hotet ska hanteras – utan hur vi för en seriös och nyanserad diskussion om det när det väl sker.

Edward Nordén

Jordbrukare, debattör och talesperson för Medborgerlig Samling

Edward Nordén

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se