Även om en förlängd pandemilag idag är direkt nödvändig, i huvudsak beroende på att vare sig regering eller regioner klarat av att möta effekterna av pandemin långsiktigt, manar detta till inte bara eftertanke utan även debatt. Kombinerat med andra eventuellt kommande lagstiftningar kan pandemilagstiftningens tillämpning, som det finns tendenser till idag, effektivt kväsa allt vad demokrati innebär.

Statsminister Magdalena Andersson (S) försvarar regeringens coronaåtgärder efter Sverigedemokraternas besked om att de ämnar KU-anmäla henne.

– Frågan man ställer sig borde inte vara: borde vi göra mindre utan borde vi göra mer, säger hon på en pressträff efter onsdagens partiledardebatt rapporterat av DN.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkessons kritik ligger i linje med den som som Liberalernas Nyamko Sabuni framförde på tisdagen. Sabuni sade då att hennes parti kommer rösta nej till att förlänga pandemilagen och menade att regeringen ”missbrukat sitt mandat”.

Men Magdalena Andersson avfärdar kritiken, både mot regeringens hantering av pandemilagen och mot de nya restriktionerna.

– Vi ser att antalet patienter har ökat med 40 procent den senaste veckan och risken att vi får en fortsatt belastning på vården är stor. Det gäller även andra yrkesgrupper och frågan man ställer sig borde inte vara: borde vi göra mindre utan borde vi göra mer.

Det finns sannolikt få sjukvårdsanställda som idag inte håller med statsministern om behovet av restriktiva åtgärder. Vården har fortfarande inte återhämtat sig från tidigare toppar och idag har flera regioner och sjukhus intagit stabs- respektive beredskapsläge. Personalsitutationen är svår samtidigt som planerade operationer återigen ställs in om de inte är direkt nödvändiga.

Men samtidigt tangerar Sabuni något som blev uppenbart när Lena Hallengren på en tidigare pressträff uttryckte sig på ett sådant sätt att det inte kunde uteslutas att RS-viruset samt säsongsinfluensans utbredning spelat in i beslutet att återinföra restriktioner inom ramen för pandemilagen. Pandemilagen är framtagen för att bromsa spridningen av samhällsfarlig smitta. Coronaviruset som framkallar Covid 19 är sedan snart två år klassat som samhällsfarlig smitta vilket vare sig RS-viruset eller vinterkräksjukan är.

Det vill säga en lagstiftning som är framtagen för att möta en specifik sjukdomsspridning, de sjukdomar som klassats som samhällsfarliga, används för att börja möta effekter av andra sjukdomstillstånd som inte klassats som samhällsfarliga även om de belastar vården.

Regeringen, och även regionerna, har haft två år på sig att bygga ut kapaciteten i vården men inte tagit det tillfället och möter sina tillkortakommanden med ytterligare repressiva åtgärder mot befolkningen. Att vinterviruset varje år innebär en belastning på vården är väl känt varför Hallengren och regeringen i praktiken underkänner sin egen framförhållning. Så kan den uppkomna situationen beskrivas. 

Även om jag själv anser att lagen behöver förlängas och att restriktioner behövs för att lätta trycket på vården i syfte att få den att orka fram till april, då ett varmare väder i regel innebär att fler rör sig utomhus där viruset har svårare att spridas, så krävs nu en viss eftertanke och inte minst debatt om vad repressiva lagrum som pandemilagen egentligen innebär.

Relaterat: Så nyttjar regeringen pandemin för att urholka demokratin

Att syftet inledningsvis är gott är sannolikt de flesta överens om. Nästan lika många är nog eniga i att den formen av lagstiftning behövs för att hantera den situation som råder inom vården just nu. Inte minst jag är förespråkare för detta handlag från regeringens sida.

Men.

Hallengrens uttryckta motiv indikerar att regeringen, och för den delen en majoritet i riksdagen, nu börjat anträda det som kallas för ”a slippery slope”, eller en bitvis hal nedförslöpa. Att börja tänja på motiven för att utlösa de repressiva mekanismerna i lagrummet.

Ponera att 2022 års regering blir en samregering med Moderater och Socialdemokrater, en regering som med dagens opinionssiffror skulle få en betryggande majoritet i riksdagen. Och om justitieminister Morgan Johanssons förslag om begränsningar i medborgarnas informationsfriheter blir verklighet där han vill begränsa tillgången till rättsdatabaserna, eller de domstolsbeslut, som finns kommersiellt tillgängliga samtidigt som visitationszoner införs i enlighet med moderaternas förslag.

Relaterat: Jag önskar jag kunde kalla mig socialdemokrat

Det skulle kunna resultera i ett samhälle där folksamlingar förbjuds i både publika och offentliga sammanhang med hänvisning till folkhälsoläget. Där det i enlighet med moderaternas förslag kan införas tillfälliga visitationszoner för att upprätta den allmänna ordningen samtidigt som dessa medborgare inte kan hålla sig informerade om vad som i övrigt sker inom rättsväsendet eftersom de förnekas tillgång till domstolsbeslut som i andra demokratier är offentliga.

Relaterat: Den sminkade grisen

Det känns som detta skulle vara själva definitionen av ett land som Nordkorea när varje lag med ett ursprungligt gott syfte sakta glider över i att träffa andra, av den politiska nivån upplevda samhällsproblem eller hot. För att sedan sakta flyta ihop i en rörelse riktad mot medborgarna.

Även om en förlängd pandemilagstiftning idag är direkt nödvändig, i huvudsak beroende på att vare sig regering, riksdag eller regioner klarat av att möta pandemin långsiktigt, manar detta till inte bara eftertanke utan även debatt.

Om vad en kombination av repressiva åtgärder riskerar att leda till. 

Det är som grodan och det kokande vattnet. Du lägger en groda i en kastrull med kallt vatten och sätter på plattan. Grodan känner inte hur temperaturen stiger och hoppar inte ut ur vattnet. Den dör omedveten om att den kokats ihjäl.

NOT:

Idag är endast Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna motståndare till Morgan Johanssons repressiva grundlagsändring som syftar till att inskränka informationsfriheterna och de universella rättigheterna för medborgare.

Kristdemokraterna håller enligt partiets ledamot i Konstitutionsutskottet, Tuve Skånberg, idag öppet för att släppa igenom Morgan Johanssons repressiva förändringar av den svenska grundlagen. Liberalerna har ännu inte bekänt färg.

Liberalerna gjorde under försommaren 2021 i ett angränsande ämne gemensam sak med regeringen genom att avslå moderaternas krav på en extern granskning av Folkbildningsrådet.