Iransk despoti når allt längre in i väst

Bild: Ayatollah Khamenei / Det iranska säkerhetsministeriets insignia. Bildkälla: Wikipedia.
  • Söndag 7 maj 2023 2023-05-07
E-post

Den verkställda dödsdomen mot den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab aktualiserar en rad med problem som den iranska regimen och staten utgör för Sverige och omvärlden. Bland annat är inte ett svenskt medborgarskap något större skydd mot denna teokratis våldsutövning. Men inte heller är Turkiet ett säkert land att resa till för iransvenskar efter att Turkiet och Iran fördjupat sitt säkerhetssamarbete.

I mars i år fastställde Irans högsta domstol dödsstraffet mot den iransk-svenske medborgaren Habib Chaab. Enligt domstolshandlingar anklagades Chaab för att ha agerat ledare för separatistgruppen ASMLA, som är terrorstämplad av Iran. Chaab anklagades även för att ha haft ett ansvar i den attack mot en militärparad 2018 där över 20 personer dödades.

UD bekräftar för SVT att avrättningen av Chaab verkställdes verkställts under lördagen. I en kommentar skriver UD att man fördömer agerandet och att man under lördagen har kallat upp Irans ställföreträdande ambassadör för att protestera mot avrättningen.

UD bekräftar för annan media att ytterligare 16 svenska medborgare avtjänar långa fängelsestraff eller avvaktar dom i iranska fängelser.

Avrättningen av Chaab aktualiserar en rad med faktorer som inte bara svensk-iranier har att förhålla sig till utan även den svenska staten och statsförvaltningen.

Dubbla medborgarskap skapar illusion av skydd

Återigen bekräftas styrkan i det iranska medborgarskapet. Iran erkänner inga andra medborgarskap än det iranska om det skulle finnas dubbla medborgarskap. Det svenska medborgarskap som skulle utgöra ett skydd för Chaab mot att bli fängslad har inget värde i Iran. Det dubbla medborgarskap som Chaab hade var ingen garant för att hans säkerhet och integritet skulle respekteras, snarare tvärgom.

Det dubbla medborgarskapet i Sverige för iranska medborgare är endast en illusion och kan möjligtvis invagga den enskilde i en falsk känsla av trygghet. Trots detta, och trots att UD avråder från resor till Iran reser c.a 30000 svensk-iranier med dubbla medborgarskap till landet årligen (2021 års siffror). 

Relaterat: Svenskar med iranskt medborgarskap avkrävs 100 procent lojalitet till den iranska regimen

För iranier med dubbelt medborgarskap utgör inte heller Turkiet en rimligt säker destination längre. Den iranska säkerhetstjänsten och även Revolutionsgardet kan röra sig och agera tämligen fritt alldeles oaktat vad Turkiet påstår i det specifika fallet. Turkiet och Iran har ett långt gående samarbete mot terrorism sedan flera år. Länderna har nyligen genomfört fyrpartssamtal tillsammans med Ryssland och Syrien i Moskva om ett fördjupat säkerhetssamarbete. Mötet genomfördes på ministernivå där samtliga länders försvarsministrar deltog.

Det iranska medborgarskapet går i praktiken inte att avsäga sig. Den svenska säkerhetspolisen har inte bara pekat ut Iran som ett reellt hot utan även andra har identifierat landet som antagonistiskt mot bland annat Sverige. Iran har varit delaktiga i flera av de desinformationskampanjer som riktats mot Sverige samt bedriver omfattande flyktingspionage i hela EU.

Dödsdomen aktualiserar Säkerhetspolisens varningar

Den verkställda dödsdomen av Chaab aktualiserar den hotbild som finns kring svensk-iranier i statsförvaltningen. Den tidigare socialförsäkringsministern Ardalan Shekarabi, som idag är rättspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, har dubbelt medborgarskap men menar att iranier är de bäst integrerade invandrarna och utgör inget säkerhetshot mot Sverige på det sätt som Säkerhetspolisen menar. 

Säkerhetspolisen har hemställt om en skarpare bakgrundskontroll på de som har dubbla medborgarskap och söker eller är aktuella för säkerhetsklassade tjänster. I dessa fall bör det bedömas som sannolikt, med den iranska statens agerande mot enskilda med dubbla medborgarskap, att det iranska används som medel mot dom. 

Relaterat: Dubbelt medborgarskap – Dubbel identitet

Dessa är tvingade, enligt iransk lag, att samarbeta med landets olika säkerhetsorgan och funktioner.

Samma sak bör i synnerhet vara gällande för Alexander Akhlaghi, idag förste sekreterare vid Sveriges ambassad till Afghanistan. Denna ambassad är för närvarande av lätt insedda skäl belägen i Stockholm.

Aklhaghi har en partipolitisk bakgrund i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet men var den tidigare statsministern Stefan Löfven (S) utrikespolitiske rådgivare. Han antogs senare till diplomatprogrammet på UD och fick som första stationering tjänsten som förstesekreterare och chef för den politiska avdelningen vid ambassaden i Kabul, ett politiskt karriärhopp på flera steg. 

I sitt CV har Aklhaghi bland annat studier vid Teherans universitet. Vid det persiska institutet för internationella studier. Studier vid Teherans universitet, ett av Irans elituniversitet, är i realiteten endast öppna för regimtrogna studenter.

I Sverige, bara i Stockholm är idag ytterligare nära 400 med sannolikt dubbla medborgarskap alumner från Teherans universitet verksamma enligt information på LinkedIn.

Relaterat: Svensk-iranska nätverk förändras efter oroligheterna i Teheran.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se