It´s “handelsvägarna” you stupid
Hur USA:s territoriella anspråk har tagits emot av omvärlden gör framför allt medias oförmåga att rapportera korrekt tydlig vad som ligger bakom presidentens krav. Kontroll över handelsvägarna. I fallet med Panamakanalen är de uppenbart men få, eller ingen, svensk politiker eller media har kunnat förklara hur detta hänger ihop med Donald Trumps krav på kontroll av Grönland och Kanada.
Lika lite som Europa och andra delar av världen är speciellt engagerade i amerikansk inrikespolitik är de amerikanska väljarna intresserade av den amerikanska utrikespolitiken i någon större omfattning. Omvärlden har svårt att förstå varför det idag är så tyst från Demokraterna och den amerikanska oppositionen kring den amerikanske presidenten Donald J Trumps territoriella anspråk.
Denna tystnad bygger dels på ointresset från den amerikanska allmänheten men även den tradition som innebär att tidigare demokratiska presidenter, som Bill Clinton, Barack Obama och Joe Biden, aldrig kommenterar sina efterföljares politik. Tvärtom finns det exempel på hur det dröjde för en efterträdare i form av Biden att pausa, inte ta bort, de handelshinder som Trump införde under sin första period.
De territoriella anspråken på kontroll över Panamakanalen, att göra Kanada till USA:s 51:a delstat samt annektera Grönland är territoriella krav som omvärlden har svårt att acceptera och inte minst förstå. Och utan att dessa kan förklaras så blir det hart när omöjligt att förhålla sig till dom. Oavsett om den enskilde finner kraven rättmätiga eller inte.
Alla kraven handlar i grunden om samma sak. Kontroll över handelsvägarna. I fallet med Panamakanalen är de uppenbart men få, eller ingen, svensk politiker eller media har kunnat förklara hur detta hänger ihop med Donald Trumps krav på kontroll av Grönland och Kanada.
Relaterat: Så förändrar Trump den internationella handeln
Rätten till fri passage genom Arktis
Nordvästpassagen är en den farled norr om amerikanska kontinenten som förbinder Atlanten och Stilla Havet genom Norra ishavets packis och Kanadas arktiska skärgård. Normalt ligger denna passage blockerad av is och flera försök har gjorts sedan 1500-talet att finna en isfri led. Det kom att dröja så långt som till 1906 innan norrmannen Roald Amundsen blev den förste att lyckas med bedriften sommartid.
Klimatet har sedan dess blivit varmare och när isen nådde en rekordlåg nivå under sensommaren 2007 samt igen 2008, fanns en isfri passage genom hela Nordvästpassagen.
Den arktiska packisen förhindrar vanlig sjöfart under hela året, men klimatförändringarna gör att packisen smälter och kan göra sjövägarna farbara. Anspråken på suveränitet över området kan dock komplicera framtida trafik inom regionen. Den kanadensiska regeringen anser att Nordvästpassagen är en del av landets inre vatten men flera länder menar att det är fritt hav eller territorialhav, vilka tillåter fri passage. I praktiken samma form av motsättning som funnits kring Ålandsförträngningen och Öresund och Bälten.
Den kanadensiska regeringen hävdar att en del av de vattenvägar som utgör Nordvästpassagen, i synnerhet i Kanadas arktiska skärgård, är kanadensiskt territorialvatten, vilket skulle ge Kanada rätt att spärra vägen genom dessa vatten. De flesta sjöfartsnationer, inklusive USA och länderna inom EU, betraktar dessa vatten som ett internationellt sund där utländska farkoster har rätt till ”transitpassage”.[
Enligt detta synsätt skulle Kanada ha rätten att upprätthålla reglering av fiske och miljö, och lagar om beskattning och smuggling liksom om sjösäkerhet samt sjöfart i allmänhet, men inte rätten att stänga passagen.
Relaterat: “Andra smarta saker” förändrar världsordningen
Klimatförändringarna öppnar upp
År 1985 passerade den amerikanska isbrytaren Polar Sea genom Nordvästpassagen från Grönland till Alaska, och blev då inspekterad av den kanadensiska kustbevakningen innan passagen. När kanadensiska reportrar frågade den amerikanska regeringen om händelsen indikerade den att den inte hade sökt tillstånd för resan eftersom något sådan inte krävs. Året efter, 1986 deklarerade den kanadensiska regeringen åter igen rätten till dessa vatten. Den amerikanska regeringen har emellertid vägrat att erkänna Kanadas krav. År 1988 undertecknade de amerikanska och kanadensiska regeringarna ett avtal, “Arctic cooperation”, som löste de praktiska frågorna kring Nordvästpassagen utan att gå in på frågan om den ligger inom Kanadas territorialvatten.
Under FN:s havsrättskonvention har fartyg under transitpassage inte rätt att utföra forskningsuppdrag. Avtalet mellan USA och Kanada stipulerar att alla amerikanska kustbevakningsfartyg har forskningsstatus och behöver därför tillstånd från den kanadensiska regeringen för att passera.
I slutet av 2005 kom påståenden om att en amerikansk atomubåt hade färdats utan tillstånd genom Kanadas arktiska vatten, vilket gav upphov till starka kanadensiska reaktioner.
I sin första presskonferens efter valet 2006 den slog nyvalde premiärministern Stephen Harper fast den kanadensiska regeringens avsikt att upprätthålla sin suveränitet i de arktiska regionerna, och utmanade därmed ett uttalande som tidigare gjorts av den amerikanske ambassadören och administrationen: att arktiska vatten är internationella.
Den 9 april 2006 deklarerade Kanadas försvarsmakt att den kanadensiska militären kommer att referera till Nordvästpassagen som kanadensiskt inre vatten. USA:s kustbevakning och flotta lät året efter förstå att de avsåg utöka och fortsätta sin verksamhet i arktiska vatten.
Den ensidiga deklarationen, som strider mot andemeningen i FN:s havsrättskonvention från Kanada har inte erkänts officiellt av någon amerikansk president.
Det är inte fel att inkludera USA:s anspråk på Grönland i detta resonemang eftersom Grönland och Labrador-sundet utgör den västra angöringspunkten genom Nordvästpassagen.
Det vill säga, USA:s president intar redan från början (vilket han visar sig alltid göra och som han är öppen med sedan länge) medvetet en extrem position som motparten inte kan acceptera för att sedan landa i en kompromiss som samma motpart tidigare aldrig kunde tänka sig gå med på. Att Kanada skulle låta sig annekteras av USA som en 51:a delstat är orimligt men att de pressas till att ansluta sig till FN:s havsrättskonventions och EU:s samt USA:s tolkning av den är en högst trolig utgång.
Kanada, å sin sida, hävdar sin territoriella integritet. Att den omfattar även passager för internationell sjöfart.
Relaterat: Så förändrar Trump den internationella handeln
Redaktörens kommentar och förtydligande
Detta är en förklarande text som syftar till en ökad förståelse och ge grunderna för att göra en företeelse. Den har inget syfte att försvara någon av parterna utan ger grunderna för att kunna förutse en utveckling.
Definitioner enligt nedan:
Förklara: göra tydlig, göra förståelig, klarlägga, berätta orsaken
Förstå: begripa, inse, tolka, uppfatta
Förutse: räkna med, ana, på förhand inse, vänta sig; sia, spå, förutsäga
Försvara: värna, skydda, beskydda, värja, rättfärdiga, ursäkta, urskulda, överskyla, ta i försvar; föra någons talan; kunna upprätthålla
Johan Westerholm
