Kulturkonflikten mellan EU och USA hårdnar
Reaktionerna från EU och europeiska ledare har varit kraftiga sedan USA drog in visumen för fem européer – med den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton i spetsen. Även om den amerikanska reaktionen kan kopplas direkt till EU:s utfärdande av böter mot X så handlar det om något annat. I grunden ligger en mer än tjugo år gammal kulturkonflikt bakom dagens händelseutveckling som bottnar i synen på gränserna mellan individuell frihet och kollektivt ansvar.
Den 24 december införde USA:s utrikesdepartement-administrationen) visumförbud mot fem specifika européer, däribland den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton. Breton har varit starkt drivande i tillämpningen av den europeiska Digital Service Act, DSA.
Thierry har tidigare hotat X med sanktioner. USA motiverar visumförbuden med att de personer som nu nekas inresevisum till USA har försökt tvinga amerikanska techplattformar till censur och begränsning av yttrandefriheten – en direkt referens till EU:s regleringar och boten mot X.
EU-ledare (inklusive från Frankrike och Tyskland) fördömde under julaftonen åtgärden som ett angrepp på europeisk suveränitet och yttrandefrihetsarbete på sociala medier vilket bland annat DN rapporterade om.
We strongly condemn the U.S. decision to impose travel restrictions on five European individuals, including former Commissioner Thierry Breton.
Link to full statement: https://t.co/d8zwBd2sL8 pic.twitter.com/i0c75f3ePs
— European Commission (@EU_Commission) December 24, 2025
Det amerikanska beslutet är inte ett generellt visumstopp för alla européer, utan riktade sanktioner mot nyckelpersoner som kan kopplas till den europeiska regleringen av amerikanska techbolag. Ett beslut som rimligen är att tolka som en direkt motreaktion på EU:s agerande mot X och Elon Musk.
I början av december 2025 bötfällde EU-kommissionen X med 120 miljoner euro för brott mot transparensregler i Digital Services Act (DSA), bland annat kring det “vilseledande” systemet med blåa verifieringsmärken kring konton på plattformen.
Digital Services Act (DSA) är EU:s omfattande lagstiftning för digitala tjänster, som fullt ut började tillämpas på stora plattformar (så kallade Very Large Online Platforms, VLOPs) från 2024 och framåt. Den syftar till att skapa en säkrare och mer transparent digital miljö genom krav på bland annat snabb borttagning av olagligt innehåll, transparens i algoritmer och annonser samt skydd för användare.
Det finns flera liknande konflikter kring den kinesiska plattformen TikTok, särskilt i dragkampen om techplattformar, reglering, dataskydd och yttrandefrihet. De är dock inte identiska med fallet X.
Grundläggande kulturkonflikt bakom
DSA kräver proaktiv moderering och transparens, plattformarna och företagen har delat ansvar för skador från innehåll eller algoritmer. Detta synsätt kommer i direkt konflikt med den amerikanska motsvarande lagstiftningen, Communications Decency Act från 1996 (specifikt Section 230).
Plattformarna skyddas oavsett om de modererar eller inte, det finns inga federala krav på transparens eller riskbedömningar. Det amerikanska synsättet har stimulerat internets tillväxt men under lång tid kritiserats för att tillåta spridning av desinformation.
Kinesiska TikTok och amerikanska Meta (Facebook/Instagram) har preliminärt funnits bryta mot DSA-regler kring transparens och dataåtkomst för forskare. TikTok undvek böter genom bindande åtaganden om förbättringar, medan Meta fortsatt granskas för otillräckliga klagomålssystem och skydd mot skadligt innehåll. Plattformarna måste nu rapportera systematiska risker årligen och ge godkända forskare tillgång till företagsinterna data.
Precis som med X har EU granskat TikTok hårt under Digital Services Act (DSA). Kommissionen har funnit preliminära brott mot regler om forskares tillgång till data och annons-transparens.
Det finns med andra ord tydliga paralleller i hur stora plattformar (X och TikTok) utmanas av regleringar från både EU och USA, ofta med geopolitiska undertoner. Men i fallet med TikTok har konflikten lösts genom kompromisser och affärsuppgörelser snarare än genom direkta böter eller mot-sanktioner som det som nu utvecklas i X-EU-USA-konflikten.





































































