Den av media hårt kritiserade grundlagsändringen ser ut att passera riksdagen på onsdag. Ett lagpaket som lämnar över till domstolarna om vad som kan och får publiceras om utrikes relationer. Framtiden får utvisa om rättsväsendet finner medias rapportering om korruptionen inom utrikesdepartementet samt den terrorfinansiering som slussas via biståndsmyndigheten Sida som så pass klandervärd att det skall leda till åtal mot publicister och journalister.

I veckan, på onsdag, röstar Riksdagen igenom de grundlagsändringar som krävs för att införa begreppet “utlandsspionage” i den svenska brottsbalken.

Riksdagen ställer sig bakom den nya grundlagsändringen om utlandsspioneri, vilken gör det straffbart att lämna uppgifter som kan störa Sveriges förhållande till andra stater och organisationer. Med dagens votering, den andra efter ett mellanliggande val, innebär det att de föreslagna lagändringarna i kraft den första januari 2023.

Nödvändigt menar vissa, medan andra säger att det är ett hot mot yttrandefriheten.

– Den hör inte hemma i svensk grundlag, säger tryckfrihetsexperten Nils Funcke.

Ändringen i grund­lagen kommer få konsekvenser för den journalistiska granskningen av Sveriges deltagande i internationella samarbeten som Nato, EU och FN. I förlängningen hotas alla medborgares rätt till information och själva demokratin.

Grunden för för skärpningen är att spioneribrottet och vissa anknytande brott utvidgas så att syftet ska vara att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda.

Utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri kriminaliseras även som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Meddelarfriheten och anskaffarfriheten begränsas när det gäller utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri.

Den nya straffbestämmelsen är avsedd att förstärka skyddet för känsliga uppgifter som förekommer inom ramen för internationella samarbeten. Samarbeten som kan rymmas inom ramen för den Nordiiska passunionen, EU, Sveriges FN-medlemska och inte minst ett eventuellt Nato-medlemskap. De uppgifter som det finns anledning att låta straffbestämmelsen skydda är uppgifter som är avsedda att hållas hemliga. 

Straffbestämmelserna om obehörig och grov obehörig befattning med hemlig uppgift samt vårdslöshet med hemlig uppgift utvidgas så att de även omfattar gärningar som har sin grund i utlandsspioneri.

Flera remissinstanser, bl.a. Justitiekanslern, Lunds universitet (juridiska fakulteten), Svenska Journalistförbundet och Föreningen grävande journalister, har dock synpunkter på rekvisitet. En huvudinvändning är att det är oklart hur det hypotetiska provet som ingår i rekvisitet ska göras, vilket sin tur kan innebära en risk för oförutsägbarhet och rättsosäkerhet i tillämpningen.

I förarbetet till lagen finns det något som kan tolkas som en ventil, där menar regeringen att

En gärning ska inte utgöra brott, om den med hänsyn till syftet och övriga omständigheter är försvarlig. 

Lagstifningens försvarare menar att det är denna ”ventil” som möjliggör en fortsatt fri rapportering om Sveriges roll i multilaterala sammanhang, även om den innebär. men för samarbetsländer samt i bilaterala relationer med till exempel Turkiet. Oavsett om denna rapportering sätter Turkiet i allmänhet eller president Erdogan i synnerhet i klandervärd dager.

Men frågan är i vilken utsträckning som denna ventil kommer att kunna fungera. De förändringar som införs i Brottsbalken är bland annat:

Den som, i annat fall än som avses i 5 §, för att gå en främmande makt eller motsvarande tillhanda, obehörigen anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer en hemlig uppgift som förekommer inom ramen för ett samarbete med en annan stat eller en mellanfolklig organisation eller i en mellanfolklig organisation i vilken Sverige är medlem, och vars uppenbarande för en främmande makt eller motsvarande är ägnat att medföra allvarligt men för Sveriges förhållande till någon annan stat eller en mellanfolklig organisation, döms för utlandsspioneri till fängelse i högst fyra år.

Detta innebär att ett avslöjande som det som Ledarsidorna och Världen Idag gjorde kring det svenska biståndet till den Palestinska myndigheten 20NN skulle träffas av straffansvar. Sverige var initiativtagare till ett EU-gemensamt biståndsprojekt med bland annat Holland, Norge, Danmark samt Österrike som samarbetspartner. Projektet skulle finansiera upp “Humanitarian Law Centre” i Ramallah på Västbanken. Ledarsidornas granskning visade att ländernas skattemedel förmedlades vidare till Hamas eller organisationer som på olika sätt förinta staten Israel.

Relaterat: Så finansierade svenska skattebetalare Hamas

Projektet frystes och samtliga länder drog sig ur det svenskledda programmet. Norge kom att begära utbetalade medel tillbaka.

Sveriges relationer till samtliga länder kom att förändras och försämras i samband med avslöjandet vilket uppfyller rekvisiten i den kommande lagstiftningen för att Ledarsidorna samt Världen Idag skulle kunna träffas av straffansvar.

Exempel på historiska avslöjanden som troligen hade varit förbjudna med den nya lagstiftningen är:

• Anders Kompass visselblåsning gällande sexuella övergrepp på barn inom ramen för en FN-insatsen i Centralafrikanska republiken.
• Ekots avslöjande om Sveriges och myndigheten FOI:s hemliga byggplaner på en vapenfabrik i Saudiarabien.

Ett annat område som kommer behöva prövas är Ledarsidornas granskning av UD. En del av artiklarna, bland annat avslöjandet av 261-listans existens, har väckt uppmärksamhet i utländska statsförvaltningar och satt Sverige i en negativ gränsande till klandervärd dager vilket påverkat, i varje fall i någon mån, de bi- och multilaterala relationerna till Sveriges nackdel.

Relaterat: 261-listans undertecknare – en lång historia

Ett tredje område är hur till exempel Turkiet och Kina skall kunna bevakas i framtiden. Kurdo Baksis debattartiklar samt socialdemokraten och debattören Evin Cetins olika uttalanden kan, beroende på utformning, behöva prövas då de enligt de förändringar som införs i Brottsbalken kan bedömas vara till men för Turkiets president Erdogan och hans statsbärande parti AKP. Samma form av kritiska, inte sällan avslöjande, reportage gör Jojje Ohlsson om Kina.

Eftersom lagstiftaren inte definierat vilka rekvisit som krävs för att domstolar skall kunna utlösa säkerhetsventilen eller besluta om att en publicering varit oförsvarlig och därmed träffas av straffansvar som klandervärd infinner sig en stor osäkerhet för publicister, journalister och deras källor.

Relaterat: Sida ger Islamic Relief grönt ljus efter begränsad granskning

Dessa är från och med den första januari utelämnade till enskilda rådmän, hovrättsråd och i förlängningen justitieråds godtycke. Där även om domstolen kommer fram till att en publicering skall frias kommer innebära att källor röjs och journalisters verktyg som mobiltelefoner samt datorer beslagtas. Vilket kommer innebära att även andra känsliga uppgifter röjs som inte omfattas av polisutredningen och kommer obehöriga till del.

Som riskerar läcka och sätta personer i fara eller annan utsatt position.

Framtiden får utvisa om åklagare samt det svenska domstolsväsendet finner medias rapportering om korruptionen inom utrikesdepartementet samt biståndsmyndigheten Sida som så pass klandervärd att det skall leda till åtal. Och därmed kunna döma journalister till fängelse i upp till fyra år för att de gör sitt jobb.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har invändningar mot förslaget om de föreslagna lagändringarna. De anser bland annat att förslaget utgör en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten.