Det har idag förflutit 303 dagar sedan Karl Hedin friades av Västmanlands tingsrätt och 172 dagar sedan Svea hovrätt beslutade om att ingen ny huvudförhandling skall genomföras. Trots det ses ingen dom i sikte. Och den enda som tjänar på den långa tidsutdräkten är den åklagare som ansvarat för utredningen. Utan en laga kraft vunnen dom är Hedins möjligheter till upprättelse obefintliga.

Den 29 juli 2021 meddelade Svea hovrätt att det inte skulle bli någon ny huvudförhandling i målet Staten vs Karl Hedin. Det har idag förflutit 172 dagar sedan Svea Hovrätt meddelade detta. Det har även förflutit 303 dagar sedan Västmanlands tingsrätt friade Hedin på samtliga åtalspunkter för misstankarna om grovt jaktbrott.

Relaterat: Inte en enda rättslig säkerhetsventil löste ut

Svea hovrätt har tagit beslut om att fatta sitt beslut på handlingarna och de eventuella ytterligare skriftliga yrkanden som parterna, dvs staten representerad av åklagare Lars Magnusson och Karl Hedin kompletterat med. I sak har inget nytt framkommit utan underlaget som hovrätten skall fatta sitt beslut på är detsamma som tingsrättens.

Hovrätten strävar efter att avgöra mål så effektivt som möjligt. I regeringens regleringsbrev avseende Sveriges Domstolar så framgår det att 75 procent av brottmålen ska avgöras inom fem månader.

Målet mot Karl Hedin faller därmed utanför denna ram och är ett av de mål som omfattas av de 25 procent som är så pass komplexa att det tar längre tid. Trots att Hovrätten i detta fall spar minst fem rättegångsdagar genom att inte kalla parterna till huvudförhandling.

Domskälen i tingsrätten var för åklagarsidan förödande. En enig Västmanlands tingsrätt menade bland annat i sin friande dom att åtalet var så illa uppbyggt och bevisföringen från åklagaren så svag att Hedin hade friats även utan ett juridiskt ombud vid sin sida. Tingsrätten menade även i sitt beslut att en persons åsikter i en starkt politiserad fråga heller inte kunde dömas för brott något som åklagaren dock inte höll med om när han överklagade domen.

Sedan tingsrätten friade Hedin har Förvaltningsdomstolen fattat beslut om att återbörda Karl Hedin hans vapen och hans vapenlicens.

Relaterat: Straff utan dom

Det finns med andra ord mycket som tyder på att även Svea Hovrätt kan komma att meddela en friande dom i ett mål där åklagaren redan fått kraftig kritik från tingsrätten för det underlag som han byggde åtalet på.

Förseningarna, eller den långa tidsutdräkten för prövning av handlingarna från tingsrätten i hovrätten spelar bara en person i händerna. Åklagare Lars Magnusson. Innan domen har vunnit laga kraft, vilket den nu endast kan göra efter att hovrätten i en okänd framtid meddelat sitt beslut samt att domen inte överklagas till eller nekas prövningstillstån av Högsta domstolen är Hedins händer bakbundna trots att han i praktiken har friats och fått sitt tidigare liv tillbaka.

Relaterat: Vad visste åklagarna?

Hedin kommer behöva en friande dom som vunnit laga kraft för att kunna ta nästa steg i att få en formell upprättelse. Det är först då han kan resa talan mot åklagaren för ”Obefogat åtal” (47 kap 1§ i Rättegångsbalken.

Brott som begås av den som väcker åtal mot någon utan att ha sannolika skäl för åtalet, dvs. när det framstår som mer sannolikt att åtalet ska leda till friande dom än till fällande.

Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader..

Är brottet grovt klassas det som ”Falskt åtal” där straffet är fängelse i mellan sex månader och två år.

Talan om falskt åtal är ovanligt och så sent som 2021 friades en åklagare i Malmö tingsrätt i samband med en dataintrångs- och bedrägerihärva. 

Twitterprofilen ”Ridefixer”,  åklagare till professionen, ger sin syn på Twitter i en längre tråd vilken är väl formulerad och pedagogisk. 

Jag har mottagit många frågor om falsk och obefogat åtal (mot bakgrund av domen i den s.k. jakthärvan med KH). Dags för tråd, häng med ->

— Ridefixer (@FixerRide) March 20, 2021

Ytterst handlar det om avvägningen mellan ”sannolika skäl” för åtal och ”tillräckliga skäl”. För att väcka åtal krävs tillräckliga skäl, dvs att åklagaren kan förvänta sig en fällande dom. För obefogat åtal krävs att det inte ens finns sannolika skäl, ett lägre beviskrav. Dvs, en åklagare ska inte väcka åtal med ett allt för svagt bevisläge. ”Ridefixer” menar att i det fall som berör en process om falskt åtal i Örebro snarare skall drivas som tjänstefel och inte ett falskt åtal. 

Skulle Hedin, när rättsprocessen väl är över för hans vidkommande, istället pröva möjligheterna för att stämma åklagaren för grovt tjänstefel förändras straffskalan. Straffet är böter för tjänstefel av normalgraden eller, vid grovt brott, fängelse från sex månader till sex år.  

I praktiken är det dock ovanligt att någon döms för tjänstefel, vilket kritiserats både av experter och politiker som vill se en skärpning.

Men för Hedins vidkommande kommer alla sådana åtgärder, att väcka talan i svensk domstol eller föra en process i Europadomstolen för att få en slutlig personlig upprättelse behöva vänta tills dom vunnit laga kraft. Den enda som idag kan sägas tjäna på Svea hovrätts konstaterat långa tidsutdräkt är den åklagare som ansvarat för åtalet mot honom.