Söndag 13 Mar 2022 Plus 1277
Det har snart gått ett år sedan Karl Hedin friades för misstankarna om jaktbrott av en enig tingsrätt. Men åklagaren nöjde sig inte utan överklagade domstolsbeslutet till Svea hovrätt. Där målet ligge...
Läs vidare...
Lördag 5 Feb 2022 Plus 1166
Uppmaningen kom från goda vänner, som läst om myndigheternas jakt på Karl Hedin i det s.k. Västmanlandsfallet. De visste, att jag hade insyn i ärendet och undrade, hur jag såg på myndigheternas arbete...
Läs vidare...
Söndag 30 Jan 2022 Plus 980
Ledarsidornas granskning av turerna kring gripandet och den senare rättegången mot Karl Hedin pekar på en starkt politiserad process där Karl Hedin bedömdes så farlig för samhället att nationella resu...
Läs vidare...
Söndag 16 Jan 2022 896
Det har idag förflutit 303 dagar sedan Karl Hedin friades av Västmanlands tingsrätt och 172 dagar sedan Svea hovrätt beslutade om att ingen ny huvudförhandling skall genomföras. Trots det ses ingen do...
Läs vidare...
Söndag 5 Dec 2021 542
I den näst sista artikeln i denna artikelserie om Karl Hedins resa genom rättssystemet blir mönstret av anomalier tydligt. Inte bara menar åklagarmyndigheten när de får utreda sig själva att några fel...
Läs vidare...
Söndag 14 Nov 2021 Plus 746
Fem myndigheter eller myndighetsfunktioner har varit involverade, eller samspelat med varandra, i rättsprocessen mot industrimannen Karl Hedin. En av dessa myndighetsfunktioner är NOA, polisens Nation...
Läs vidare...
Söndag 7 Nov 2021 Plus 593
Västmanlandsfallet, eller processen mot Karl Hedin som misstänktes för grovt jaktbrott, innefattar även andra misstänkta brott. Ett av dessa som sticker ut är stämpling till mord. Det som annars fören...
Läs vidare...
Söndag 31 Okt 2021 Plus 649
En central del av den förundersökning som senare skulle leda till gripandet och den senare häktningen av Karl Hedin är frågan om giftet. Gift som syftat till att döda varg. I denna del har en resa til... Läs vidare...
Söndag 24 Okt 2021 Plus 743
Ledarsidornas gransking av Västmanlandsfallet, där industrimannen Karl Hedin häktades, åtalades och sedan friades går vidare. I dagens artikel beskrivs en av de för polisen och centrala spaningsfynden...
Läs vidare...
Söndag 17 Okt 2021 Plus 1271
Beslutet, och nyttjandet, av hemliga tvångsmedel i processen mot industrimannen Karl Hedin när han misstänktes för grovt jaktbrott visar sig ha vilat på tvivelaktiga beslutsgrunder. Så pass tvivelakti...
Läs vidare...
Dagen efter att Turkiet släppt sitt motstånd mot Finland och Sverige som Nato-medlemmar kom de första kraftfulla, men samtidigt förväntade socialdemokratiska reaktionerna. Reaktioner som inte på något sätt borde förvåna om hänsyn tas till de olika företrädnas egen politiska historia.
En pålitlig adrenalinhöjare, bättre än en kopp kaffe eller motsvarande för att vakna till liv varje dag är numera Aftonbladets kultursidor under Karin Petterssons ledning. Aftonbladets kultursidor har utvecklats på ett sådant sätt att de inte längre är vare sig socialdemokratiska, socialistiska eller ens marxistiska. Där termer som stalinism eller ett eko efter Kinas kulturrevolution, känns mer relevant.
Oron ökar i muslimska kretsar efter terrorattacken i Oslo. En oro som är befogad ur fler perspektiv och som riskerar att föda en ilska som, om historien upprepas, återigen kommer riktas åt fel håll. Det finns goda skäl för Sveriges muslimer att ifrågasätta vad deras mer eller mindre självutnämnda företrädare egentligen sysslar med.
Industrimannen Karl Hedins nära vän Björn Törnvall har skrivit en bok om fallet som berör Hedin. Där staten jagat en enskild medborgare, Hedin, på osakliga grunder. Som speglar ett Sverige som har fler likheter med Vladimir Putins Ryssland och Robert Mugabes Zimbabwe än den lite tråkiga och träiga bild som svensken har av det svenska rättsväsendet.
Kyrkornas världsråd, som har intagit en alltmer fientligt sinnad inställning till staten Israel valde i veckan en ny ordförande. Med den nye ordförandens tidigare uttalanden, och hans företrädares prioriteringar, finns det tecken på att Kyrkornas världsråd kommer fortsätta att utvecklas i en antisionistisk riktning med antisemitiska inslag.
Det rådande opinionsläget talar för en jordskredsseger för den konservativa oppositionen. För Socialdemokraterna är läget prekärt när socialdemokratiska riksdagsledamöter öppet försöker mobilisera stödröster för ett alltmer impopulärt miljöparti med svensk politiks minst uppskattade partiledare.
Energiminister Khashayar Farmanbar (S) lanserade under gårdagen ett s.k “Kraftpaket” där han öppnade för små kärnkraftverk. Regeringen och Farmanbar har därmed förflyttat sig från en position som endast de mest extrema miljöpartister representerar till en helt motsatt på mindre än sex månader. En förflyttning som bara kan motiveras med att ministern har fel grundkompetens inom sitt ansvarsområde.
Inför Sveriges kommande halvår som EU-ordförande 2023 har Svenska Institute låtit genomföra en undersökning om EU:s attityd och kunskap om Sverige. I grunden en positiv bild men tre länder sticker ut. Danmark, Finland och Litauen har en negativ eller avvaktande hållning till Sverige. Av, visar det sig, lätt insedda skäl.
Polischefen i Storgöteborg ger ytterligare en indikation som funnits en tid inom polisen. Att journalister och opinionsgranskare inte kan förvänta sig det allmännas skydd om de rapporterar om eller framför åsikter som kan provocera fram våldsreaktioner. Att polisen hellre står tysta bredvid och låter våldet ta plats istället.
Den. turkiske utrikesministern menar att projiceringen av PKK:s flagga på Stockholms stadshus är ett bevis på hur slapp Sveriges antiterrorlagstiftning är utformad. Och det visar sig att utrikesministern har en poäng när han definierar ”Rojavakommittéerna” som spridit en film med budskapet som terrorism. Organisationens medlemmar har en lång historia där de interagerat med andra destabiliserande rörelser.
Sedan en längre tid har studieförbundet Ibn Rushd i samarbete med ETC försökt att lägga om historien om studieförbundet. Ett studieförbund vars verksamhet är mer att likna vid ett trossamfund med tydliga inslag av förtryckande och radikaliserande element.
Under gårdagen levererade åklagaren till slut det beslut som var väntat i vaket efter konstnären Lars Vilks död. Det finns ingen anledning att misstänka brott utan dödsfallet berodde, enligt Polisens utredning, på en olycka. Men NFC:s grundliga genomgång reser en del fortsatta frågetecken. Kring Polisens attityd och hur de tillämpar regelverk och polistaktiska beslut.
Björn Törnvall menar att de många och märkliga turerna kring avtalet med Amineh Kakabaveh och reaktionerna från statsministern inför allmänheten i diverse media, inte bäddar för något större förtroende. Varken för (S) som parti, eller för de (S)-märkta statsråden i regeringen, inklusive den uppenbart skådespelande statsministern.
Förhandlingarna med Nato går sakta men säkert framåt rapporterar fler källor. Sverige har valt, av lätt insedda skäl, att tydligt markera att nu råder en ny utrikespolitisk inriktning. Men vad som inte framgått är vilka förändringar detta kommer innebära för Utrikesdepartementet. Ett departement som uppbär fler likheter med en hybrid av Cirkus Scott och en centralbank i valfri bananrepublik än en utrikesförvaltning i ett Nato-land.
Utbildningsminister Anna Ekström, S, utsåg under gårdagen den avgående riksdagsledamoten Christer Nylander, L, till utredare av folkbildningens mål. Nylander har under sin period som ledamot i Kulturutskottet visat regeringen stor lojalitet och som aktivt motsatt sig all granskning av en skattefinansierad miljardindustri som varje år visat sig förskingra mångmiljonbelopp.
Redaktionspodden går igenom den gyttjebrottning som var misstroendevoteringen mot Morgan Johansson, och kommer efter en lång diskussion fram till en vinnare.
Turkiets allt aggressivare hållning i relation till främst Sverige har en avsevärt mycket längre historia än det som rapporteras i svensk media. Ytterst går denna tendens att spåra till 2003 när Turkiets president Recep Tayyip Erdogan tog beslutet att aktivt involvera sig i den europeiska opinionen. Till sin hjälp tar han bland annat de turkiska medborgarskapslagarna och en hitintills okänd tankesmedja.
I skymundan av dagens misstroendevotering mot statsrådet Morgan Johansson (S) sker en annan politisk utveckling som kan visa sig få ännu värre konsekvenser på rättsområdet än den som Johansson har ett direkt ansvar för idag. Moderaterna är påfallande, nästintill illustrativt tafatta inför den situation som provocerats fram av kommunalrådet Christian Sonesson (M).
Med gårdagens partiledardebatt i TV4 och NOA:s underrättelsechef Linda Staafs intervju i SvD uppstår frågan om statsminister Magdalena Andersson samt oppositionsledaren Ulf Kristersson förstår sina respektive partiers systemskuld på djupet. En skuld som har en lång historia och där gårdagens politiker, som alla delar och är en del av denna skuld, förutsätts förstå dagens problem.
Tongångarna går allt högre från den kurdiska diasporan i Sverige som vill tvinga regeringen att dra tillbaka sin Nato-ansökan. Flera av dessa menar att Sverige viker sig för Turkiet och spelar på Erdogans villkor. Men stämmer detta? Vilka är det som egentligen spelar på Erdogans villkor och vad är det som ligger under ytan? Det finns annat. Bland annat stora ekonomiska intressen i diasporan att försvara.
Sverige befinner sig i historiskt osäkra tider som skapat en grogrund för desinformation och misinformation. För att möta dessa tider har regeringen skapat en ny myndighet. Men träffar den målet? Och var det så begåvat av regeringen att låta justitieminister Morgan Johansson (S) inviga den? Johansson som själv är källan till tämligen tveksamma verklighetsbeskrivningar som gränsar till den kvalitet som träskmedia som Russia Today representerar.
Gårdagens politiska dramatik kom att skymma Konstitutionsutskottets årliga granskning av regeringen vilket föranledde att regeringen Löfvens sista år slapp medial granskning och kritik. Istället kom gårdagen att inleda ett helt onödigt politiskt chicken-race där Andersson höjde insatserna med de pågående Nato-förhandlingarna.
Redaktionspodden om den turkiske president Erdogans krav på Sverige och Finland, en basar-diplomati som främst riktar sig mot mäktigare Nato-medlemmar. Men det hela är också ett välkommet uppvaknande för svensk utrikespolitik, som länge varit naiv, idealistisk och självbelåten.
Under gårdagen, samtidigt som ett lågintensivt kaos utvecklas på Svenska Mässan i Stockholm i förspelet till UD:s stora paradnummer för sommaren i form av Stockholm +50, erhöll Björn Söder (SD) svar på en skriftlig fråga från utrikesminister Ann Linde (S) om personalförsörjningen på UD. Ett svar där ministern inte på en enda punkt kan påstå att hon redogjort för annat än en teoretisk modell.
Författaren och ledarkrönikören Lena Andersson, SvD, menar att Sverige skall återkalla sin ansökan till försvarsalliansen Nato. En åsikt med ett bakomliggande resonemang som normalt florerar i det publicistiska gränslandet där Russia Today och Sputnik News regerar. Inte på Svenska Daglbladet.
Förhandlingarna med Turkiet om det svenska respektive finska Nato-medlemskapet fortsätter under stark sekretess efter att Statsrådsberedningen lyft ärendet från UD. Klart är att synen på vapenexporten förändrats och ingen av de återstående frågorna är olösliga under förutsättning att Nato förstår vad Erdogan vill ha.
En riksdagsmajoritet vill se en utredning av påskkravallerna. Frågan är dock vad en sådan utredning på kort sikt kan komma fram till. Erfarenheterna från den SOU som utredde Göteborgskravallerna 2001 bord mana till eftertanke och istället bör politiker fråga sig om polisens kommenderingschefer har rätt juridisk kompetens för att fullgöra sina åligganden.
De trilaterala samtalen med Turkiet avslutades under gårdagen med ett antal frågeställningar som de finska och svenska delegationerna tog med sig hem. Sekretessen är total vilket är möjligt då statsminister Magdalena Andersson ser ut att ha marginaliserat UD helt i processen framåt. Vilket i sig öppnat för andra spelare med makt att kunna bidra positivt […]
Ett av Public Service-företagen, Utbildningsradion, menar att de är väl skickade att ta fram verktyg för att möta desinformation i det nya medieklimat som växer fram. Men det visar sig att just public service - företagen är de företag som på senare tid spridit den i särklass allvarligaste desinformationen med hjälp av skattebetalarnas medel.
Trots Martin Ådahls försäkringar om inte bara sin egenförvärvade kompetens om hedersrelaterat förtryck och sitt svurna motstånd mot företeelsen talar mycket för ett direkt motsatt förhållande. Centerpartiet har en relativt färsk historia av att hålla dessa krafter under armarna.
När nu Nato-debatten inte längre är en debatt längre utan en process som löper vidare kommer den politiska vardagen tillbaka. Och med den en befogad kritik mot två socialdemokratiska statsråd. Statsråd som ser ut att bygga sina kunskaper på wikipedia istället för det kompetenskapital som finns i Regeringskansliet.
I skuggan av Nato-debatten, som egentligen inte längre behöver vara en debatt då beslut är fattat, utvecklas Sverige vidare. Samtidigt som Sverige går in i en ny era på ett internationellt och multilateralt plan lämnas andra områden till sitt öde. Det är inte bara alliansfriheten som lämnas bakom.
När nu Nato-frågan slutligen är avgjord, efter en rad med politiska lappkast, krumbukter och parti-interna konvulsioner, återkommer den politiska vardagen. En vardag som innefattar en rad frågor, problem och vardagsärenden som måste finna sin lösning om inte Sverige skall kastas in i ännu en kris menar Björn Törnvall.
Författar- och satirikerduon Aron Flam och Jens Ganman har publicerat något som kan kallas för en kombinerad granskning och opinionsbildande bok i form av “Älskade Public Service”. Jag visste, eller anade att det var illa ställt med de offentligt ägda Public Service-företagen ur flera perspektiv. Det visar sig att jag haft fel i flera år. Det är väsentligt värre.
Samhälldebattören och jordbrukaren Edward Nordén ger sin syn på reaktionerna och debatten om yttrandefrihet. En debatt som är aktuell med partiet Stram Kurs valturné genom Sverige och de reaktioner de föranleder.
Redaktionspodden om partiledardebatten på SVT, där det blev fördel blågula blocket som visade sammanhållning medan det rödgröna laget framstod som mer splittrat än någonsin.
Söndagens socialdemokratiska partistyrelsemöte närmar sig och därmed slutpunkten för en för partiet traumatisk process. Som nu ser ut att även resultera i att Magdalena Andersson kommer behöva se över sin organisation inom såväl den närmaste rådgivarkretsen, regeringskansli som riksdagsgrupp.
Energi & klimatfrågan var en av de förutbestämda huvudpunkterna vid sidan av Natofrågan och var en av huvudpunkterna vid söndagens partiledardebatt. En debatt som präglas av stora delar okunskap och dogmer menar Björn Törnvall. För hur svårt kan det vara egentligen att säkra Sveriges energibehov?
Imamen Abo Raad har enligt egen uppgift lämnat Sverige under gårdagen och uppehåller sig nu i Turkiet. Men med just Turkiet som valt land för hans uppehälle följer även att det inte kan uteslutas att han inte lämnat Sverige i egentlig mening. En rimlig förväntan är att han på sikt kommer återfinnas i någon av president Erdogans propagandaorganisationer.
Sveriges Radios agerande i det uppblossade #mördamuslimergate efter felöversättningen av Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har inte uppstått ur tom luft. Tvärtom finns tecknen på en strukturell felrapportering om islamistiska rörelser i allmänhet och det nätverk som ser ut att vara drivande i synnerhet. Det Muslimska brödraskapet.
Svenska kyrkan närmar sig “Bokslut Jackelén. Ett bokslut efter en historisk förändring av den Svenska kyrkans roll och status i det svenska samhället. Ett bokslut som trots den avgående ärkebiskopens försök kommer att präglas av en tid där antisemitismen fann en trygg famn i den svenska kristenhet som Svenska kyrkan utgör.
De reaktioner, och icke-reaktioner, som kunnat dokumenteras efter Paludans icke tillståndsgivna eller föranmälda manifestationer ger en indikation på i vilken mån olika muslimska församlingar är radikaliserande kluster. Detta eftersom kriminella element är frånvarande eller underrepresenterade och reaktionerna går att isolera till församlingsmedlemmarna vid de aktuella moskéerna.
Vid den förre statsministern Stefan Löfvens besök på första maj i Göteborg framfördes väl kända argument mot Nato. Att det stora problemet var USA:s kärnvapenkapacitet. Men Löfven bekände färg i Nato-frågan när han föll in i samma argumentation som de mest Kreml-trogna socialdemokrater använder sig av.
Under dagen idag kommer Socialdeomlraterna, Vänsterpartiet och en rad andra partier samt inte minst LO anordna demonstrationer eller allmänna sammankomster. Det är den första maj – arbetarrörelsens dag. Och samtidigt kan det med visst fog kallas för det fria ordets dag eftersom denna rättighet inte är någon självklarhet längre.
I en inte tillräckligt uppmärksammad intervju med Centerpartiets partiledare öppnar partiet för en formell lagstiftning som skulle underlätta ghettofieringen och enklaviseringen av Sverige. Detta genom förändringar av rådande lagstiftning. Förslag om att återinföra föråldrade rättsprinciper som partiet nu delar med bland annat Sverigedemokraterna och Partiet Nyans.
2020 ålades Sveriges Unga Muslimer att betala tillbaka 1,4 miljoner kronor till MUCF som utbetalats i form av statsbidrag enligt domstolsbeslut. Föreningen valde istället att upplösa sig själva. Nu ser myndigheten ut att ha tröttnat och har inga som helst planer på att avskriva skulden till det allmänna.
En vecka efter de islamistiska påskupploppen i flera svenska städer kommer nu reaktionerna. Dels de internationella som kommuniceras i olika sociala medier, dels de som förs vidare inom det svenska islamistiska klustret samt inte minst inom den svenska poliskåren.
Med Rasmus Paludans kandidatur till riksdagen förde partiet Stram Kurs in grundlagsfrågor i den svenska valrörelsen. Frågor som normalt försöker undvikas av de övriga partierna. Med empiri som grund är grundlagsändringar ingen fråga något parti speciellt förtjusta i som valfråga. I synnerhet om denna förändring är av restriktiv karaktär. Såsom inskränkningar i äganderätt eller begränsningar i yttrandefriheten.
Gunnar Hyltén-Cavallius påminner om den publicistiske legendaren Herbert Tingsten ledartexter. Tingsten visste inget om den kommande världskrisen mer än 50 år efter hans död och hans tid var också en annan. Men Tingstens ledare är på sitt sätt inte helt bundna av sin tid. Dessa ger möjlighet att bidra till vår tids eventuella slutsatser från hans varningar för totalitära politiska system till allt som sker i våra dagar.
I en bitvis historisk exposé resonerar sig Björn Törnvall fram till hur han ser på ett Nato-medlemskap. I ett debattlandskap som präglas av desinformation och vinklad nyhetsåtergivning landar han i att ett beslut att stå utanför Nato om Finland går med skulle vara förödande för svensk säkerhet.
