Kristdemokraterna var det parti som, om än via ombud, kom att bli en av Muslimska brödraskapets viktigaste partners. Med stöd av partiets associerade studieförbund Sensus och tillgång till den kristna miljön bereddes vägen i samförstånd för att studieförbundet Ibn Rushd kunde upptas i den exklusiva skara av fullvärdiga medlemmar som utgör Folkbildningsrådet. Och därmed öppna dörrarna på vid gavel för statlig finansiering.

Studieförbundet Ibn Rushd grundades den 21 augusti 2001 i Stockholms moské, som en del av Islamiska förbundet i Sverige (IFiS), i praktiken Muslimska brödraskapets moderorganisation i Sverige. Stadgarna gav IFiS tillsyn, nomineringsrätt till styrelsen och rätt till förbundets tillgångar vid en upplösning. Förbundet fick inte statsbidrag på egen hand, utan gick 2002–2008 via ett avtal med Svenska kyrkans studieförbund Sensus som formellt stod som ansvarig arrangör. Ett antal riksdagsmotioner 2003–2004, bland dem en från Kristdemokraterna, argumenterade för att förbundet skulle släppas in i systemet med statsbidrag till studieförbunden utan att stadgarnas bindning till IFiS nämndes.

Ibn Rushds stadgar är daterade maj 2001. De fastställdes vid ett konstituerande möte den 21 augusti samma år i Stockholms moské på Kapellgränd 10. Protokollet, som finns i Skatteverkets akt, anger Ahmed Ghanem som mötesordförande och Abdulkader Habib som sekreterare. Till styrelse valdes Abdelhafid Mebrouk (ordförande), IFiS-representanten Chakib Benmakhlouf (sekreterare), Mahmoud Kalim (kassör) samt Mahmoud Aldebe, Ahmed Ghanem och Abdulkader Habib som ledamöter.

Aldebe är känd sedan tidigare genom Muslimska brödraskapets etablering i Centerpartiet samt finns med i samma process med relationerna som byggdes upp med Socialdemokraterna. Detta beskrivs i de tidigare artiklarna om respektive partier.

Fyra paragrafer i stadgarna binder studieförbundet till moderorganisationen:

– § 2: Ibn Rushd är “en organisatorisk del av Islamiska förbundet i Sverige”, vars shuraråd är högsta beslutande organ vid tvister.

– § 3: IFiS styrelse har rätt att nominera till studieförbundets styrelse och ska övervaka att riktlinjer för verksamhet, ekonomi och organisation efterlevs.

– § 11: Förbundsrektor anställs i samråd med IFiS styrelse.

– § 14: Vid upplösning överlåts tillgångarna till IFiS.

Professor Erik Amnås utvärdering för Folkbildningsrådet 2019 konstaterar att “bakom initiativet att bilda Ibn Rushd låg Islamiska Förbundet i Sverige”. Säkerhetspolisen har i ett yttrande från den 28 mars 2022, återgivet i Skolinspektionens ägarprövning, beskrivit Federation of Islamic Organisations in Europe som Muslimska brödraskapets europeiska gren och IFiS som en av federationens initiativtagare.

Samma år förbundet bildades ansökte det om att bli statsbidragsberättigat studieförbund. Ansökan drogs dock tillbaka. Folkbildningsrådets egen utvärdering från 2008, skriven av Lisbeth Eriksson och Martin Lundberg, anger motiven: 

“Ett centralt budskap i avtalet var att Ibn Rushd uppmanades att dra tillbaka sin ansökan om att bli ett statsbidragsberättigat studieförbund. Sensus såg detta som en förutsättning för utvecklandet av ett samarbete.”

Sensus är det studieförbund med starkast förankring i bland annat Svenska kyrkan och det kristna civilsamhället. Denna kristna och existentiella profil delar historiska och värdemässiga beröringspunkter med Kristdemokraternas ideologi vilket kom att prägla utvecklingen och samarbetet mellan partiet och det muslimska civilsamhället.

Avtalet mellan Sensus och Ibn Rushd undertecknades den 27 december 2002, med löptid 1 januari 2003–31 december 2007. Enligt utvärderingen 2008 gjorde det rådande bidragssystemet — som fördelade medel efter studieförbundens tidigare verksamhet — det i praktiken omöjligt för ett nytt förbund att komma in på egen hand.

Avtalet löste detta genom att göra “Sensus till ansvarig arrangör för all statsbidragsgrundande folkbildningsverksamhet samt till mottagare av det ekonomiska stöd de får från olika finansiärer”. Ibn Rushds studiekonsulenter anställdes på deltid med grundtjänst vid Sensus lokalkontor.

En del av grunden för samarbetet var, enligt Amnå, “Ibn Rushds tidigare kontakt med KFUK-KFUMs studieförbund” — ett av de tre förbund som 2002 gick samman till Sensus. Sveriges muslimska scouter, en av Ibn Rushds medlemsorganisationer, hade sedan 1997 ingått i KFUK-KFUM:s scoutförbund. Kontakten fanns redan i systemet innan avtalet skrevs.

Riksdagens fyra motioner

Ingen i riksdagen tog upp innehållet i Stockholms moské förrän den 22 augusti 2003, då kristdemokraten Mikael Oscarsson frågade utrikesminister Anna Lindh (S) om regeringens hållning till uppgifter om att Europeiska rådet för fatwa och forskning vid ett möte i moskén uppmanat till stöd för självmordsattacker mot Israel. Lindh svarade att alla uppmaningar till terroristdåd var oacceptabla, och att det var en fråga för rättsliga myndigheter om uppgifterna stämde.

Ett år senare gällde riksdagens uppmärksamhet inte moskén utan studieförbundet som grundats där. Fyra motioner lades 2003–2004 för att Ibn Rushd skulle få del av statsbidraget:

– Lars Ångström (MP), interpellation den 3 april 2003, om målet 100 000 deltagare till 2007.

– Kalle Larsson (V), skriftliga frågor i april och augusti 2003.

– Erik Ullenhag (FP/L), motion den 7 oktober 2003, om att bidragssystemet var “konserverande”.

– Kenneth Lantz m.fl. (KD), motion 2004/05:Kr358, den 1 oktober 2004, om att “oviljan att släppa in nya aktörer” drabbat “det muslimska studieförbundet Ibn Rushd”.

Ingen av motionerna nämnde stadgarna eller den direkta kopplingen till IFiS eller det Muslimska brödraskapet. Trots att de i formella termer borde haft kunskap om detta. Kristdemokraternas motionär, Kenneth Lantz, hade en egen partihistorisk referenspunkt som sammanföll med Ibn Rushds behov.

Partiets studieorganisation Samhällsskolan (senare Framtidsbildarna), bildad 1968, hade sedan dess stått utanför statsbidragssystemet av samma skäl — att redan etablerade studieförbund måste godkänna varje ny aktör. Partiets egen folkbildning gick vid tiden genom Sensus, via ett samverkansavtal tecknat 2003, parallellt med att samma studieförbund var mentor åt Ibn Rushd.

Kvalificering och statsbidrag

Från 2005 redovisade Ibn Rushd egna statsbidragsgrundande studietimmar: 33 845 timmar 2005, 50 363 år 2006, 47 384 under första halvåret 2007 — mot Folkbildningsrådets gräns om 25 000 timmar om året. Den största ämneskategorin var “Annan utbildning i religion”. Enligt Folkbildningsrådets svar på en riksdagsfråga 2020 fick förbundet totalt 273 miljoner kronor i statsbidrag 2005–2020.

Folkbildningsrådets styrelse fastställde en kvalificeringsperiod på tre år, 2005–2007, med ekonomiskt stöd om cirka 1,5 respektive 2 miljoner kronor de två första åren. 2007 begärde förbundet ett fjärde år “för att stärka sin interna kontroll”, med tre miljoner kronor i stöd. Den 16 oktober 2007 godkände styrelsen Ibn Rushd som statsbidragsberättigat studieförbund från 2008.

Därmed var vägen öppen för expansion av såväl verksamhet som tillgång till offentlig finansiering.

Morgondagens artikel

Hur ett studieförbundsprojekt band ihop Sensus, Ibn Rushd och kristdemokraternas riksdagsgrupp. Och därmed blev garanten för statlig finansiering av islamistiska miljöer.

Källor till del 1/3

1. Skatteverkets akt om Ibn Rushd (stadgar maj 2001; protokoll 21 augusti 2001); 
2. Lisbeth Eriksson och Martin Lundberg, *Ibn Rushd – ett nytt studieförbund*, Folkbildningsrådet utvärderar nr 1 2008, ISBN 978-91-88692-41-2.
3. Erik Amnå m.fl., *När tilliten prövas. En studie av studieförbundet Ibn Rushds samhällsbidrag*, Folkbildningsrådet, september 2019, s. 25–26, 40.
4. Säkerhetspolisen, yttrande 28 mars 2022 i Skolinspektionens ägarprövning.
5. Sveriges riksdag: skriftlig fråga 2002/03:1324 (Oscarsson/Lindh); motion 2004/05:Kr358 (Lantz m.fl.); motion 2003/04:Ub283 (Danestig m.fl., v); motion 2003/04:Kr321 (Ullenhag, fp); interpellation 2002/03:273 (Ångström, mp); skriftliga frågor 2002/03:758 och 2002/03:1309 (Larsson, v); skriftlig fråga 2019/20:2026 (Wiechel, SD) med svar om statsbidrag 2005–2020.
6. Regeringens proposition 2005/06:192, *Lära, växa, förändra*, avsnitt 3.2.
7. ScoutWiki, “Sveriges Muslimska Scouter”; Islamiska förbundet i Sverige, “Historia”.