Staten kan inte ensam bära ansvaret för att identifiera risker. Företagare, föreningar och privatpersoner behöver kunna fatta välgrundade beslut om vilka de släpper in i sina verksamheter, sina fastigheter och sina liv. Det menar Edward Nordén som menar att när kriminaliteten breder ut sig borde vi fråga oss om det verkligen är medborgarnas insyn som är problemet – eller brottsligheten i sig.
Är det verkligen orimligt att en småföretagare ska kunna kontrollera om en potentiell hyresgäst, leverantör eller affärspartner är dömd för grova brott? Är det orimligt att en förälder ska kunna ta reda på om barnens fotbollstränare eller en barnvakt är dömd för sexualbrott mot barn?
Och hur ska företag och privatpersoner kunna skydda sig mot organiserad brottslighet om de inte får veta vem de har att göra med?
Sverige har redan en av världens mest långtgående offentligheter kring privatpersoner. Genom offentlighetsprincipen och olika databastjänster är det enkelt att få fram namn, adresser, telefonnummer, inkomster, fordonsinnehav, företagsengagemang och annan personlig information.
I många fall är det lättare att få reda på vad grannen tjänar än vem grannen egentligen är. Nu riskerar möjligheten att ta del av uppgifter om lagförda brott att begränsas eller försvinna för privatpersoner och småföretag. Det vore ett allvarligt misstag.
För företag handlar det om att minska riskerna. Möjligheten att kontrollera om en person är dömd för bedrägerier, ekonomisk brottslighet eller grova våldsbrott kan vara avgörande inför en anställning, en affärsuppgörelse eller ett hyresavtal. För privatpersoner handlar det om trygghet när man hyr ut en bostad, säljer egendom eller anförtros ansvaret för sina barn.
Möjligheten att kontrollera brottshistorik kan också minska risken att personer dömda för sexualbrott mot barn får uppdrag i verksamheter där barn vistas. Att kunna fatta informerade beslut är inte ett uttryck för misstänksamhet, utan för ansvar.
Öppen information om brottsdomar kan dessutom försvåra för organiserad brottslighet. Kriminella nätverk använder ofta företag, målvakter och bulvaner för att tvätta pengar, begå bedrägerier eller ta kontroll över verksamheter.
Rapporter visar att omkring var tredje person i den organiserade brottsligheten har eller har haft kopplingar till företag. Näringslivet har blivit en arena där kriminella nätverk försöker etablera sig och expandera. När sådana personer väl fått fotfäste är det betydligt svårare att få bort dem än att hindra dem från att komma in från början. Förebyggande kontroll är därför ofta det mest effektiva skyddet.
Det framstår dessutom som märkligt att uppgifter om människors inkomster är lättillgängliga, medan information om grova brott riskerar att döljas. För många människor är det rimligen mer relevant att veta om en person är dömd för grova våldsbrott, omfattande bedrägerier eller sexualbrott än att känna till personens månadslön.
Den som menar allvar med att bekämpa gängkriminalitet och organiserad brottslighet måste också ge företag och medborgare verktyg att skydda sig.
Staten kan inte ensam bära ansvaret för att identifiera risker. Företagare, föreningar och privatpersoner behöver kunna fatta välgrundade beslut om vilka de släpper in i sina verksamheter, sina fastigheter och sina liv.
Brottsligheten är redan ett omfattande problem för svenskt näringsliv. Enligt Brottsförebyggande rådet uppger fyra av tio företag att de utsatts för brott under det senaste året. Bedrägerier, stölder och inbrott hör till de vanligaste brotten. Svenskt Näringslivs Brottsbarometer visar samtidigt att mer än vart tredje företag har drabbats av kriminalitet.
Mot den bakgrunden är det svårt att förstå varför samhället skulle göra det svårare för laglydiga medborgare och företag att skydda sig.
Vad är det egentliga problemet?
Om Sverige ska ta kampen mot kriminaliteten på allvar bör fokus ligga på att begränsa brottslingarnas handlingsutrymme – inte medborgarnas möjligheter att veta vem de har att göra med.
I dag kan vem som helst få reda på vad grannen tjänar och vilka tillgångar han har. Men om samma person är dömd för grova våldsbrott eller systematiska bedrägerier riskerar den informationen att bli svårare att få tillgång till. Det är en märklig prioritering.
Ett öppet samhälle bygger inte bara på skydd för den personliga integriteten. Det bygger också på människors möjlighet att fatta informerade beslut och skydda sig mot verkliga risker.
När kriminaliteten breder ut sig borde vi fråga oss om det verkligen är medborgarnas insyn som är problemet – eller brottsligheten i sig.
Edward Nordén
Jordbrukare, debattör och partistyrelseledamot i Medborgerlig Samling
Edward Nordén
Johan Westerholm
Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd.
Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt
ansvarig för det du skriver.
Artiklar som denna är inte helt riskfria att skriva. Framför allt inte när jag valt att kombinera detta med granskningen av bidragsindustrin, det blev tydligt med de budskap jag tog med mig efter att ha lämnat över källmaterialet till rättsvårdande instanser under gårdagen. Ni får gärna stödja Ledarsidorna.se SWISH: 070-612 53 93 BANK: 4732 00 […]
Årets julklapp 2026 är enligt Handelns Utredningsinstitut ett startnummer i ett motionslopp. Men den har fått kritik från oväntat håll. Från arbetarrörelsen. Där Aftonbladets ledarsida ser fascism borde den istället se folkhälsa. Och inte minst en klassfråga som vänstern borde äga, inte håna, häckla och fördöma.
Debatten om antisemitism fastnar gång på gång i frågan om den är importerad eller närodlad. Men det är fel fråga. Det intressanta är vad som händer när antisemitiska föreställningar från olika håll möts och förstärker varandra. Tyskland visar hur mekanismen fungerar. Utvecklingen borde oroa även Sverige.
Antisemitismen bland Vänsterpartiets kandidater beskrivs ofta som importerad. Forskningen ger en obekvämare bild. Föreställningarna förs med hit, men de odlas och vidareutvecklas här. Av de som finns i Europa. För främst Vänsterpartiet som hävdar att de är en motkraft till rasism och antisemitism är slutsatserna obekväma.
Idag, fredagen den 20 november uppmanar Ung Vänster skolelever och studenter att lämna undervisningen. Strejken tar avstamp i höstens franska elevprotester i början av oktober med skador på över 100 gymnasieskolor och omfattande vandalism. Samtidigt ställer moderpartiet krav på statsrådsposter i en kommande regering.
Migration handlar inte bara om människor som söker ett bättre liv. Den kan också användas som ett säkerhetspolitiskt vapen. Finland och Polen har fått erfara hur Ryssland och Belarus använder migrationsströmmar för att pressa sina grannländer. Sverige kommer inte utgöra ett undantag i den ryska strategin menar Edward Nordén.
Två statliga myndigheter avgör slutligen om Domkyrkoberget i Strängnäs kan bebyggas. Länsstyrelsen genom tillstånd enligt kulturmiljölagen och Statens fastighetsverk som ägare. Båda har haft löpande kontakter med projektet. Frågan är hur de kontakterna har dokumenterats och vem som fattar besluten. Och varför projektet löpt vidare trots öppen kritik från ansvariga myndigheter.
Strängnäs kommun är både en av huvudmännen i Projekt Domkyrkoberget och den myndighet som tar fram och antar detaljplanen. Kommunens ledande politiker satt i juryn för arkitekttävlingen och har stått som värd för projektets seminarier tillsammans med biskopen. De många rollerna och personunionerna är inte förbjudna, men de skapar en risk för att delikatessjäv skall prägla projektet.
Birgitta Ed är präst i domkyrkoförsamlingen och har haft till uppgift att utveckla Projekt Domkyrkoberget. Samtidigt är hon vice ordförande i Stiftelsen Europaskolan som är en av projektets huvudmän och en av de två parter som erhåller en ny unik byggrätt inom ett område som klassats som kulturellt riksintresse. Hon är också gift med statsministern.
Strängnäs kommun vill ändra detaljplanen för Domkyrkoberget, en miljö som har varit skyddad sedan 1991. Länsstyrelsen, Statens fastighetsverk och Byggnadsvårdsföreningen har varnat för skador på en kulturmiljö som klassats som riksintresse. Ändå fortsätter processen i en ordning som Länsstyrelsen har invänt mot. Och mitt i allt står en präst i Svenska kyrkan med egna intressen att bevaka.
Under mer än femton år har svenska delar av internationella islamistiska nätverk, deras organisatoriska strukturer och politiska kontakter granskats. Frågan är inte längre om det finns ett kunskapsunderlag, utan vad svenska myndigheter och politiker gör med det menar Edward Nordén.
Vänsterpartiets hårdnackade försvar av det som de anser rätten till statsrådsposter går bortom sakpolitiken. Det är genom att sitta i regeringen som den verkliga påverkan finns av samhällsutvecklingen, inte i de sakpolitiska förhandlingsvinsterna och ett eventuellt samordningskansli. En regeringskonst som Socialdemokraterna behärskat till fulländning.
Sverige var först med offentlighetsprincipen. Men allt är inte för evigt. Såväl EU, svenska tillsynsmyndigheter som kommuner agerar aktivt för att begränsa medborgarnas tillgång till offentliga beslut. Det vore en historisk ironi om vi blev först med att montera ned denna princip. Inte för att medborgarna missbrukade den, utan för att de till slut lärde sig använda den.
Reaktionen på Magdalena Anderssons besked om att lämna Vänsterpartiet utanför en regering blev omedelbart avvisande. Partiet visade än en gång att det saknar den mognad, den partikultur och den kompetens som krävs för regeringsansvar. Paradoxalt nog skulle V, precis som Sverigedemokraterna gjorde under Tidöavtalet, ha tjänat mest på att acceptera rollen som stödparti.
Vänsterpartiet har genom åren återkommande haft problem med olika former av konspirationsteorier. Spridandet av dessa ofta antisemitiska politiska budskap och teorier tycks ha tilltagit efter partiets utbildning mot antisemitism genomförts. Något som bör föranleda frågor till partiledningen om vad utbildningen egentligen omfattar.
Vänsterpartiets vice ordförandes avhumaniserande språk har djupa ideologiska och historiska rötter. Att åsätta sina motståndare termer som “fittor” eller beskriva dessa med klandervärda egenskaper som kopplas till klasstillhörighet går mer än 100 år tillbaka ramar in en klassisk kommunistisk begreppsvärld. En värld och en kultur som står på tröskeln till regeringskansliet Rosenbad som en del av socialdemokraternas regeringsunderlag.
Det republikanska partiet i allmänhet och MAGA-rörelsen i synnerhet skakas i grunden av 2026 års valfiasko. Ett fiasko som om inte annat vicepresidenten JD Vance såg ligga i korten. Vance har sedan en tid rört sig bort från presidentens retorik i ett led att förbereda sig inför 2028 års presidentvalskampanj.
Afrika spelar en stor, men undanskymd roll i den globala maktbalansen. En kontinent med nästintill outsinliga tillgångar blir mer och mer intressant både som maktspelare och kornbod. En paradox då den har en betydande andel av väldens råvarureserver samtidigt som en majoritet av världens fattigaste återfinns på samma kontinent.
De politiska låsningarna och svårigheterna att bilda en regering riskerar nu att påverka förtroendet för Socialdemokraterna. Detta kan avläsas i flera nyligen genomförda opinionsundersökningar. Oppositionen har efter valet ett numerärt övertag i riksdagen. Men mandat är inte detsamma som handlingsutrymme när partierna inte kan enas om hur dessa mandat ska användas.
I veckan nekades docenten Andreas Malm inresetillstånd till Storbritannien av det brittiska inrikesministeriet. Malm menar att han blev chockad av beslutet men tillstår att tidigare uttalanden kan ha påverkat beslutet. En bredare och djupare granskning av Malms historia indikerar dock att det kan vara mer än tidigare enstaka uttalanden som legat till grund för det brittiska ställningstagandet.
Ekonomi, sjukvård och Iran dominerar de amerikanska väljarnas prioriteringar inför mellanårsvalet den 3 november. Demokraterna har ett tydligt övertag i engagemang och sakfrågor, samtidigt som lågt förtroende för kongressen ökar risken för republikanska förluster.
I debatten om det svenska säkerhetsläget används ofta begreppet hybridkrigföring. En term som omfattar en rad med olika hot som synes inte hänga ihop. Men det förhåller sig tvärtom i Rysslands fall som medvetet och strukturerat inlemmat hackergrupper som Sandworm i sin befälsstruktur och samordning. Enheter som i allra högsta grad kan komma att bli eller redan är aktiva i Sverige.
Den saudiska överlägsenheten som regional stormakt blir mindre imponerande över tid. Iran behöver inte besegra Saudiarabien och Houthierna behöver inte vinna ett konventionellt krig i Jemen. Det räcker att göra ett saudiskt försök att besegra gerillan tillräckligt dyrt. Och fram tills dess att en lösning hittas kommer Houthierna att störa världsekonomin hela vägen hem till närmaste bensinmack och matbutik även i Sverige skriver Edward Nordén.
Desinformation, valpåverkan och sabotage har blivit återkommande inslag i Europa sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Syftet är idag att försvaga stödet för Ukraina, öka den politiska polariseringen samt långsiktigt undergräva förtroendet för etablerad media och demokratiska institutioner.
Ledarsidorna har nu sammanställt de artiklar som publicerades under valrörelsen om hur politisk islam etablerades i sex av åtta riksdagspartier samt den somaliska diasporans utveckling. Två sammanställningar finns nu nedladdningsbara i ett sammanhang för betalande prenumeranter.
169Det finns en annan Olof Palme. Och det finns en annan historia om honom. I Bo Theutenbergs biografi över Palme ger han andra perspektiv.
Som kärleksfull kritisk rådgivare och handplockad av Palme själv för dessa egenskaper, framgår det med viss tydlighet Palmes stora kärlek till USA och den liberala demokratins principer var större än vad Socialdemokratin vill erkänna. Och inte minst finns det andra förklaringar till vad som egentligen hände en natt i februari 1986.
Vänsterpartiet låter meddela att partiet står bakom sin nyvalde riksdagsledamot Mohamed Ali. Samtidigt är det inte ointressant att granska hur motsvarande situationer kom att förändra minst fyra statsråds och riksdagsledamöters liv med avslutade politiska karriärer i förtid.
En av opinionsföretagens största internationella branschorganisationer, AAPOR, gick under gårdagen ut med ett kraftigt fördömande av användandet av syntetiska undersökningar som bygger på bland annat AI. Uttalandet är i allra högsta grad relevant för Sverige där debatten om opinionsföretagens metoder knappt avslutats efter valrörelsen.
Vid voteringen i Europaparlamentet om att anta en resolution som skulle motverka islamistisk entrism i EU röstade fem socialdemokrater nej vid voteringen. Detta efter omfattande påverkansarbete av den muslimska organisationen FEMYSO. En organisation som har sitt ursprung i Sverige och kan kopplas direkt till det Muslimska brödraskapet.
Flera tecken och händelsesamband som kan styrkas pekar på att främmande makt utnyttjar oroligheterna i Frankrike. Situationen tydliggör hur sociala protester i en demokrati kan instrumentaliseras av auktoritära stater utan att dessa behöver placera egna aktörer på gatan.
Få eller ingen media eller heller expert har kunnat beskriva resan fram till i Europaparlamentets votering om att motarbeta etableringen av radikal islamism i Europa. Hur det var ens möjligt för Muslimska brödraskapet att kunna sätta upp ett sådant motstånd inför voteringen. Eller att behovet ens fanns för en resolution mot politisk islams etablering i Europa. En etablering där Sverige spelat en avgörande roll från första början och ända fram till voteringen.
Europa måste kunna försvara sitt territorium. Men den verkliga beredskapen visar sig dagen efter att krisen börjat, när 450 miljoner européer fortfarande ska äta och jordbruket fortfarande måste fungera. Ett Europa som inte kan försörja sig kan heller inte försvara sig menar Edward Nordén.
I dagens läge, där ett alltmer pressat och samtidigt aggressivt Ryssland upprätthåller tryck genom hybridmedel och minoritetsretorik mot NATO-medlemmarna i Baltikum framstår Socialdemokraternas nedtoning av närområdesfokus som en återgång till en tidigare linje. En positionering som i högre grad sammanfaller med Kremls preferenser än den nuvarande mer NATO-anpassade politiken.
USA:s och Rysslands uppgörelse om oljeleveranser har fått stora rubriker. Men uppenbart ensidiga problembeskrivningar. Uppgörelsen sätter ljuset på decennier av europeisk försummelse av att ta ansvar för sin egen energiförsörjning menar Edward Nordén.
Två nyligen publicerade opinionsundersökningar vittnar sammantaget om Socialdemokraternas innevarande och accelererande problem. Problem som bottnar i ett svagt ledarskap långt ifrån självbilden och där dagens partiledning ser ut att ha medialt kapitulerat inför Vänsterpartiets drivna och målmedvetna ledning.
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez utlyste den 5 oktober nyval till den 29 november. Officiellt ska bostadsfrågan bära kampanjen. Men i praktiken blir valet också en prövning av om regeringen efter sju år med korruptionsutredningar nära den politiska ledningen samt en starkt kritiserad migrationspolitik fortfarande kan samla en majoritet för socialistpartiet PSOE.
Vintern 2002–2003 sov svenska ungdomar i självmordsbombares familjehem i Nablus. Rörelsen som skickade dem kallade husen martyrhus och sina volontärer mänskliga sköldar. Från de husen går en rak linje till svenska universitet, det svenska civilsamhället, den svenska riksdagen och flottiljerna till Gaza för att landa i orden som uttalades efter den 7 oktober 2023.
Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har fått återkommande kritik mot sin otydlighet om vad hon vill med Sverige efter valet. En situation som innebär att hon efter valet har stor frihet i vilka vägval hon kan komma att göra. Något som partiets vänsterfalang kommit att utnyttja och i en framtid där Vänsterpartiets ökade inflytande ryckt närmare.
Den 30 september bekräftade Stegra det som bolagets tidigare ledning förnekat i över ett år: pengarna räcker inte. Efter hundra dagar med nya ägare byts vd:n ut, redovisningen och kostnadskontrollen har fått ses över och kapitalbehovet är ”betydligt högre” än i juni. Men beskedet levereras i en ny tonart. Där det tidigare var säljpitch är det nu revisionsspråk. Lögnerna har blivit ärliga.
Abukar Aden, känd som Boss Caato, bekräftar att han mobiliserade somaliska väljare inför valet. Han beskriver sina kontakter med somaliska politiker som privata relationer. Samtidigt visar dokumentationen hur svenska föreningsbidrag, biståndsprojekt och nätverk knyter samman personer i Sverige med Somalias politiska institutioner. En central fråga blir, som följd av detta, vilka grupper som faktiskt företräds.
Somalias grundlag förbjuder diskriminering på grund av klan. Ändå har parlamentet i ett kvarts sekel byggt på en praxis som ger fyra stora klanfamiljer nästan 90 procent av platserna. Övriga grupper får dela på resten. Diskrimineringen finns inte i grundlagstexten utan i det politiska system som vuxit fram vid sidan av den. Med tydliga historiska band till slaveriet.
Debatten om Borlängevalet har handlat om förkryssade valsedlar och ordet klan. Men det material, inte bara medieuppgifter, som finns tillgängligt i främst öppna arkiv och andra källor visar dock något annat. Det visar ett öppet och personligt nätverksbygge mellan Somalias försvars- och säkerhetsledning och två svensksomaliska nätverk.
Vänsterpartiets nyvalde riksdagsledamot Illyas Hassan stod på plats åtta på partiets lista i Stockholms kommun. Hans kampanj bland somaliska väljare organiserades av en liten krets män i Stockholm som i somalisk offentlighet kallas ”de äldste”. Kretsen har i femton år byggt anseende genom insamlingar, idrott och värdskap vid utländska besök.
När den somaliska formen av parlamentarism möter det svenska valsystemet uppstår både friktion och synergieffekter. Det var inte vänsterpartiets valberedningar eller väljare som valde sina kandidater eller ledamöter. Det var den somaliska klanlogiken, den parlamentariska traditionen och valkollegiet som utsåg vilka svenska partier som kom att bli plattformar för att kanalisera företrädarna.
Vänsterpartiets nyvalde riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali visar sig komma från, eller stå nära, ett speciellt maktkluster i den somaliska politiska miljön. En miljö med goda kontakter inom den somaliska säkerhetstjänsten som genomfört besök i Borlänge på ministernivå vid minst två tillfällen under den förra mandatperioden.
Elva veckor före valet satt Vänsterpartiets blivande riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali i Mogadishu och deltog i ett möte om det svenska valet och den somaliska diasporans roll. Samtidigt hade hans eget parti begränsad kunskap om vem han var samt vilka uppdrag och kontakter han hade.
Kina har förstått något som Europa länge har haft svårt att ta till sig. Tekniskt beroende är politiskt beroende. Europa reglerar gärna, men är fortfarande beroende av amerikanska digitala plattformar, asiatiska halvledare och utländsk molninfrastruktur skriver Edward Nordén.
Ett parti som kallar till sig mätföretag för att de ska förklara varför siffrorna inte behagade partiet ägnar sig inte åt metodkritik. Varje sådant tendens från politiska partier, även svenska, försöker disciplinera en fri marknad och oberoende forskning. Den taktiken används i Peking, Moskva och Washington. Där den nått framgång. Det mest nedslående är dock idag att minst två företag underordnat sig moderaternas krav.
Det preliminära valresultatet i riksdagsvalet kom att överraska många. Inte minst mätinstituten där ingen lyckades fånga valrörelserna till Moderaterna i valrörelsens slutskede. Frågan instituten och valforskarna nu bör ställa sig är inte om de missade Moderaterna utan varför de gjorde det tillsammans. Om än i olika mån.
Sverigedemokraterna hävdar att muslimska väljare gav de rödgröna segern. Men det är en lika grund som starkt förenklad förklaring. Sverigedemokraternas och i viss mån moderaternas förklaring säger mer om behovet av en syndabock för att internt dölja partiledningarnas egna tillkortakommanden än om hur valet faktiskt avgjordes.
ABF:s ordförande Tomas Eneroth och Vuxenskolans Jesper Rehn vill att en miljard kronor ur försvarsramen ska gå till folkbildningen i tider av oro. Argumentet är tillit. Det är ett bra argument. Därför är det angeläget att se hur tilliten har förvaltats av främst ABF. Vilket den inte har.
Flera EU-institutioner och Spanien vill dela på kostnaderna för naturkatastrofer i spåren efter de omfattande skogsbränderna, översvämningarna samt de stormskador som ökat i takt med klimatförändringarna. Det kallas solidaritet. Men frågan är vad som händer med viljan att undvika risk när någon annan svarar för kostnaderna.
Under de senaste veckorna har den amerikanske teknikmiljardären och entreprenören Peter Thiel gått från att vara en diskret investerare med intressen i Argentina till att bli den samlande symbolen för en bredare politisk konflikt om landets riktning under president Javier Milei.
Kristdemokraterna medverkade i november 2022 till att regeringen drog tillbaka en proposition som skulle ha infört demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhälle. Under de två år som följde fortsatte kommunala medel att gå till Ibn Rushd samtidigt som KD-företrädare offentligt kritiserade just dessa beslut.
Under Sensus mentorskap av studieförbundet Ibn Rushd (2003–2007) drevs det gemensamma projektet Fredsagenterna finansierat av Ungdomsstyrelsen. Projektet ledde till bildandet av Svenska muslimer för fred och rättvisa som utvecklades till en av Muslimska brödraskapets nätverksorganisationer. Genom projektet och det efterföljande arbetet upprätthöll kristdemokratiska riksdagsledamöter samt ett statsråd organisationens legitimitet genom återkommande kontakter samt aktiviteter i riksdagen.
Kristdemokraterna var det parti som, om än via ombud, kom att bli en av Muslimska brödraskapets viktigaste partners. Med stöd av ett associerat studieförbund samt tillgång till den kristna miljön bereddes vägen i samförstånd för att studieförbundet Ibn Rushd kunde upptas i den exklusiva skara av fullvärdiga medlemmar som utgör Folkbildningsrådet. Och därmed öppna för omfattande finansiering med skattemedel.
Muslimska brödraskapets etablering i svensk politik brukar tillskrivas samarbetet med Socialdemokraterna. Men detta är en delvis missvisande beskrivning. Centerpartiets partiprojekt i syfte att engagera muslimer startades långt tidigare och vars samhällseffekter fortfarande är märkbara och omfattande in i våra dagar på alla politiska nivåer.
I den andra av tre artiklar om Centerpartiets muslimprojekt 1990–1994 beskrivs hur projektet når en organisatorisk mognad och utgör basen för etableringen av politisk islam i samtliga riksdagspartier. Där många av de politiska krav som formulerats med partiets hjälp nu etableras som allmängiltiga .
Fem år innan Socialdemokraternas sidoorganisation Broderskapsrörelsen började diskutera hur många muslimer som borde finnas på socialdemokratiska listor hade ett annat riksdagsparti redan genomfört ett omfattande samarbetsprojekt med muslimska organisationer. Centerpartiet. I en process där företrädare för samma muslimska kluster som Socialdemokraterna senare inledde dialog med. Allt finansierat med skattemedel.
I praktiken samtliga svenska riksdagspartier, med något undantag, har haft positiva och mer eller mindre långtgående relationer med radikal politisk islam på något sätt. Med samma motivbild. Moderaterna är ett parti som inte på något sätt är förskonade. I det partiet tog sig en medlem av det Muslimska brödraskapet ända fram till riksdagens försvarsutskott.
I en i Danmark uppmärksammad dom beviljas en dansk medborgare sjukpension för sina tjänster åt den danska underrättelsetjänsten för de skador och men han ådragit sig under hans tid som infiltratör i bland annat al-Qaida. En historia som ter sig som ett potpurri av Forrest Gump, al-Qaida och James Bond.
Under regeringsåren 2014-2022 tar Miljöpartiet tydliga kliv in i politikens finrum genom att ingå i regeringen Löfvén. Under denna period formaliseras aktivismen i partiet som samtidigt mutar in biståndsområdet som sitt. Vilket gav en plattform för fortsatt internationell aktivism.
I del 2 i serien av artiklar om Miljöpartiet, utlandsbiståndet och Palestinarörelsen täcks perioden då Gustav Fridolin blir Grön Ungdoms språkrör, grips på Västbanken samt Mehmet Kaplan gör entré i partiet. Perioden visar tre parallella spår som förenas i tid men inte nödvändigtvis passar formellt in i organisationen. Men rörelsen är obeveklig. Partiet rör sig ut utanför de parlamentariska ramverken.
Miljöpartiets relation till Palestina-rörelsen och vilket inflytande partiet har både skiljer sig från och visar upp stora likheter med både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Men med en viktig skillnad. Några av partiets främsta företrädare har aldrig hymlat med sin bakgrund och sina sympatier med den våldsbejakande yttervänstern. Något som även kommit att få genomslag i partiets bistånds- och utrikespolitik.
USA:s president Donald Trump lät under gårdagen presentera”det största oljeavtalet i världshistorien” när han kungjorde det avtal mellan Venezuela och USA som skall frigöra Venezuelas oljereserv. Men avtalet är mer begränsat än rubriken antyder och riskerna är omfattande. Om detta vittnar marknadsreaktionerna som i praktiken uteblev.
Relationerna mellan främst Socialdemokraterna och Fatah med sitt vidhängande kluster av terrororienterade organisationer har överlevt några av de mest omvälvande händelserna under efterkrigstiden, bland annat Sovjetunionens upplösning. En relation som visat sig vara så pass stark att den inte ens kunnat eller tillåtits att granskas eller kritiseras.
Vänsterpartiets relation till den palestinska rörelsen skiljer sig strukturellt från Socialdemokraternas. Den löper i högre grad underifrån genom föreningar och lokala kontakter snarare än centralt initierade samarbetsavtal och statliga anslag. Men den har en egen, sextio år lång historia. Från VPK:s ideologiska brytning med Sovjetunionen på 1960-talet till dagens seminarier med Palestinska riksförbundet.
Historien om Sveriges relation till det maktbärande palestinska partiet Fatah går hand i hand med hur Socialdemokraternas relation utvecklats och underhållits. En relation som klarat sig opåverkad av intifador och palestinska terrordåd riktade mot civila. Trots biståndsmyndigheten Sidas explicita regelverk som förbjudit allt bistånd till krigförande parter. Ett förbud som partiets och ABF internationella verksamhet valde att runda.
Begreppet “kaderskola” används i dag brett, inte minst om Fatahs interna utbildningsinstitution som sedan 1992 i stor mån finansierats via Palmecentret, ABF och Sida. Men formen har en specifik och spårbar härkomst: Den leninistiska partiteorin och det sovjetiska utbildningssystem som växte fram under 1920-talet. Decennier innan någon svensk aktör kom i kontakt med den.
Detta är den avslutande delen i Ledarsidornas uppföljande granskning av kaderskolan i Kapstaden. Del ett visade att Fatahs akademi i Jeriko hade en tvilling i Sydafrika, finansierad genom kanalen ABF–Palmecentret–Sida. Del två kartlade vilka personer som sitter på posterna som binder samman finansiär och mottagare. I del tre följer vi pengarna genom de sju redovisningssteg som aldrig granskats tidigare. Samt ställer de frågor som rimligen måste få svar.
Detta är den andra delen i Ledarsidornas uppföljande granskning av kaderskolan i Kapstaden. Del ett visade att Fatahs akademi i Jeriko hade en tvilling i Sydafrika, finansierad genom samma svenska kanal. Det vill säga ABF, Palmecentret och Sida. I del två kartläggs vilka personer som sitter på posterna som binder samman finansiär och mottagare – och vad som hände när mönstret plötsligt bröts.
Granskningen av Fatahs ideologiska akademi i Jeriko visade att svenska skattefinansierade biståndsmedel via Palmecentret som huvudpartner sedan 1992 finansierat en kaderutbildning på Västbanken. Men Jeriko var inte ensamt. I Kapstaden bedrevs en systerverksamhet för miljonbelopp. Dold för svenska skattebetalare bakom en sinnrik ridå av luddiga redovisningar.
Samtidigt som Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson nu givit Liberalerna en tydlig tidsfrist på sig att nå över 3,5 procent går den tidigare partiledaren Lars Leijonborg (L) ut och menar att han hoppas på ett "defining moment" som kommer vända valrörelsen till partiets favör. Det finns dock inga exempel i valforskningen på att något sådant hänt tidigare.
Docent Christian Sandström har i dagarna givit ut en uppföljare kring sin serie av beskrivningar av den gröna omställningen, "Gröna bubblor 4 – Solsting, börsbabbel och vätgasdagis i Mariestad". En sammanställning som ger en bra överblick över flera av de uppenbara problemen med den "Gröna omställningen". Men där läsaren till syvende og sist själv måste ta sitt ansvar för de slutsatser som inte bara kan, utan måste, dras. Om inte historien ska upprepa sig själv.
Den nya mediesatsningen Gad World presenterar sig själv som en “orädd medieplattform” som ska “beskriva världen som den är, även när den är obekväm”. Med en redaktion bestående av tunga akademiker finns det goda skäl att granska vad Gad World presenterar. Och vad redaktionen i de sammanhangen väljer att bortse ifrån.
Redan på 1990-talet fanns i Sverige personer och miljöer med kopplingar till internationella islamistiska terrornätverk. GIA, den algeriska organisation som låg bakom några av 1990-talets mest uppmärksammade attentat i Europa, är ett tidigt exempel. Frågan är varför så mycket av denna historia förblivit okänd för den breda allmänheten frågar sig Edward Nordén.
Under valåret 2026 har så här långt två böcker som adresserar islam givits ut. Böckerna i sig är varandras motpoler eller motsatser. Inte bara i disposition utan även perspektiv och slutsatser. Men det innebär inte att någon har helt rätt eller helt fel när islam ska beskrivas i en politisk debatt. Och där professor Simon Sorgenfrei konsekvent undviker konfrontation med uppenbara problem tar sig riksdagsledamoten Richard Jomshof an sig dessa med full kraft. Ibland lite ensidigt, men ändå.
Under perioden 1969 tills idag har omfattande medel, flertalet miljoner kronor, av skattemedel avsedda för folkbildning slussats vidare för kapacitetsuppbyggnaden av organisationer som över tid haft terroristkopplingar eller själva klassats som terrororganisationer. Endast vid ett tillfälle ställdes en kontrollfråga. Som studieförbundet ABF besvarade med en häxprocess mot den enskilde frågeställaren.
Att Sverige utgjorde huvudsaklig finansieringskälla för den palestinska kaderutbildningen sedan decennier har kunnat fastläggas i Ledarsidornas granskning. Under en period då organisationerna fortfarande klassades som terrororganisationer. Vad som är nytt är att det socialdemokratiska partiets samarbete med det Muslimska brödraskapet. Det samarbetet är äldre än tidigare känt. En intern formalisering skedde redan 1969. Resten är historia.
Genom en sinnrik konstruktion av organisationer som från början saknade egna medel kunde Sverige bli en av huvudfinansiärerna av de palestinska kaderorganisationernas utbyggnad och kapacitetsutveckling från 1969 och framåt. En utveckling som var förankrad på högsta nivå och som byggde på ett intimt samarbete med företrädare och medlemmar från det Muslimska brödraskapet.
Vid Socialistinternationalens ungdomsseminarium 1969 formulerades ett “carte blanche” där individen och den enskilda medlemsorganisation sätter grunden för våldsprinciperna i kampen för socialismen. Denna princip formaliserades 1978 och fann sin slutliga form vid ett möte i Ramallah 2002. En princip utan bortre gräns. Mitt under den andra intifadan med svenska representanter närvarande.
Trots återkommande förnekanden från den politiska vänstern så finns det en förlåtande attityd till politiskt våld i partierna till vänster om mitten. En kultur som visar sig bottna i ett seminarium finansierat av SSU under slutet av 1960-talet. Med tre principer som formulerades och kommunicerades av en av den svenska arbetarrörelsen senare mest kända och framstående företrädare.
En sällan, nästintill aldrig, nämnd organisation utgör själva grundförutsättningen för den struktur och den kultur som mjuk korruption kan frodas i. Företrädarna för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer rör sig obehindrat mellan olika roller och återfinns inte sällan på bägge sidor förhandlingsbordet när statsbidrag skall fördelas eller regelverken reformeras. Kort och gott en ogranskad maktnod. Landsrådet […]
Samma mekanik som ligger till grund för den mjuka korruptionen i Fifa:s styrelserum och i kommunernas arenaaffärer går igen i det som brukar kallas Sveriges civilsamhälle. Skillnaden är att här handlar det inte om enstaka jävsaffärer eller kostsamma arenabyggen utan om ett helt system. Runt 40 statliga myndigheter som varje år fördelar över 20 miljarder kronor till föreningsliv, folkrörelser och trossamfund, byggt på en princip som en gång var rimlig och som ingen har vågat överge — tillit.
I artikel två i serien om mjuk korruption granskas den mjuka korruptionen i Sverige inom kommunsektorn. Istället för miljardintäkter från TV-avtal handlar det om enskilda kommuners investeringsbudgetar men det är samma strukturella beroende och samma ovilja att ställa krav som går igen. Som möts med det svenskaste av alla krishanteringsmodeller: Att inte göra någonting.
När fotbollens korruption diskuteras handlar det oftast om det som går att åtala. Mutade domare, riggade matcher, svarta pengar i en agents handbagage eller annat direkt juridiskt klandervärt. Detta är en bister verklighet inte minst genom den gängkriminella infiltrationen av agentmarknaden. Men det är också den enklaste formen av korruption att peka ut eftersom den tydligt går att lagföra. Svårare är det med den mjuka korruptionen där priset för att bortse ifrån den är lägre än att följa regelverken.
Det som hände i Ceuta är ingen isolerad händelse. Redan 2012–2016 pressade Marocko Sverige med samma medel, migration och handel, för att stoppa ett svenskt erkännande av Västsahara. Historien om Ikea, gatubarnen på Södermalm och den tystnad som följde ger perspektiv på dagens svenska stöd för Marockos autonomiplan.
I gårdagens artikel beskrevs framväxten av den marockanska frihetsrörelsens nätverk från Genève 1930 till Kairo 1947. Där ledarna al-Fassi och Abd el-Krim utgör två grenar av samma rörelse. En rörelse som förenades genom kontakter till Muslimska brödraskapets obestridde ledare vid tiden, Amin al-Husseini. I den tredje delen av fyra följer hur nätverket splittras och blir ramen för dagens konflikt.
Migrationskrisen i den spanska exklaven Ceuta har på några dygn blivit ett svenskt inrikespolitiskt slagträ. Där bägge sidor blockgränsen ägnar sig åt något som bäst kan liknas för “Cherry-picking”. Kravet i debatten borde istället vara att hålla sig till sakläget och ge hela bilden. Det är rimligt i tider med desinformation. Frågan om migrationskrisen i den spanska exklaven är större och går djupare än vad som är allmänt känt.
Muslimska brödraskapets grundare Hassan al-Banna kallade honom sin vän. Jerusalems stormufti kallade honom “vår broder”. Mannen som 1956 ritade kartan över Stormarocko – den karta som ligger till grund för dagens Västsaharakonflikt och händelseutvecklingen i spanska Ceuta – formulerade inte sina anspråk vid sidan av det panislamiska nätverket kring muftin och Brödraskapet. Han formulerade dem inifrån det Muslimska brödraskapet.
Den danske författaren, debattören och föreläsaren Yaqoub Ali var tidigare en aktiv rekryterare åt, och därmed bidragit till uppbyggnaden av den danska islamistiska miljön. En miljö han kom att lämna och är idag en av landets mest anlitade experter på radikal islamism samt radikala muslimska rörelser. Inför den svenska Pride-festivalen har han ställt upp på en intervju med Ledarsidornas Edward Nordén.
Ett kungadöme i rörelse – “Kingdom in motion” är titeln på en nyutkommen bok om Saudiarabiens utveckling. En välinformerad, personligt buren skildring av ett land i strukturell omvandling. Boken är skriven av en författare som både suttit vid bordet där förändringarna förhandlats fram men samtidigt behållit den kritiska distansen.
När den spanske premiärministern under gårdagen reste till Ceuta för att möta konsekvenserna av veckans migrationskris handlade det officiella budskapet om akut krishantering. Men bakom kaoset ligger en fyra år lång diplomatisk kris som sällan får uppmärksamhet. Den spanska regeringens omsvängning i Västsahara-frågan 2022, dess pris i form av en brusten relation med Algeriet samt en intern spricka i PSOE som partiledningen upprepade gånger försökt sopa under mattan utan att lyckas.
USA står inom kort inför en total omstrukturering av bank- och betalsystemen. En reform i det tysta för att bland annat digitalisera ekonomin samt inte minst komma tillrätta med de problem som "debanking" innebär för stat och enskilda. En reform där Sverige och EU inte ens börjat formulera hur problemen skall lösas på ett principiellt plan.
I den svenska arbetarrörelsens självbild är antikommunismen en hederssak. Det finns en självbild av socialdemokratin som höll kommunisterna stången. Denna bild är dock långt ifrån den absoluta sanning som fått tillåtas att sätta bilden av Socialdemokraterna som det bästa försvaret mot Kreml. Tvärtom präglades relationen istället av samarbete och öppna relationer under långa perioder.
Pseudonymen “Palsternacka” inleder sitt samarbete med Ledarsidorna kring tysk politik och den tyske politikern och underbarnet Jens Spahn. Spahn fick lämna sitt parti CDU i “bad standing” efter att han och hans make genomfört en adoption genom surrogatmödraskap. Detta, och om politisk arrogans, reflekterar "Palsternacka" om i dagens artikel.
Två uppmärksammade fall visar hur svårt det är att dra gränsen mellan skyddet mot hat och skyddet för det fria ordet. Frågan är om lagen om hets mot folkgrupp fortfarande tillämpas på ett sätt som stärker rättsstaten eller om den blivit alltför oförutsägbar. De frågorna ställer sig Edward Nordén.
I juni publicerade tidskriften MOSAIQ en granskning av Försvarshögskolans rapport Salafism och salafistisk jihadism 2.0 från 2022. Granskningen har sina poänger och tar upp befogad kritik men trovärdigheten faller eftersom granskarna inte själva på någon punkt eller i någon större omfattning själva lever upp till sina egna kvalitetskrav.
En sovjetisk dagbok förändrar bilden av Socialdemokraternas kontakter med Sovjetunionen och Kreml under det “Kalla kriget”. Sten Anderssons möte med centralkommittémedlemmen Boris Ponomarjov 1965 framstår inte längre som en isolerad händelse utan som en del av en långvarig och förtrolig partikanal. En exklusiv kommunikationskanal som sköttes av identifierade namngivna funktionärer på båda sidor.
Artiklar som denna är inte helt riskfria att skriva. Framför allt inte när jag valt att kombinera detta med granskningen av bidragsindustrin, det blev tydligt med de budskap jag tog med mig efter att ha lämnat över källmaterialet till rättsvårdande instanser under gårdagen. Ni får gärna stödja Ledarsidorna.se SWISH: 070-612 53 93 BANK: 4732 00 […]