USA står inom kort inför en total omstrukturering av bank- och betalsystemen. En reform i det tysta för att bland annat digitalisera ekonomin samt inte minst komma tillrätta med de problem som “debanking” innebär för stat och enskilda. En reform där Sverige och EU inte ens börjat formulera hur problemen skall lösas på ett principiellt plan.

Den tidigare rikspolischefen Björn Eriksson och Johanna Hållén har krävt att staten “tar tillbaka makten från bankerna” i en debattartikel i SvD. Bakgrunden är att banker stänger konton utan att förklara varför och utan att kunden kan överklaga ordentligt.

Samma fråga diskuteras sedan flera år i Washington. Där fenomenet “debanking”, utestängning av enskilda från bank- och betalsystem, växt till ett samhällsproblem med stora kostnader för enskilda och staten. Fast i USA har redan lagstiftningsprocesser inletts. Sverige och EU har ännu inte bestämt sig för hur problemet ska lösas.

Vad har USA gjort?

USA har infört två lagar som tillsammans skapar nya spelregler för digitala pengar.

Den första, GENIUS Act, gäller så kallade stablecoins – digitala pengar som är knutna till dollarn, en dollar per token. Lagen kräver att den som ger ut sådana digitala pengar har fullt täckta reserver. Den förbjuder också ränta till privatpersoner som äger stablecoins.

Den andra lagen, CLARITY Act, bestämmer vilken myndighet som ska ha tillsyn över olika digitala tillgångar: finansinspektionen SEC eller råvarumyndigheten CFTC. Lagen skriver också in i lagtext att sexton kryptotillgångar – bland andra XRP, Ethereum, Solana och Cardano – ska räknas som just kryptotillgångar. I dag bygger klassificeringen bara på myndigheternas egen tolkning, vilket gör den sårbar för politiska skiften. Genom att lagfästa den blir den svårare att riva upp.

Förslaget har brett stöd. Representanthuset röstade igenom det redan 2025 med rösterna 294–134 – över sjuttio demokrater röstade med majoriteten. Senatens bankutskott godkände det i maj 2026. Men i juli 2026 stod det ändå still i senaten, utan inbokad omröstning.

Tre saker har fastnat i förhandlingarna:

• Om handelsplattformar ska få ge ut belöningar som liknar den ränta emittenterna själva är förbjudna att betala.
• En paragraf som polis och åklagare menar gör det svårare att utreda kryptobrott.
• Hur lagen ska samordnas med jordbruksutskottets parallella förslag om råvaror som säkerhet.

Med mellanårsvalet i november riskerar hela arbetet att behöva börja om från noll i nästa kongress.

Bakom reformen ligger flera års debatt om “debanking” – upplevelsen att banker och myndigheter stängt ute hela branscher från banksystemet utan riktig process. Under Biden-administrationen drabbade det kryptoföretag, senare har vissa politiskt konservativa aktörer sagt sig ha drabbats.

EU har redan svarat – men åt andra hållet

Här skiljer sig Europa rejält från USA. EU väntade inte på någon ny lag. Regelverket MiCA finns redan sedan 2023 och gäller stablecoins fullt ut sedan sommaren 2024. Sedan slutet av 2024 måste alla kryptoföretag ha tillstånd för att verka inom EU. Den 1 juli 2026 löpte den sista övergångsperioden ut och EU:s tillsynsmyndighet ESMA slog fast att alla som säljer kryptotjänster utan licens numera bryter mot lagen.

Resultatet har blivit en rejäl utrensning. Vid halvårsskiftet 2026 fanns bara åtta euro-stablecoins som klarade kraven medan stora dollarbaserade digitala pengar som USDT, DAI och PYUSD saknade tillstånd och plockades bort från börser som Binance, Coinbase och Kraken för EU-kunder. Enligt jämförelser inom branschen ställer MiCA hårdare krav på kapital och förvaring än både USA och Storbritannien.

Medan USA öppnar upp för fler aktörer stramar EU åt ett regelverk som redan finns. Bland annat med tak på hur mycket dollarbaserade digitala pengar som får omsättas i EU för att skydda euron.

Den statliga vägen: e-kronan

Det som saknas i den amerikanska modellen är ett statligt alternativ, d.v.s digitala pengar utgivna direkt av staten och inte av privata företag. Det är det Riksbanken och den europeiska centralbanken ECB jobbar med.

Riksbanken föreslog i mars 2026 att en utredning ska tillsättas om de lagändringar som krävs för att kunna införa en e-krona. Det hänger ihop med ECB:s digitala euro, där lagförslaget fortfarande förhandlas och en lansering tidigast väntas 2029. Riksbankens vice chef Aino Bunge har varnat för att Sverige riskerar att hamna efter om arbetet inte kommer igång snart.

E-kronan är tänkt som ett komplement till kontanter, inte en ersättning. Skillnaden mot ett vanligt bankkonto är att pengarna skulle vara en direkt fordran på Riksbanken och inte kunna stängas av på samma godtyckliga grunder som ett bankkonto kan i dag.

Det är den svenska motsvarigheten till det debattörerna efterlyser, inte en kopia av den amerikanska modellen.

Skulle USA:s modell fungera i Sverige?

Kort svar: Nej. För det första löser CLARITY Act ett amerikanskt problem. Det är en strid mellan två amerikanska myndigheter om vem som bestämmer över kryptotillgångar. Det problemet finns inte i EU där MiCA redan pekat ut vem som har ansvaret.

För det andra går de politiska riktningarna åt olika håll. USA vill öppna upp för fler privata aktörer. EU stramar redan åt efter en period av snabb tillväxt.

Den tredje skillnaden är viktigas. USA:s lösning på grindvaktarproblemet är privat. Digitala pengar ges ut, eller emitteras, av företag om än under statlig tillsyn. Sveriges och EU:s lösning är statlig. E-kronan och den digitala euron. Det är en skillnad i grundtanke, inte bara teknik.

Den som vill “ta tillbaka makten från bankerna” i Sverige bör alltså rimligen kräva en snabbare utredning om e-kronan och en tydligare svensk röst i förhandlingarna om den digitala euron. Inte en svensk CLARITY Act. Det senare skulle bara byta ut ett problem (bankers godtyckliga kontostängningar) mot ett annat (kryptoföretags egna villkor) utan att rubba själva maktfrågan.

Det som ändå går att låna från den amerikanska debatten är momentet och det politiska trycket. CLARITY Act är resultatet av flera års organiserad politisk mobilisering.

Den svenska debatten om kontostängningar saknar ännu den uthålligheten trots att riksdagens finansutskott redan behandlar flera motioner om rätten till bankkonto. För att Sverige inte skall hamna i beroendeställning till hur den amerikanska dollarn och den marknadens kryptotillgångar utvecklas, och för den delen även EU, måste frågan drivas lika envist.

Alldeles oavsett om lösningen blir en e-krona, hårdare krav på bankerna, eller båda delarna.

Källor: Congress.gov (H.R. 3633), CoinDesk, Sveriges Riksbanks betalningsrapporter 2025–2026, EFN, branschanalyser av MiCA (Scorechain, Cyfrin, eco.com).