Skruvade fakta i “Sommar i P1”
Sveriges Radios programformat ”Sommar och vinter i P1” ger de utvalda sommarvärdarna ett unikt tillfälle att oavbrutna och oemotsagda kunna leverera antingen sin historia eller sin sanning under de 90 minuter som varje program sänds. Då programmet inte faller in som nyhetsformat så finns det inga direkta krav på att värdarna lever upp till kraven på saklighet eller neutralitet enligt sändningstillståndet. Ett av årets program är ett tydligt exempel på detta.
Av årets sommarvärdar sticker kanske framför allt den mångårige klimatreportern Erika Bjerström ut från mängden. I ett program där hon å ena sidan fokuserar på hur viktigt det är med en faktabaserad oberoende journalistik och att andra får ta vid efter det att hon rapporterat sakligt om bland annat klimatet. Å andra sidan presenterar hon uppgifter, utan att ange källa, som om de vore korrekt återgivna kan komma att framkalla en mindre jordbävning i höstens val till riksdagen.
Bjerström menar efter en dryg timme av programmet att opinionen kring klimatfrågorna nu förändrats samt att klimatfrågan klättrar uppåt i flera. En majoritet är oroliga säger när hon i programmet hävdar att flera är
”Villiga att bidra att acceptera fler ekonomiska styrmedel [för att nå klimatmålen]” samt att ”Det finns en tyst majoritet för detta”.
Utan att ange källa eller källor.
Det finns flera relevanta undersökningar men bilden är mer nyanserad snarare än så entydig som Bjerström gör gällande. Svenskarna accepterar klimatpolitik i stort men är fortsatt skeptiska specifikt till ekonomiska styrmedel som höjda skatter.
Novus/TCO-undersökningen (april 2026)
Den mest direkt relevanta 2026-mätningen kommer från Novus, beställd av TCO, genomförd 2–9 april 2026 med 1 019 genomförda webbintervjuer av ett riksrepresentativt urval i åldern 18–84 år. Den ställdes i samband med regeringens sänkning av bensin- och dieselskatten till EU:s miniminivå och visade att 40 procent föredrog riktad ekonomisk kompensation till drabbade hushåll framför en generell skattesänkning som bara 29 procent ville se.
TCO:s ordförande Therese Svanström tolkade detta som att det finns en stor men tyst majoritet som accepterar att politiken tar ledartröjan i klimatfrågan genom kloka beslut alltså inte en avvisning av styrmedel som sådana, utan en preferens för hur kostnaderna fördelas.
Bjerström presenterade nyheten om ”tyst majoritet” som fakta. Men det var i själva verket TCO:s ordförandes tolkning.
SOM-institutets rapport “Miljö- och klimatopinion i Sverige 2025”
Den nationella SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet är annars den mest långsiktiga källan för denna typ av opinionsdata i Sverige med mätningar sedan 1986 av bland annat stöd för höjd koldioxidskatt på bensin. Rapporten från 2026 bygger på 2025 års datainsamling men är den senast tillgängliga.
En analys publicerad i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift (april 2026), som använder SOM-data, undersökte om skogsbränderna 2018 ökade stödet för koldioxidskatt. Resultatet var att trots ökad klimatoro syntes inget ökat stöd för höjd koldioxidskatt. Oro översätts alltså inte automatiskt till stöd för konkreta ekonomiska styrmedel vilket Bjerström implicerar.
Övrig relevant forskning
- En studie från Institutet för framtidsstudier (Malcolm Fairbrother, publicerad i november 2025) jämförde 16 klimatpolitiska åtgärder i Sverige, Spanien, Tyskland och Polen. Koldioxid- och fossilbränsleskatter rankades bland de minst populära åtgärderna, medan regleringar och effektivitetsstandarder var betydligt populärare. Studien fann att politiskt förtroende är avgörande. De med lågt förtroende misstror att politiker kommer använda pengarna rättvist eller uppnå resultat medan motståndet i grunden inte handlar om att förneka klimatbehovet.
- Forskning som sammanfattas av Harring och Jagers (Göteborgs universitet. En ESO-rapport) visar att acceptansen för koldioxidskatter beror på hur kostnaderna fördelas mellan grupper samt att stödet för klimatstyrmedel ökar ju fler som uppfattas dela kostnaden.
Mönstret är konsistent över tid och håller i sig även i 2026 års mätningar
Svenskarna accepterar m.a.o generellt klimatpolitik och vill se handling men rangordnar ekonomiska styrmedel (särskilt koldioxidskatt på drivmedel) lågt jämfört med subventioner, regleringar och riktad kompensation. Novus/TCO-mätningen i april pekar i samma riktning.
Väljarna accepterar hellre riktade kompensationsmekanismer än generella skattejusteringar vilket passar väl in i den etablerade forskningen om rättvisa samt fördelningseffekter som avgörande för acceptans.
De slutsatser som av Bjerström presenterar som fakta i hennes sommarprogram har med andra ord en svag grund, eller slutsatser som kan i ifrågasättas, trots avsändaren Public Service. Som möjliggör för Bjerström att nyttja denna lucka i sändningstillståndet.
Johan Westerholm
