Finsk studie utmanar könsbytarnarrativet
I en nyligen genomförd finsk registerstudie framgår att klienter med diagnostiserad eller misstänkt könsdysfori var överrepresenterade inom psykiatrin. Samt att det psykiatriska vårdbehovet snarare ökade efter genomförd könskorrigering istället för en utlovad minskning. En utveckling som flera experter varnat för. Experter som bland annat ansvarig minister kommit att brännmärka.
En ny finsk registerstudie i Acta Paediatrica visar att unga som sökt vård för könsdysfori har kraftigt förhöjd psykiatrisk sjuklighet, både före och efter kontakt med vården, och att den psykiatriska vårdtyngden inte minskar efter medicinsk könsbekräftande behandling.
Studien publiceras samtidigt som den svenska debatten om vård vid könsdysfori på nytt eskalerat kring professor Agnes Wold, vars uttalanden om “medicinsk skandal” mötts av hård kritik, avhopp och krav på att hon ska tystas.
Registertudien, författad av Sami-Matti Ruuska, Katinka Tuisku, Timo Holttinen och professor Riittakerttu Kaltiala vid Tammerfors universitet, bygger på finska registerdata över samtliga individer under 23 år som sökt sig till landets två specialiserade könsidentitetsmottagningar mellan 1996 och 2019 matchade mot 16 643 kontroller ur befolkningen.
Resultaten är tydliga:
- Före första besöket hade 45,7 procent av de könsdysforiremitterade en psykiatrisk diagnos, jämfört med 15,0 procent i kontrollgruppen.
- Två år eller mer efter remiss hade andelen stigit till 61,7 procent, mot 14,6 procent i kontrollgruppen – en grupp vars nivå låg still över tid.
- De som sökt vård efter 2010 hade genomgående större psykiatrisk problematik än tidigare årskullar.
- Efter justering för bakgrundsfaktorer var de könsdysforiremitterade tre till sex gånger mer benägna att behöva psykiatrisk vård än kontrollgruppen.
- Effekten var särskilt påtaglig hos dem som faktiskt genomgått medicinsk könsbekräftande behandling: bland biologiska pojkar som sökte feminiserande behandling steg andelen med psykiatriskt vårdbehov från 9,8 procent före remiss till 60,7 procent minst två år efter.
Författarnas slutsats är att allvarlig psykiatrisk problematik är vanligt förekommande i denna grupp, att den inte huvudsakligen tycks orsakas av själva könsdysforin samt att den inte avtar efter medicinsk transition (könsbyte).
De argumenterar för att psykiatriska tillstånd bör prioriteras och behandlas oavsett könsidentitet, samt lyfter att medicinsk transition i vissa fall kan sammanfalla med försämrad psykisk hälsa. Detta är samma forskargrupp som 2024 publicerade en studie som ifrågasatte narrativet om att transition är det enda alternativet till självmord för denna patientgrupp.
Agnes Wold och “åsiktskorridoren”
Studiens resultat landar mitt i en pågående svensk strid som under våren och försommaren 2026 eskalerat kring Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi vid Sahlgrenska akademin och återkommande expert i Sveriges Radios program “Fråga Agnes Wold”.
Wold har under lång tid varit en av de mer tongivande kritikerna av svensk könsdysforivård för minderåriga. I en intervju i Världen idags podcast Hotspot menade Wold att hon skulle acceptera fyra års fängelse hellre än att låta ett barnbarn genomgå medicinsk transition, och kallade utvecklingen “en medicinsk katastrof”.
I en artikel i Expressen, med anledning av boken Ånger – ett reportage inifrån transvården av journalisterna Karin Mattisson och Carolina Jemsby (baserad på SVT:s Uppdrag granskning-material), skrev hon att “den här skandalen anar vi bara konturerna av” och pekade på föräldrar som anmälts för att de tvekat inför sina barns könsbyten samt vårdskador som inte rapporterats.
Reaktionerna på Wolds uttalanden i Hotspot blev kraftiga. Radioprofilerna Christopher Garplind och David Sundin gick båda ut hårt. Garplind sade sig skämmas över att avlönas av samma bolag som Wold, medan Sundin på Threads skrev att hon borde “myggas av”.
Jämställdhetsminister Nina Larsson (L) skrev på X att “Agnes Wolds attacker på utsatta personer är inte värdiga ett öppet och fritt samhälle”. Sveriges Radio lät henne dock kvarstå som expert i programmet, och KD-ledaren Ebba Busch tog henne i försvar med hänvisning till att “det demokratiska samtalet mår bra av färgstarka röster och försvagas av cancelkultur”, samtidigt som hon markerade att hon “lägger sig inte i sakfrågan”.
Vad tillför den finska studien debatten?
Det centrala sakläget i den svenska kontroversen har hela tiden varit en empirisk fråga snarare än enbart en värderingsfråga. Förbättras den psykiska hälsan hos unga med könsdysfori av medicinsk transition, eller inte? Det är precis den frågan som Ruuska, Tuisku, Holttinen och Kaltialas registerstudie adresserar med det största och mest systematiska underlaget hittills från ett nordiskt grannland med i huvudsak samma vårdtradition och registerinfrastruktur som Sverige.
Studiens fynd, att psykiatrisk vårdtyngd inte avtar, utan i den grupp som genomgår feminiserande behandling snarast exploderar (från under 10 till över 60 procent) ger empiriskt stöd åt den oro som Wold och andra kritiker, bland dem Mattisson och Jemsby i “Ånger”, har fört fram. Att vården i sin nuvarande form inte visat sig lösa den underliggande psykiatriska problematiken och att beslut om irreversibla ingrepp därför bör omgärdas av stor försiktighet.
Det som med rimlig säkerhet går att säga är att studien förstärker den bild som redan fått genomslag i svensk och brittisk sjukvårdspolitik sedan 2021–2022 (Karolinskas restriktiva linje, Socialstyrelsens rekommendationer, Cass-granskningen i Storbritannien). Påståendena att evidensläget för att medicinsk transition av minderåriga generellt förbättrar psykisk hälsa är avsevärt svagare än vad som tidigare hävdats.
Detta förstärks i och med att gruppen har ett stort och delvis olöst behov av psykiatrisk vård som kvarstår oavsett vilken linje man förespråkar.
Mer läsning
- Ruuska, S.-M., Tuisku, K., Holttinen, T., Kaltiala, R. (2026). “Psychiatric Morbidity Among Adolescents and Young Adults Who Contacted Specialised Gender Identity Services in Finland in 1996–2019: A Register Study.” Acta Paediatrica. https://doi.org/10.1111/apa.70533
- News55: “Agnes Wold om transdebatten: ‘Man har tvingat föräldrar att hålla truten'”
- TV4/TT: “Kritik mot Wold för uttalande om transomvändelse”
- TV4: “SR:s besked efter kritiken mot Agnes Wold”
- Expressen (via Världen idag-referat): Agnes Wold om “transvård” i Sverige: “Medicinsk skandal”
- Fokus: “Att cementera barns föreställningar är inte etiskt försvarbart”
Johan Westerholm
