Muslimska brödraskapets etablering i svensk politik brukar tillskrivas samarbetet med Socialdemokraterna. Men detta är en delvis missvisande beskrivning. Centerpartiets partiprojekt i syfte att engagera muslimer startades långt tidigare och vars samhällseffekter fortfarande är märkbara och omfattande in i våra dagar på alla politiska nivåer.

I oktober 2009 blev Mahmoud Aldebe medlem i Centerpartiet och deltog i medlemsomröstningen inför partiets riksdagslista i Stockholms län. Han var då fortfarande ordförande för Sveriges Muslimska Förbund.

Flera ledande centerpartister motsatte sig offentligt hans kandidatur. I en debattartikel med rubriken ”Islamister hör inte hemma i Centern” skrev en centerpartist att en person som inte accepterade att FN mänskliga fri- och rättigheter skulle gälla alla inte kunde kalla sig centerpartist. Hon hänvisade samtidigt till partiets öppna nomineringsförfarande, där medlemmar kan föreslå sig själva.

Aldebe svarade att han hade återkallat ett tidigare krav på särskild lagstiftning och att han inte skulle verka för sharialagar i riksdagen. Han uppgav i stället att svensk lag skulle gälla alla på lika villkor. Han polisanmälde senare debattförfattaren för hennes formuleringar. Aldebe kom inte med på listförslaget och lämnade därefter partiet i januari 2010 efter endast tre månaders medlemskap. ”Om mina värderingar inte passar i partiet, vad är meningen med att vara medlem”, sade han.

Debattförfattaren var vid denna tid sakkunnig hos en centerpartistisk minister. Hon valdes in i riksdagen 2022, blev gruppledare 2025 och valdes i november samma år till Centerpartiets ordförande. Elisabeth Thand Ringqvist. Det innebär att Centerpartiet i dag leds av den enda person i partiet som offentligt motsatte sig Aldebes kandidatur 2009.

Det finns däremot inget i detta som visar att hon hade kännedom om det centerpartistiska projekt som pågick under första hälften av 1990-talet. Hon hade ingen befattning i distriktet vid den tiden. De två frågorna bör därför hållas isär: den ena gällde en medlems kandidatur 2009, den andra ett äldre samarbete mellan Centerpartiet och muslimska organisationer där merparten idag kan kopplas direkt till det Muslimska brödraskapet.

Nämndemannen

Mahmoud Aldebe  maka Ebtisam Aldebe fortsatte dock som centerpartistisk nämndeman, bland annat i Migrationsdomstolen. En granskning 2011 uppmärksammade att hon hade deltagit i flera beslut där asylansökningar från konvertiter till kristendomen avslagits. Samtidigt hade hennes make offentligt ifrågasatt att kyrkor döpte muslimska asylsökande.

I februari 2018 deltog Ebtisam Aldebe som nämndeman i ett tingsrättsmål om misshandel av en hustru. Rätten friade mannen med två röster mot två. De två friande nämndemännen, båda centerpartister, ifrågasatte bland annat kvinnans trovärdighet och skrev att det ”inte är ovanligt att kvinnor felaktigt hävdar att de blivit misshandlade och hotade”. De beskrev också mannens familj som ”en bra familj, till skillnad från hennes”.

Domaren och en tredje nämndeman var skiljaktiga och ansåg att bevisningen var tillräcklig för en fällande dom. Hovrätten rev senare upp tingsrättens dom.

Tingsrättens dom blev offentlig i mars 2018. Dagen därpå uteslöt Centerpartiets partistyrelse de två centerpartistiska nämndemännen. Partiets distriktsordförande sade att deras agerande inte var något Centerpartiet stod bakom.

I sin kommunikation hänvisade partiet också till Mahmoud Aldebes tidigare uttalanden om särskild lagstiftning. Dessa hade väckt kontrovers redan 2006, men Aldebe hade då fått behålla sitt medlemskap efter att ha tagit tillbaka uttalandena. Justitieombudsmannen inledde en granskning av nämndemännens agerande.

I oktober 2019 dömdes Ebtisam Aldebe av samma tingsrätt för grovt bedrägeri. Hon hade vid 138 tillfällen begärt ersättning för förlorad arbetsinkomst, sammanlagt drygt 150 000 kronor, för en anställning som enligt deklarations- och arbetsgivaruppgifter inte kunde styrkas. Påföljden blev villkorlig dom, dagsböter och återbetalningsskyldighet.

Plats två

Inför valet 2018 placerade Centerpartiet i Göteborg Mikail Yüksel på andra plats på riksdagslistan, direkt efter partiledaren som vid den tiden var Annie Lööf.

Två och en halv vecka före valdagen uteslöts han. Centerpartiet uppgav att Yüksel flera år tidigare hade deltagit i bildandet av en underavdelning till Grå vargarna som är en del av det turkiska politiska partiet MHP och att han inte hade redovisat kopplingen trots upprepade frågor från partiet. Grå vargarna är utöver partikopplingen en turkisk ultranationalistisk och högerextrem rörelse som kan kopplas till terroristattentat och politiska mord

Året därpå bildade Yüksel ett eget parti, Partiet Nyans. Bland kraven fanns att muslimer skulle erkännas som nationell minoritet och att islamofobi skulle införas som en särskild brottsrubricering.

Grå vargarna hade ett annat ursprung än den islamistiska organisation som deltog i Centerpartiets seminarium 1991. Fallen är därför inte organisatoriskt identiska. De visar däremot på två olika situationer där Centerpartiet i efterhand agerade mot kandidater eller företrädare efter frågor om deras politiska eller organisatoriska bakgrund.

Banden var gamla

Våren 2016 avgick det dåvarande statsrådet Mehmet Kaplan (MP) efter uppgifter om kontakter med företrädare för Millî Görüş och Grå vargarna. Kaplan hade vid flera tillfällen träffat och uttryckt uppskattning för företrädare för Millî Görüş och hade deltagit i middagar med representanter för både Millî Görüş och Grå vargarna. I en äldre inspelning hade han dessutom jämfört Israels behandling av palestinier med Nazitysklands behandling av judar. Kaplan lämnade regeringen samma dag som uppgifterna publicerades.

Millî Görüş är en religiös islamistisk rörelse grundad av den turkiske politikern Necmettin Erbakan 1969 som arbetar för att ersätta den västerländska samhällsmodellen med en islamisk samhällsordning. I Turkiet är det islamisk-konservativa partiet Saadet Partisi den viktigaste företrädaren för rörelsen. Necmettin Erbakan är Turkiets president Recep Tayyip Erdogans främste inspiratör och förebild enligt egen utsago.

Kontakterna med Millî Görüş hade emellertid en betydligt längre historia i svensk politik. Den europeiska organisationen hade redan 1991 deltagit som talare vid ett centerpartistiskt seminarium om Sveriges muslimer. Organisationens företrädare förekom också i material från seminariet vilket redogörs för i den första artikeln om Centerpartiets historia med politisk islam.

Det finns ingenting i den idag kända dokumentationen som visar att Kaplan var involverad i 1991 års verksamhet i Centerpartiet. Sambandet mellan episoderna är därför organisatoriskt och historiskt snarare än personligt.

Ordningen

Det har ofta beskrivits som att Socialdemokraterna och Broderskapsrörelsen var först med att systematiskt etablera politiska kontakter med muslimska organisationer. Rörelsens egen rapport från 1999 anger att kontakterna inleddes efter valet 1994. Tidslinjen har dock ett äldre startdatum.

Redan 1987 uppmanade en svensk myndighet två muslimska riksförbund att bilda ett gemensamt organ och beskrev detta som muslimernas högsta organisation. Från 1990 genomförde ett riksdagsparti utbildning av företrädare för samma organisationer i föreningsteknik och bidragsansökningar.

På partiets kursgård anpassades också dagsprogrammet efter deltagarnas bönetider. I partiets projektverksamhet beskrevs hur deltagarna under en konferens började använda beteckningen ”svenska muslimer”.

Senare, från 1994, utvecklade Broderskapsrörelsen sitt arbete med muslimska organisationer och formulerade konkreta mål för representation på socialdemokratiska valsedlar. De två män som undertecknade Centerpartiets projektrapport 1994 medverkade även i Broderskapsrörelsens rapport från 1999. Det finns samtidigt en viktig skillnad mellan dokumenten. Broderskapsrörelsens rapport formulerar uttryckliga mål för antalet muslimer på valsedlar. Centerpartiets rapport gör inte det och betonar på flera ställen projektets partipolitiska neutralitet.

Centerpartiets rapport innehåller däremot formuleringen att erfarenheterna skulle användas för att ”nominera invandrare på valbara platser”. Tolv år senare placerades Ebtisam Aldebe på tredje plats på Centerpartiets riksdagslista i Stockholms län.

Vitboken som inte kom

Mahmoud Aldebe sade 2013, i samband med en intern konflikt kring en muslimsk skolstiftelse som han hade lett under 15 år, att samtliga ledamöter i en viss förbundsstyrelse var ”en del av Muslimska brödraskapet”. Det var med andra ord samma person som hade undertecknat Centerpartiets projektrapport 1994 och som hade deltagit i regeringens råd för etnisk jämlikhet tillsammans med projektledaren. Femton år senare blev han kortvarigt medlem i Centerpartiet.

De senare kontroverserna kring Aldebe och personer i hans närhet har i huvudsak behandlats som separata händelser: uttalanden 2006, kandidaturen 2009, nämndemannaärendet 2018 och bedrägeridomen 2019.

Det äldre projektet har däremot inte varit en del av den offentliga diskussionen om dessa händelser. Det innebär att en central del av bakgrunden — Centerpartiets samarbete med de två muslimska riksförbunden 1990–1994 och Aldebes roll i projektet — i stor utsträckning har behandlats separat från de senare konflikterna.

Såvitt framgår av öppna källor har Centerpartiet inte låtit göra någon samlad offentlig utvärdering av projektet 1990–1994. Det gäller bland annat projektets kostnader, resultat och de organisationer som deltog. Inte heller har några initiativ till en s.k “Vitbok” tagits. Som skall göra upp med historien.

Det är därför möjligt att skilja mellan två frågor. Den första är hur Centerpartiet har hanterat enskilda företrädare och kandidater med kontroversiella politiska eller organisatoriska kopplingar. Den andra är varför partiets eget projekt med muslimska organisationer under 1990-talets första hälft inte har blivit föremål för motsvarande offentlig granskning.

Den senare frågan handlar inte om en enskild kandidatur 2009. Den handlar om ett dokumenterat partiprojekt som pågick långt tidigare och vars samhällseffekter utanför partiet fortfarande är märkbara och omfattande in i våra dagar.

Tidigare artiklar i denna serie

• Vad ville Centerpartiet ha ut av muslimerna?
• Muslimska brödraskapet når organisatorisk mognad med hjälp av Centerpartiet

Källförteckning del I-III om Centerpartiet

1. Erfarenheter från samhälls- och samverkansprojekt med två muslimska riksförbund och Centern i Stockholms län, Stockholm hösten 1994, 16 s. Undertecknad Mostafa Kharraki, Mahmoud Aldebe, Pär Granstedt, Mustafa Tümtürk och Helene Müller. Skannad förlaga i projektets arkiv; s. 1 därtill läst i fotografi av trycket den 3 september 2026. Sidhänvisningar till förlagans egen paginering. Ej katalogiserad i Libris (kontrollerat den 3 september 2026 på titel, undertecknare och ämnesord).
2. Salaam. Islamisk tidskrift, nr 9/1991, omslaget samt s. 3–5: ”På seminarium med Centern”. Utgiven av Islamiska informationsföreningen. Läst i faksimil av de tryckta sidorna den 3 september 2026; citaten avskrivna därifrån. Tidskriften finns på Kungliga biblioteket.
3. Mahmoud Aldebe, Att förstå islam, Islamiska församlingen/SMF 1988 (Libris 791381) och Islamiska informationsföreningen 1991 (Libris 1358136); Att mötas med muslimer i vardagens Sverige, 5 vol., Stockholm: SMF/FIFS 1990 (Libris 2038004). Anders Haag, ”Vi vill skapa det verkligt mångkulturella samhället: möte med Mahmoud Aldebe, en svensk muslim”, Invandrarrapport 1993, nr 3/4, s. 24–28 (Libris 3254894).
4. Broderskapsrörelsen – Sveriges kristna socialdemokrater, rapport 4/99, Delaktighet, identitet & integration, förbundskongressen i Örebro 1999. Faksimil: toklandet.wordpress.com. Originalet uppges finnas i Arbetarrörelsens arkiv.
5. Islamiska samarbetsrådets bildande: protokoll 1/87, den 4 april 1987, i arkivet hos Myndigheten för stöd till trossamfund. Ej läst i original; uppgifterna hämtade ur Sameh Egyptson, Global politisk islam?, Lunds universitet 2023, kapitel 7.2.1, som återger protokollet.
6. Pär Granstedt (c), motion 1990/91:A727 Muslimers situation på arbetsplatser, daterad den 22 januari 1991. riksdagen.se. Granstedts riksdagsmandat 1973–1994 enligt riksdagens ledamotsregister.
7. Regeringsformen (1974:152), 1 kap. 2 §. Den lydelse rapporten citerar gällde fram till ändringen genom SFS 2010:1408, som lade till samiska folket och ersatte ”bör” med ”ska”.
8. Rune Backlunds mandatperiod i riksdagen, 3 oktober 1982 – 29 september 1995, enligt riksdagens ledamotsregister.
9. SVT Nyheter, ”SVT Nyheter avslöjar: Kaplan har träffat islamister vid flera tillfällen” och ”Kritikstormen kring Mehmet Kaplan: detta har hänt”, april 2016; Aftonbladet, ”Kaplans möte med topparna i Milli Görüs”, april 2016; Svenska Dagbladet om inspelningen från 2009, april 2016. Kaplan lämnade regeringen den 18 april 2016. De enskilda publiceringsdatumen bör kontrolleras mot originalen före tryck.
10. Mehmet Sabri Erbakan: tyska Wikipedia, med uppgifterna om födelseår 1967, om att fadern Akgün var Necmettin Erbakans yngre bror, om posterna i IGMG och EMUG 1995–2002 och om systern Sabihas giftermål med Ibrahim El-Zayat.
11. Europeiska rådet för fatwa och forskning, slutkommuniké från den tjugofjärde ordinarie sessionen, Istanbul den 16–19 augusti 2014 (20–23 Shawwal 1435), 18 s. arabiska. Beslut 24/4 om khul’ i ljuset av europeiska lagar; rekommendationerna punkt 5 och 6. Läst i original, citaten översatta för denna text.
12. Sveriges riksdag, protokoll 2006/07:1, riksmötets öppnande den 2 oktober 2006, förteckningen över ledamöter och ersättare, Stockholms kommun. data.riksdagen.se.
13. SVT Nyheter, ”Maud Olofsson har fortsatt förtroende för Aldebe”, den 11 maj 2006, med referat av Rapportintervjun den 28 april 2006.
14. SVT Nyheter, ”Aldebe lämnar Centerpartiet”, den 11 januari 2010; Sveriges Radio, ”Omstridd C-kandidat drar sig ur” och ”Aldebe hoppar av från Centerpartiet”, 2009–2010; Sveriges Radio, Studio Ett, ”Islamister hör inte hemma i Centern”, 2009.
15. Mahmoud Aldebes öppna brev till riksdagspartierna, april 2006; SVT Nyheter, ”Muslimskt samfund vill ha egna lagar” och ”Muslimsk kritik mot krav på egna lagar”, april 2006.
16. Mahmoud Aldebes öppna brev, oktober 2013, publicerat på bloggen Demokrati 2.0 den 7 oktober 2013.
17. Mahmoud Aldebe, Den svenska opinionen och hållningen till rasistiskt våld, alnoor.se den 26 mars 2014, arabiska, arkiverad i Internetarkivet. Översatt i separat källdokument. Partsinlaga.
18. Johan Westerholm, ”1993: Adressen, böckerna och politikens blinda fläck”, Ledarsidorna.se den 4 maj 2026.
19. Världen idag, ”Nämndemannen var med och fällde konvertiter”, mars 2011, och ”Nämndeman som stöttade sharia utesluts ur Centern”, den 5 mars 2018; Nyheter Idag, ”Islamisten Aldebe (C) nekade asyl till flera kristna konvertiter” och ”Beviset: Centerpartiet ville ha islamisten Ebtisam Aldebe som lagstiftare”, den 5 mars 2018.
20. SVT Nyheter, ”Man friades av tingsrätten för misshandel – ansågs vara ’av god familj’”, den 5 mars 2018; Sveriges Radio P4 Stockholm, ”Man friad för misshandel – var ’av bra familj’”, mars 2018; Dagens Juridik, ”Att åtalad kommer från ’bättre familj’ saknar betydelse – hovrätten river upp nämndemannadom”, 2018; Världen idag, ”JO granskar kritiserad dom i Solna tingsrätt”, den 5 april 2018.
21. Centerpartiet i Stockholms län, ”Domen i Solna: Ärende om uteslutning”, den 5 mars 2018. centerpartiet.se.
22. SVT Nyheter, ”Omtalad nämndeman åtalas för grovt bedrägeri”, den 11 juni 2019; Nyheter Idag, ”Islamistisk före detta C-profil döms för grovt bedrägeri”, oktober 2019; Mitt i, ”Nämndemannen Ebtisam Aldebe ljög 138 gånger om sin inkomst”. Solna tingsrätts dom den 16 oktober 2019.
23. Centerpartiet i Göteborg, ”Riksdagskandidat utesluts ur Centerpartiet”, den 22 augusti 2018; SVT Nyheter, ”Centern utesluter toppnamn i Göteborg” och ”C stryker Yüksel från riksdagslista”, den 22 augusti 2018; SVT Nyheter, ”Nytt parti med muslimer i fokus”, den 21 januari 2020.
24. Euro-Islam, landprofilen ”Islam in Sweden”, avsnittet ”Muslim Organizations”, Internetarkivets version av den 4 november 2011.
25. Alen Musaefendic, Varför röstar Sveriges muslimer inte borgerligt?, Timbro den 5 april 2017.
26. Att projektet och seminariet tidigare behandlats: Sameh Egyptson, ”Centerpartiet och flirten med islamism”, Kvartal den 11 december 2020, och Erövringen (2020), s. 169–171. Anfört som forskningsläge. Samtliga sakuppgifter i den här texten är hämtade ur de källor som räknas upp ovan; där en uppgift ändå bygger på hans framställning står det utskrivet i texten.
27. Kungliga bibliotekets tjänst Svenska dagstidningar, helsidesskanningar. Dagens Nyheter den 22 maj 1990 (källarmoskén på Ringvägen, Aldebe om utländsk finansiering, budet på Sjöbefälsskolan); Svenska Dagbladet den 3 januari 1995, serien Islam i Sverige (Aldebe bekräftar Centernsamarbetet); Aftonbladet den 28 april 2006; Dagens Industri den 31 maj 2006 (Sabuni; Ekots granskning av statsbidragen); Expressen den 7 och 13 oktober 2009 (Thand Ringqvist respektive Aldebe); Dagens Nyheter den 9 november 2009 och den 12 januari 2010 (TT); Expressen den 12 april 2013 (ledare); Dagens Nyheter den 19 april 2013 (Stiftelsen Islamiska skolan, brödraskapscitatet); intervju med Elisabeth Thand Ringqvist den 20 juni 2013 (tidningstiteln ej fastställd, KB-post bib15873337); Expressen den 30 januari 2014 (Tro och Solidaritet och Sveriges muslimska råd); Världen idag den 17 oktober 2014.
28. Elisabeth Thand Ringqvists uppdrag. Sveriges riksdags ledamotsregister: riksdagsledamot för Stockholms valkrets från den 26 september 2022, vice ordförande i näringsutskottet från den 4 oktober 2022, andre vice gruppledare 2022–2023, förste vice gruppledare 2024–2025, gruppledare från den 1 september 2025, partiordförande från den 13 november 2025. Centerpartiet, ”Elisabeth Thand Ringqvist vald till ny partiledare för Centerpartiet”, partistämman i Karlstad den 13 november 2025, och ”Anna-Karin Hatt lämnar som partiledare”, den 15 oktober 2025. Hatt tillträdde den 3 maj 2025.