Domkyrkoberget i Strängnäs – En våldtäkt på ett riksintresse
Strängnäs kommun vill ändra detaljplanen för Domkyrkoberget, en miljö som har varit skyddad sedan 1991. Länsstyrelsen, Statens fastighetsverk och Byggnadsvårdsföreningen har varnat för skador på en kulturmiljö som klassats som riksintresse. Ändå fortsätter processen i en ordning som Länsstyrelsen har invänt mot. Och mitt i allt står en präst i Svenska kyrkan med egna intressen att projektet genomförs.
Strängnäs domkyrka räknas som den svenska domkyrka som bäst har bevarat sin medeltida karaktär. Berget den står på ingår i riksintresset för kulturmiljövården Strängnäs. Gällande detaljplan från 1991 behandlar området som ett kulturreservat som ska skydda helhetsmiljön på lång sikt.
Sedan omkring år 2010 driver Strängnäs domkyrkoförsamling ”Projekt Domkyrkoberget”. Initiativet kom från den dåvarande domprosten Johan Dalman som sedan dess utnämnts till biskop. Formellt består projektet av sex huvudmän; församlingen, Strängnäs stift, Stiftelsen Europaskolan, Kungliga biblioteket, Statens fastighetsverk (SFV) och Strängnäs kommun. Sedan 2021 tar kommunen fram en ny detaljplan. Förslaget var ute på samråd 8 mars–5 april 2024.
Förslaget gör det möjligt att bygga ett nytt samlingshus innanför den gamla muren. Enligt SFV:s sammanfattning av handlingarna blir nockhöjden 14 meter. Vaktmästarbostaden får rivas och ersättas, och en underjordisk gång ska förbinda de nya byggnaderna. På östra sidan får Djäknegården en foajébyggnad som tillbyggnad.
Svenska byggnadsvårdsföreningen påpekar i sitt samrådsyttrande att endast två fastighetsägare får nya nya byggrätter. Domkyrkoförsamlingen och Europaskolans bolag Lyktan förvaltning AB.
Föreningen konstaterar också att det är församlingen som har beställt planarbetet och som betalar det enligt ett avtal med kommunen. Det innebär ändå att kommunen tar fram en plan på uppdrag av den part som tjänar på den.
Länsstyrelsen: Fel ordning och risk för påtaglig skada
Länsstyrelsen i Södermanland har den skarpaste kritiken i samrådet. Myndigheten skriver att den i tidigare yttranden har framhållit att tillståndsprövningen enligt kulturmiljölagen behöver vara klar innan planen går ut på granskning. Ansökningarna borde därför ha kommit in innan planen skickades på samråd. Det har inte skett. Länsstyrelsen säger att den därför inte kan yttra sig så detaljerat som är normalt.
Länsstyrelsen konstaterar att planen ”kan komma att medföra påtaglig skada” på riksintresset. Myndigheten kallar kommunens sätt att bedöma frågan för felaktigt. Kommunen har resonerat att planen uppfyller ”majoriteten av de beskrivna målen” men enligt Länsstyrelsen är det riksintressets motiv och uttryck som ska prövas vilket kommunen inte gjort. Länsstyrelsen påminner om att den redan 2016, inför arkitekttävlingen, och igen 2019 pekade ut ett annat läge som mer lämpligt. Projektet har fortsatt mot en placering som myndigheten har avrått från i åtta år.
Myndigheten tillägger att den kan komma att pröva kommunens beslut om planen antas utan ändringar, vilket är ovanligt tydligt. Kommunens egen miljökonsekvensbeskrivning pekar åt samma håll. Där bedöms planen ge ”måttliga till stora negativa konsekvenser” för kulturmiljön, och Länsstyrelsen delar den bedömningen.
SFV: ”Vi har inte varit drivande”
Statens fastighetsverk är både huvudman i projektet och s.k sakägare eftersom myndigheten förvaltar Roggeborgen och Gamla biskopsgården (Lyktan) inom planområdet. SFV bedömer att förslaget riskerar ”en stor negativ förändring” av helhetsmiljön, att underlaget har luckor och att argumentationen ibland är ”direkt felaktig”.
SFV invänder också mot hur myndigheten beskrivs i planhandlingarna. Där framställs SFV som en av dem som står bakom planen. SFV skriver att det är missvisande, att myndigheten inte har medverkat i att ta fram förslaget och att inga beslut om detaljplanen har fattats i huvudmannarådet. Samma sak framförde SFV skriftligt till kommunen redan den 20 december 2023. När projektet nämner statliga myndigheter som samarbetspartner ger det legitimitet. Trots att påstående i grunden är felaktigt ändras inte informationen.
Lantmäteriet anmärker på att planbeskrivningen inte redovisar exploateringsavtalets huvudsakliga innehåll och konsekvenser tillräckligt tydligt trots att plan- och bygglagen kräver det redan i samrådsskedet. Det handlar alltså om allmänhetens möjlighet att se vad byggherren har åtagit sig.
Svenska byggnadsvårdsföreningen, en ideell förening med cirka 6 000 medlemmar kräver att planarbetet avbryts. Boende i grannfastigheten har lämnat ett gemensamt yttrande där de kräver samma sak. De påpekar också att samrådstiden låg över påsken och att underlaget omfattade 561 sidor. Bland de enskilda yttranden som redaktionen har läst är flertalet kritiska.
Delikatessjäv och särintressen
Planförslag som får kritik i samråd är i sig inget ovanligt. Men det som skiljer Domkyrkoberget i Strängnäs från andra fall är kombinationen och en rad med situationer där delikatessjäv och särintressen ser ut att haft en avgörande påverkan.
Domkyrkoberget är ett riksintresse av högsta betydelse samtidigt som projektet kantas av en tillståndsprövning som enligt Länsstyrelsen har hoppats över i fel ordning och en statlig sakägare som tar avstånd från sin roll i projektet.
Till det kommer de personer som sitter i projektets ledning.
De följande artiklarna kommer handla om dessa personer: Vilka roller de har, hur rollerna överlappar och vilka regler som gäller när samma personer både driver ett projekt och har inflytande över hur det prövas. Och en av dessa aktörer är inte helt okänd. En präst som tjänstgör i församlingen och befinner sig i statsminister Ulf Kristerssons direkta närhet och innersta krets.
Detta var artikel ett i en serie om fyra. Imorgon presenteras den första av huvudpersonerna.
Källor
- Länsstyrelsen Södermanlands län, samrådsyttrande 2024-04-16 (dnr 2047-2024)
- Statens fastighetsverk, samrådsyttrande 2024-04-24 (dnr 1104/24)
- Lantmäteriet, yttrande 2024-03-27 (LM2024/013529)
- Svenska byggnadsvårdsföreningen, yttrande 2024-03-24
- Boende i Brf Kyrkberget 11, yttrande april 2024
- Enskilda samrådsyttranden i MSN/2021:210.



































































