Kina har förstått något som Europa länge har haft svårt att ta till sig. Tekniskt beroende är politiskt beroende. Europa reglerar gärna, men är fortfarande beroende av amerikanska digitala plattformar, asiatiska halvledare och utländsk molninfrastruktur skriver Edward Nordén.

Artificiell intelligens framställs ofta som ett tekniksprång. Snabbare sökmotorer, vardagshjälp, bättre administration och effektivare företag. Kommunistdiktaturen Kina har ett betydligt större perspektiv. Där betraktas AI som en fråga om ekonomisk styrka, militär förmåga och inte minst politisk kontroll. Det framgår av en text av Chen Yixin, Kinas minister för statssäkerhet.

Texten publicerades i den statliga tidskriften China Cyberspace och bör läsas som mer än bara en personlig betraktelse. I ett kinesiskt system är en sådan artikel också en signal om hur landets ledning ser på den framtida maktkampen kring AI. Det är ett bra skäl för européer att läsa den.

Kinas ambition är tydlig. Landet ska bli självständigt inom halvledare, programvara, datorkraft och data. AI ska föras in i industrin, forskningen, sjukvården, utbildningen, den offentliga förvaltningen och försvaret. Den som kontrollerar tekniken får inte bara konkurrenskraftiga företag, utan också ett växande inflytande över information, desinformation, samhällsstyrning och krigföring.

Chen pekar också på flera verkliga risker. Generativ AI kan massproducera falska filmer, falska röster och trovärdiga fejkade nyheter.

Generativ AI kan användas för att påverka opinionen, kartlägga människor liksom makthavare och automatisera cyberangrepp. Den kan hitta sårbarheter, utveckla skadlig kod och göra avancerade angrepp möjliga även för mindre kvalificerade aktörer.

Utländska AI-tjänster kan samtidigt bli en kanal genom vilken personuppgifter, affärshemligheter och säkerhetskänslig information lämnar landet.

Notera att detta är kinesiska farhågor. Ett land som självt använder teknik för att spionera på Europa. Samma farhågor måste Europa börja ta på ett mer grundläggande allvar.

Det finns dock en avgörande skillnad. När Kina talar om nationell säkerhet menar avses inte bara skyddet av medborgare, företag och samhällsviktig infrastruktur. I ett kinesiskt perspektiv åsyftas även kommunistpartiets maktställning och kontroll över det offentliga samtalet.

Därför blir lösningen den förutsägbara. Det kinesiska kommunistpartiet ska även i fortsättningen leda denna utveckling, medan staten samlar in information och myndigheterna övervakar algoritmerna. System för riskbedömning och ”tidig varning” ska byggas ut. Skadlig information – inte bara desinformation – ska bekämpas. I en diktatur är gränsen mellan desinformation och obekväm information alltid vad makten bestämmer. För dagen och i stunden.

Det vore samtidigt ett allvarligt misstag att avfärda den kinesiska strategin som enbart totalitär propaganda. Kina har förstått något som Europa länge har haft svårt att ta till sig: tekniskt beroende är politiskt beroende. Europa reglerar gärna, men är fortfarande beroende av amerikanska digitala plattformar, asiatiska halvledare och utländsk molninfrastruktur.

Europa riskerar att bli den världsdel som formulerar reglerna för teknik som andra länder och krafter utvecklar, äger och kontrollerar.

USA och Kina sätter ramen Europa är fången i

USA och Kina har nu också mötts och enats om att inleda en formell dialog om AI-säkerhet, där bland annat en direkt kriskanal för allvarliga AI-incidenter har diskuterats. Samtalen kan minska risken för farliga missförstånd, men de visar också att framtidens spelregler riskerar att utformas mellan Washington och Peking. 

Om Europa inte bygger egen teknisk och politisk tyngd kan vi bli regelmottagare i en världsordning som andra bestämmer.

Konsekvensen måste bli en europeisk politik som förenar teknisk styrka med politisk frihet. Europa behöver egen kapacitet inom halvledare, energi, datacenter, cybersäkerhet och avancerade AI-modeller.Myndigheter och företag måste dessutom bli betydligt försiktigare med vilka uppgifter som matas in i utländska system.

Europas svar får samtidigt inte bli en mildare version av den kinesiska modellen, där kampen mot desinformation blir en förevändning för åsiktskontroll.

Säkerhet får inte betyda att staten ges rätt att avgöra vilka politiska uppfattningar som är tillåtna. Där befinner sig delar av Europa oroande nära redan i dag. Utan teknisk förmåga blir Europa beroende. Men utan yttrandefrihet och rättssäkerhet upphör Europa att vara Europa. Vi måste klara båda uppgifterna.

I skrivande stund är det lite oklart om vi ens har påbörjat någon av dem.

Edward Nordén

Debattör, jordbrukare och partistyrelseledamot för Medborgerlig Samling

Källor

1. Chen Yixin, ”全面筑牢人工智能安全屏障 推动人工智能健康有序发展” – ”Bygg en heltäckande säkerhetsbarriär för AI och främja en sund och ordnad AI-utveckling”, China Cyberspace, nr 8/2026, publicerad den 13 september 2026. Återgiven här.
2. Reuters, ”US, China to meet again on AI safety in two months in Shenzhen, Bessent says”, publicerad den 21 september 2026. Läs artikeln här.