Rassemblemant National allt mer oberoende av Le Pen inför det franska presidentvalet
Idag faller domen mot det franska partiet Rassemblemant Nationals Marine Le Pen. En dom som avgör om hon kan ställa upp i presidentvalet. Mindre än ett år återstår till den franska presidentvalskampanjens första omgång i april 2027 och opinionsläget har under våren 2026 utkristalliserat ett tydligt mönster. Den verkliga osäkerheten ligger inte längre i vem som blir RN:s kandidat utan i vad som händer när landets övriga partier ska enas eller inte enas mot partiet i andra omgången.
Frågan om vem som blir det franska partiet Rassemblemant Nationals kandidat i presidentvalet nästa år avgörs i praktiken redan idag. Paris appellationsdomstol meddelar den 7 juli 2026 sin dom där Marine Le Pen i första instans dömdes till fem års valbarhetsförbud med omedelbar verkan för missbruk av EU-parlamentsmedel avsedda för politiska assistenter. Åklagarsidan har i andra instans yrkat på fortsatt fällande dom, om än med en något mildare påföljd och utan omedelbar verkställighet.
Om domstolen fastställer valbarhetsförbudet blir Jordan Bardella automatiskt partiets kandidat – något både han och Le Pen redan har signalerat är den överenskomna ordningen.
Det som gör frågan mindre dramatisk än den kan förefalla är att opinionssiffrorna knappt skiljer mellan de två. I flera aktuella mätningar, bland annat Ifop-Fiducial för Le Figaro/LCI/Sud Radio i juni ligger Bardella på 35–37 procent i första omgången. Detta är i linje med eller marginellt över Le Pens egna siffror i motsvarande scenarier. Bardella har dessutom under våren gått om Le Pen som Frankrikes mest populära politiker i flera väljarbarometrar vilket tyder på att partiets stöd i dag är knutet minst lika mycket till Bardella själv som till Le Pen.
Detta är ett styrkebesked för partiet som nu gjort sig oberoende från såväl grundaren Jean-Marie Le Pen som hans dotter Marine som leder partiet idag från EU-parlamentet.
Något sådant skulle inte kunna inträffa i Sverige om Sverigedemokraterna skulle användas som det närmast liggande exemplet. Skulle Jimmie Åkesson av något skäl lämna sitt partiordförandeskap skulle partiet riskera att halveras över natt menar källor inom partiet. Vare sig Mattias Bäckström, idag partisekreterare eller vice ordförande Henrik Vinge har de kvaliteter eller egenskaper som krävs för att stiga fram som “nummer två” eller en fullvärdig ställföreträdare efter Åkesson.
Ett splittrat fält bakom RN
Bakom RN är bilden mer diffus. Édouard Philippe, tidigare premiärminister och nu borgmästare i Le Havre, har länge setts som den naturliga utmanaren från ett center-höger block men har tappat mark efter att en förundersökning inletts mot honom rörande hanteringen av digitalprojektet Cité numérique i Le Havre.
Samtidigt har Jean-Luc Mélenchon som sedan han formellt deklarerade sin kandidatur stärkt sitt stöd kraftigt och närmat sig Philippe i flera mätningar. I vissa opinionsundersökningar med bara någon enstaka procentenhet mellan dem. Övriga tänkbara kandidater från center och höger, som Gabriel Attal och Bruno Retailleau ligger klart under Philippe men har enligt egen utsago ett “gentlemannaavtal” om att den svagast placerade ska dra sig tillbaka om opinionsläget.
Överenskommelsen pekar på en andra omgång mellan RN och vänsterpolitikern Mélenchon.
Allianserna i andra omgången avgör valet
Det är i simuleringarna av andra omgången som valets verkliga osäkerhet finns. Mot en vänsterkandidat som Mélenchon är RN:s kandidat – vare sig det är Bardella eller Le Pen – favorit med god marginal i praktiskt taget alla mätningar.
Mot Édouard Philippe är läget betydligt jämnare. Vissa undersökningar har under våren pendlat mellan ett litet Philippe-övertag och en knapp RN-seger. I Odoxa-Mascarets majmätning gavs Bardella 52 procent mot Philippes 48 – en total omsvängning jämfört med mätningen två månader tidigare.
Det är detta jämna opinionsläge snarare än frågan om vem som leder RN som gör andra omgången till valets egentliga vågmästare. Den traditionella “republikanska fronten” där partier över blockgränserna historiskt samlat sig mot Nationella fronten/RN i avgörande val har enligt flera analytiker och opinionsinstitut försvagats påtagligt.
Stödet för en sådan reflexmässig samling är i dag mer villkorat och beror i hög grad på vilken kandidat som står mot RN i andra omgången samt på hur den ekonomiska och säkerhetspolitiska situationen ser ut fram till våren 2027.
Om valet hade hållits i dag talar det mesta för att RN:s kandidat, oavsett om det är Bardella eller en eventuellt friad Le Pen skulle gå segrande ur första omgången med bred marginal. Utfallet i andra omgången är däremot fortsatt öppet och hänger i hög grad på vem som blir motkandidat och hur pass enat de övriga partierna lyckas ställa sig.
Prognosföretag som Polymarket och Kalshi speglar just den osäkerheten med RN-kandidaten tippad till omkring 25–30 procents chans att vinna hela valet. Ett tydligt övertag inledningsvis men långt ifrån avgjort.
Med drygt nio månader kvar till valet och med domslutet om Le Pens valbarhet som väntas redan idag kan mycket ännu hinna förändras.
Johan Westerholm
