Orimliga påståenden från Riksgälden
Riksgälden är den myndighet som ansvarar för att förvalta och låna pengar till den svenska statsskulden. Den utfärdar även kreditgarantier och hade en central roll i räddningsaktionen av stålföretaget Stegra. Trots denna centrala roll menar myndigheten i sitt svar att de aldrig haft kontakt med bolaget eller någon av dess intressenter.
Enligt källor på finansdepartementet var Riksgäldens ageradende, så som det beskrivs av Dagens Industri, helt avgörande när Wallenberg Invest gick in och, som det ser ut, räddat finansmännen och bidragsentreprenörerna Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz bolag Stegra, det redan konkursade batteriföretaget Northvolts systerbolag, från konkurs.
Flera av varandra oberoende källor styrker Dagens Industris bild i samtal med Ledarsidorna.
Riksgälden är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för att förvalta och låna pengar till den svenska statsskulden. Myndigheten fungerar även som en centralbank för andra statliga myndigheter och sköter statens betalningssystem samt beviljar statliga kreditgarantier, till exempel för infrastrukturprojekt och studielån, samt hanterar finansiering för slutförvaring av kärnavfall.
Riksgälden – En sluten myndighet
Riksgälden är den myndighet som bland annat genomfört riskvärderingar Due Diligence-processer kring både Northvolt och Stegra inför statens engagemang i bolagen. Resultatet av dessa processer är skyddade av sekretess och trots att såväl Ledarsidorna som andra överklagat sekretessbesluten har kammarrätten beslutat att denna skall kvarstå.
Kammarrätten menar konsekvent att de inte gör någon annan bedömning, att neka tillgång, än vad bolagen och myndigheterna gör. Utan att redovisa hur rätten själva resonerat.
Relaterat: Frågorna till riksgälden
Denna sekretess förstärktes i och med att näringsminister Ebba Bush (KD) drev igenom Nettonoll-lagstiftningen som skyddar bolag med Nettonollstatus i upp till 20 år från journalistisk granskning. Preskriptionstiden för grovt bedrägeri är 15 år varför alla eventuella felaktigheter har ett ointagligt försprång för att kunna undvika rättsliga prövningar.
Det är med andra ord inte längre lönt att begära ut handlingar kring bolag med denna status. Stegra erhöll sin status i mars i år av Tillväxtverkets generaldirektör Elisabeth Backteman i ett beslut som inte kan överklagas. Trots att beslutet fattades på direkt felaktigt och bristfälligt underlag från bolaget själva. Backteman var tidigare Mikael Dambergs (S) statssekreterare under hans tid som statsråd i regeringen Löfven.
Relaterat: Prioriterad EU-status gavs till Stegra trots osanna uppgifter
Nedan det svar på de 27 specifika frågor som Ledarsidorna ställde till Riksgälden om Stegra. Sanningshalten i svaret är upp till var och en att bedöma men myndighetens påstående att det inte förevarit någon kommunikation med Stegra under Wallenberg Invests räddningsaktion bör anses som helt orimlig.
Och osann.
Svaret – ett sammelsurium av ord
Hej,
Tack för dina frågor.
Riksgälden har förståelse för det stora intresset för det aktuella bolaget och för frågor som rör statens engagemang i större enskilda projekt. Riksgälden eftersträvar största möjliga öppenhet om myndighetens verksamhet och besvarar gärna generella frågor om vårt uppdrag, vår verksamhet och de regelverk som styr vårt arbete.
När det gäller specifika projekt däremot, eller uppgifter om enskilda bolags affärs- och driftsförhållanden, är vår möjlighet att lämna uppgifter begränsad av offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), bland annat enligt 30 kap. 23 § OSL. Bestämmelserna syftar till att skydda uppgifter om enskilda bolags affärs- och driftsförhållanden när ett offentliggörande kan medföra skada för bolaget Sådan information kan exempelvis omfatta enskilda bolags finansiering, tillgångsstruktur, affärsupplägg, säkerheter och pågående omstruktureringar.
Vi har därför begränsad möjlighet att besvara eller kommentera ett flertal av dina frågor, utom i generella svar, eftersom uppgifterna bedöms omfattas av sekretess.
Myndighetens roll är att utgå från gällande avtal, fattade beslut och de regelverk som styr myndigheten. Det innebär att vi inte besvarar hypotetiska frågor eller spekulationer om tänkbara framtida händelseförlopp, alternativa scenarier eller utfall i enskilda ärenden.
Inför beslut om att ställa ut en garanti gör Riksgälden en bedömning av risker och om bolaget och projektet når upp till de krav som ställs enligt förordningen. Därefter följer myndigheten löpande upp utvecklingen i de garantiåtaganden som staten har ingått och beaktar förändringar som kan påverka statens risk, inom ramen för myndighetens roll och mandat.
Gällande riskexponering så finns övergripande information om myndighetens verksamhet, statens åtaganden och den samlade riskexponeringen i myndighetens årsredovisning samt i den samlade riskanalysen för staten.
Garantiavtal innehåller villkor som syftar till att skydda statens intressen och hantera statens risk över tid. Det kan exempelvis avse bestämmelser om ägarförändringar (change of control), milstolpar, rapportering, informationsskyldighet och andra avtalsmekanismer som reglerar parternas rättigheter och skyldigheter. Detaljer kring hur sådana villkor är utformade, om de aktualiseras eller vilka åtgärder som vidtas i ett enskilt ärende har vi inte möjlighet att kommentera.
Myndigheten genomför sedvanliga bedömningar av relevanta aktörer, såsom kreditgivare, inom ramen för handläggningen av garantiärenden. Syftet är att säkerställa att tillämpliga krav på lämplighet, seriositet och finansiell kapacitet är uppfyllda. Vi kommenterar inte innehållet i, omfattningen av eller resultaten av sådana bedömningar i enskilda ärenden.
När staten engagerar sig i komplexa och riskfyllda projekt är Riksgäldens roll i huvudsak att följa upp att ingångna avtal efterlevs och tillvarata statens intressen. Det kan i vissa situationer innebära en dialog med berörda aktörer när omständigheter förändras och statens riskbild påverkas. Sådana kontakter sker inom ramen för myndighetens uppdrag och innebär inte att myndigheten övertar ansvar för projektets operativa verksamhet eller affärsmässiga beslut.
Gällande din fråga om garantigäldenär så är den detsamma som när Riksgälden fattade beslut om att ställa ut garantin i december 2023.
Dokumentbegäran:
Du har även begärt ut handlingar enligt nedan. Handlingen omfattas delvis av sekretess enligt 30 kap. 23 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)]. Handlingen kan därför endast lämnas ut i de delar som sekretess inte gäller. De delar som omfattas av sekretess har maskerats. Du har rätt att begära att frågan om prövning av utlämnande av handlingen hänskjuts till beslut av myndigheten. Det innebär att du får ett skriftligt beslut om sekretess. Ett sådant skriftligt beslut av myndigheten krävs för att ärendet ska kunna överklagas.
- Garantiavtalet med långivarna, inklusive klausuler om change of control, säkerheter och flytt/försäljning av tillgångar (maskat endast där OSL faktiskt kräver det, med paragrafhänvisning per maskning).
Garantiavtalet bifogas.
- Riksgäldens senaste riskbedömning av Stegra/Green Nexus, daterad.
För samlad information om våra garantier och riskbedömningar hänvisar vi till Riksgäldens årsredovisning 2025 och rapporten Statens garantier och utlåning – en riskanalys. Båda dokumenten finns på riksgalden.se.
- Eventuell korrespondens och mötesanteckningar mellan Riksgälden och bolaget/ägarna kring omstruktureringen och Wallenbergs inträde, april–juni 2026.
Myndigheten har ingen korrespondens eller mötesanteckningar om omstruktureringen mellan Riksgälden och bolaget under efterfrågad period.
- Underlaget för sekretessbeslutet enligt 30 kap. 23 § OSL för 2025 års ianspråktagna belopp.
2025 års ianspråktagna belopp framgår av Riksgäldens årsredovisning för 2025. Rapporten finns på riksgalden.se.
Johan Westerholm
