Frågorna till Riksgälden
Bolaget Stegra har kommit att utvecklas till ett samhälls- och allmänintresse. Inte enkom för den stora risk som bland annat skattebetalarna exponerats för utan kanske främst den övriga resursallokering som bolagets grundare kommit att kräva. Och fått gehör för. Detta väcker frågor till staten. Som blivit en del av problemet och som riskerar stora värden för oöverskådlig tid.
Bolaget Stegra har kommit att utvecklas till ett samhälls- och allmänintresse. Inte enkom för den stora riskexponering som bland annat skattebetalarna via Riksgälden exponerats för utan kanske främst den övriga resursallokering som bolagets grundare kommit att kräva. Bodens kommun har idag gått från att vara en av Sveriges lägst belånade kommuner till att vara en av de högst skuldsatta för att tillfredsställa grundarna Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz krav. Risken för Luleå kommun har ökat avsevärt.
Bolaget har, för sin produktion, ingått avtal med internationellt ifrågasatta och delvis svartlistade med den brasilianska gruvkoncernen Vale. Vale är idag misstänkta för brott mot Sydamerikas ursprungsbefolkning samt ansvariga för några av de största miljökatastroferna i Brasilien i anslutning till sina gruvor. Katastrofer som inneburit hundratals döda i de olyckor som föranlett en kraftig miljöpåverkan.
Stegra, vars moderbolag nyligen bytt namn till Green Nexus i och med att Wallenberg Invest ser ut att ha klivit in som ny huvudägare, kan därmed inte rimligen längre vara ett isolerat särintresse i likhet med andra företagsetableringar. Det är ett intresse för inte bara de boende i Bodens och Luleå kommuner, det är ett avsevärt bredare intresse än så.
För den globala miljörörelsen, för arbetsmarknadens parter i norra Sverige, för en samlad europeisk bank- och finanssektor samt inte minst europeiska skattebetalare. Som på olika sätt kommit att vara en del av både problemets ursprung som, antingen direkt eller indirekt, räddningsaktionen.
Men från Riksgälden, vars riskexponering idag uppgår till uppskattningsvis mer än tio miljarder kronor, har det varit hart när omöjligt att få del av ens de mest grundläggande beslutsunderlagen eller heller bedömningarna.
Idag redogör jag för de frågor som jag ställde till Riksgälden veckan innan midsommar. Frågor vars svar som det finns ett allmänintresse att få del av anser jag. Detaljerade och precisa frågor syftande till att förklara för läsarna så att läsare, och ytterst skattebetalarna, kan få en förståelse för hur processen dokumenterats och gått till.
Imorgon kommer jag redovisa vad Riksgälden svarade. Och hur det är möjligt för myndigheten att svara som de gjorde.
Tycker du att Ledarsidorna.se behövs som media, bli då gärna betalande prenumerant vilket du blir i länken här.
Tillfälliga gåvor, sponsring eller annonsering som del fungerar det med men hör då av dig till [email protected].
Frågor angående relationen Riksgälden — Stegra/Green Nexus
Bakgrund: vid extra bolagsstämma den 10 juni 2026 bytte Stegra AB namn på moderbolaget till Green Nexus Investment Holding AB, ändrade verksamhetsföremål från tillverkning till ren ägande/förvaltning, flyttade ned stålverket till dotterbolag och öppnade för mer än fördubblat aktieantal (punkt 7 i protokollet maskad).
Statens exponering: en grön kreditgaranti på 80 % av lån om 13,5 mdr, alltså upp till 10,8 mdr i risk, knuten till 19 kreditgivare. 7,7 mdr togs i anspråk under 2025, mot 459 mkr 2024. Beloppet för 2025 därutöver är hemligstämplat.*
Riksgäldens hittillsvarande offentliga linje har varit att
“när beslut om garanti har fattats ärRiksgäldens roll att beakta att ingångna garantiavtal följs”, och garantin “har inte utökats”.
Syftet med frågorna är att pröva den linjen mot den dokumenterat aktiva roll myndigheten haft i återupplivandet och Wallenbergs inträde.*
Frågor
1. Var ligger skulden — och kan den isoleras i stålverket?
Detta är den avgörande strukturfrågan. Om de garanterade lånen ligger i moderbolaget (nu ägarbolag) men stålverket lyfts ned i ett dotterbolag, avgör det om skulden kan låsas in i en enhet som senare kan försättas i konkurs medan värdet räddas “en våning upp”.
1:1. Vem är garantigäldenär i de lån Riksgälden garanterar — moderbolaget (numera Green Nexus Investment Holding AB) eller stålverksdottern?
1.2: Efter omstruktureringen den 10 juni: ligger de statligt garanterade lånen kvar i den enhet som äger de operativa tillgångarna, eller har gäldenär och tillgångar nu skilts åt?
1.3: Kan stålverksdottern försättas i konkurs utan att moderbolaget/ägarbolaget träffas av garantiåtagandets motpartsförpliktelser? Ja eller nej?
2. Elanslutningen och elavtalen — säkerhet eller fri tillgång?
Den mest värdefulla tillgången är sannolikt inte stålet utan rätten till en mycket stor elanslutning i Norrbotten plus långa avtal om billig el — eftertraktat av datacenter. Frågan är om den tillgången är pantsatt eller fritt flyttbar uppåt.
2.1: Har långivarna — och därmed indirekt staten via garantin — elanslutningen och elavtalen som säkerhet?
2.2: Kan elanslutningen och elavtalen flyttas upp i koncernen, till ägarbolaget eller ett systerbolag, utan långivarnas och Riksgäldens samtycke?
2:3:. Om elvärdet flyttas uppåt medan de garanterade lånen blir kvar nere i stålverket — vilket konkret villkor i garantiavtalet hindrar det?
3. Ägarbyte och omstrukturering — utlöstes några villkor?
3.1 Innehåller garantiavtalet villkor om ägarförändring (change of control) och om försäljning eller flytt av väsentliga tillgångar?
3.2: Har Wallenbergs inträde, namnbytet, ändringen av verksamhetsföremål och nedflyttningen av stålverket — var för sig eller tillsammans — utlöst något sådant villkor?
3.3: Underrättades Riksgälden om besluten på stämman den 10 juni innan de fattades? Lämnade myndigheten i sådana fall något godkännande, formellt eller informellt?
3.4: Om villkor utlösts: vilka åtgärder har Riksgälden vidtagit, och med vilken tidsfrist?
4. Den passiva rollen mot den aktiva — vilken gäller?
Er offentliga linje är att Riksgälden efter garantibeslutet enbart “beaktar att avtal följs”. Samtidigt finns dokumentation om en aktiv och avgörande roll i förhandlingarna om Stegras räddning och Wallenbergs inträde.
4.1: Deltog Riksgälden i förhandlingarna som ledde fram till Wallenbergs inträde och den nya finansieringen? I vilken egenskap, och i vilka möten?
4:2: Hur förenar ni en sådan aktiv förhandlingsroll med beskrivningen att myndighetens uppgift enbart är att se till att avtal följs?
4.3: Har Riksgälden samtyckt till, eller på annat sätt möjliggjort, den koncernomstrukturering som beslutades den 10 juni?
5. “Har inte utökats” — men har risken förändrats?
I april uppgav Riksgälden att garantin “inte utökats”. Frågan gäller inte beloppet, utan risken under det.
5.1: Stämmer det att garantitaket är oförändrat — och innebär det också att gäldenär, säkerheter och riskprofil under garantin är oförändrade efter den 10 juni?
5.2: Kan en oförändrad garantiram dölja en kraftigt förändrad risk, om tillgångar flyttas ut och skulden blir kvar? Hur bedömer Riksgälden den risken i dag?
6. Sekretessen kring utnyttjat belopp
459 mkr var offentligt för 2024. För 2025 anges 7,7 mdr i årsredovisningen, men beloppet därutöver är maskat med hänvisning till 30 kap. 23 § OSL och “skada för bolaget”.
6.2 Hur mycket av de 10,8 mdr är i dag — juni 2026 — ianspråktaget?
6.2:. Vilken konkret skada för bolaget uppstår om allmänheten får veta hur stor del av en *statlig* garanti som förbrukats?
6.3: Varför var uppgiften offentlig för 2024 men sekretessbelagd för 2025? Vad ändrades i sak — utöver beloppets storlek?
6.4: Påverkar den pågående omstruktureringen och Wallenbergs inträde er sekretessbedömning, och i så fall hur?
7. Förordningens §5 — “företag i svårigheter”
Förordningen om gröna kreditgarantier anger att garantigäldenären inte får vara ett företag i svårigheter. Bolaget var enligt uppgift veckor från att få slut på pengar.
7.1: Gör Riksgälden i dag bedömningen att Stegra/Green Nexus inte är ett företag i svårigheter? På vilka grunder?
7.2: Om bolaget bedöms vara i svårigheter — vad innebär det för garantins fortsatta giltighet och för Riksgäldens åtagande?
8.. Utbetalningar, milstolpar och redbarhetsprövning
Till skillnad från Northvolt tycks Stegra-garantin medge utbetalningar även innan milstolpar nåtts. Redbarhetsprövningen av de 19 kreditgivarna är sekretessbelagd.
8.1 Betalas garantianspråk ut oberoende av om bolaget når sina projektmilstolpar? Vad är i så fall villkoret för utbetalning?
8.2. Har Riksgälden genomfört en redbarhetsprövning av samtliga 19 kreditgivare, och har något jävsförhållande mellan en kreditgivare och Stegra eller dess ägare identifierats?
9. Statens skydd vid avveckling
9.1: Vilka villkor skyddar staten om stålverket avvecklas eller säljs medan elanslutningen och elavtalen behålls av de nya ägarna i en annan koncerndel?
9.2. Har Riksgälden gjort någon egen analys av scenariot “stålverket faller, elvärdet räddas uppåt” — och finns den dokumenterad?
Övrigt
Dokumentbegäran
– Garantiavtalet med långivarna, inklusive klausuler om change of control, säkerheter och flytt/försäljning av tillgångar (maskat endast där OSL faktiskt kräver det, med paragrafhänvisning per maskning).
– Riksgäldens senaste riskbedömning av Stegra/Green Nexus, daterad.
– Eventuell korrespondens och mötesanteckningar mellan Riksgälden och bolaget/ägarna kring omstruktureringen och Wallenbergs inträde, april–juni 2026.
– Underlaget för sekretessbeslutet enligt 30 kap. 23 § OSL för 2025 års ianspråktagna belopp.
Begäran om kvitto på handläggning
– Kan ni bekräfta att ni återkommer skriftligt på de punkter ni i dag hänvisar till bolaget — eller hänvisar ni medborgarnas insyn i en statlig garanti till ett privat bolags kommunikationsavdelning?- Finns det någon uppgift i detta som ni anser felaktig? I så fall vilken, och vad är den korrekta?
Johan Westerholm
