Northvolt: Ett bolag, en konkurs – två verkligheter
Bolaget Northvolts resa mot den största konkursen sedan Kreugerkraschen har nu börjat beskrivas i olika böcker. Bland annat av grundaren och VD:n Peter Carlsson. Men Carlssons beskrivning, som i huvudsak återges utan källor och dokumentation, av händelseförloppet står i bjärt kontrast mot den prisbelönte journalisten Gunnar Lindstedts granskning. Avvikelserna är så stora att det borde väcka en viss nyfikenhet från relevanta myndigheter innan spåren hinner kallna helt.
I vaket efter Vargas-bolaget Northvolts konfus har det nyligen givits ut två böcker som speglar händelseförloppet från grundandet till konkursen. Ett tidspann på tio år. Den ena boken, grundaren och VD:n Peter Carlssons Northvolt: Min berättelse och den prisbelönta ekonomijournalisten Gunnar Lindstedts redogörelse för samma händelseförlopp i boken Northvoltfallet.
Bägge speglar samma händelser men tecknar två helt skilda verkligheter. Där Carlssons berättelse står utan källor annat än honom själv i huvudsak kontrasterar denna mot Lindstedts noggranna kartläggning med omfattande skriftliga källor, en heltäckande notapparat och flertalet intervjuer.
Båda böckerna handlar om samma bolag, samma kris och i stor utsträckning samma händelseförlopp. Men de är skrivna från fundamentalt skilda utgångspunkter: Lindstedt som undersökande journalist med tillgång till interna källor, dokument och konkursförvaltarens berättelse; Carlsson som den man som ledde bolaget i tio år och som nu vill sätta sin version av historien i protokollet.
Det mest slående vid en direktjämförelse är inte att de är oeniga om tolkningar — det är att de på flera centrala punkter beskriver faktiska omständigheter och skeenden på helt oförenliga sätt.
1. Northern Lights-lånet: Hemlighetsmakeri vs. fullständig transparens
Det så kallade Northern Lights-lånet, som skulle föra upp bolaget på säker mark är kanske den tydligaste skiljelinjen i böckerna.
Lindstedts bild:
Det lån om femmiljard dollar som Northvolt kallade “Northern Lights” undertecknades den 22 december 2023, men lånet kom aldrig att vinna laga kraft. För att nå “effective date” — satt till februari 2024 — var bolaget tvingade att uppfylla en rad skarpa villkor:
- Produktion utan avbrott i 30 dagar,
- Leverans av 80 000 godkända celler till Scania och 8 000 vardera till BMW och Porsche samt
- Minst 100 celler med egenproducerad katod.
Lindstedt konstaterar att “alla som var insatta i den verkliga situationen på Northvolt Ett visste att detta var praktiskt taget omöjligt.” Trots detta sände Northvolt ut pressmeddelanden om att man “säkrat mer än 13 miljarder dollar i kapital och lån”, där de fem miljarderna presenterades som säkrade trots att de aldrig betalats ut. Eller kom att betalas ut.
Detta, menar Lindstedt, “var bedrägliga pressmeddelanden.”
Mest anmärkningsvärt i beskrivningen av detta kom när Northvolts bokslut för 2023 lämnades in till Bolagsverket i juli 2024. I bokslutet fanns ingenting skrivet under punkten “väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut” om att Northern Lights-lånet inte betalats ut, trots att detta var känt i bolagsledningen och i styrelsen. Samt, får man anta, även av revisorerna.
Carlssons bild:
I sin bok behandlar Carlsson Northern Lights-lånet som ett finansieringsgap som bolaget jobbade hårt för att täppa till. Han beskriver ett “kostnadsgap på 400 miljoner USD” och skriver om intensiva investerarresor till New York, Mellanöstern och Europa under hösten 2023.
Att lånet aldrig trädde i kraft, att “effective date” passerades utan att villkoren uppfylldes, att detta hemlighölls i årsredovisningen — ingenting av detta nämns. Carlsson ger intrycket av att Northern Lights var en finansieringslösning bolaget strävade mot, inte ett lån vars villkor man redan visste att man missade.
Undvikandet:
Carlsson skriver att “vi hade till september 2024 på oss att lösa detta” — en formulering som implicit frångår det bekräftade faktum att ”effective date”, eller det senaste datum som bolaget var tvingat att uppfylla villkoren var satt till februari 2024 och passerades utan att dessa uppfylldes.
2. Produktionen i Skellefteå: “Bättre och bättre” kontra totalt stopp
Lindstedts bild:
Produktionen i Skellefteå var under hela 2023 i ett katastrofalt läge. I den rapport Northvolt självt lämnade till länsstyrelsen i januari 2024 stod uttryckligen att ”anläggningen under 2023 inte varit i produktion utan endast testkörts.”
Kassationsgraden låg länge runt 70 procent. Peter Carlsson gav ändå i intervjuer under samma period bilden att “Skellefteå går bättre och bättre” — och uttalade sig optimistiskt om natriumjonbatterier och global expansion samma dag som bolaget missade Northern Lights-lånets effective date.
Medgrundaren Harald Mix påstod i ett Sommarprogram i juli 2023 att “Northvolt startat produktion i stor skala i Skellefteå och sysselsätter 4 500 medarbetare från 140 länder” — ett påstående Lindstedt konstaterar var direkt felaktigt.
Carlssons bild:
Carlsson är mer öppen om att det förekom “upprampningsproblem” och svårigheter intrimningen av maskiner, men presenterar detta som oundvikliga barnsjukdomar i en pionjärprocess, inte som existentiell kris. Han skriver om hur ledningsteamet jobbade hårt, fattade modiga beslut och lärde sig längs vägen.
Offentliga uttalanden om att läget var bättre än det i själva verket var nämns inte av Carlsson i hans bok.
Undvikandet:
Carlsson kommenterar aldrig sina egna offentliga uttalanden om “bättre och bättre” och ställer dem aldrig mot den interna bilden. Klyftan mellan vad han sa offentligt och vad som pågick internt — dokumenterad av Northvolts egna rapporter — adresseras inte.
Artikel två och tre
Detta är den första artikeln i en serie av tre där Peter Carlssons berättelse ställs mot Gunnar Lindstedts efterforskade, styrkta och dokumenterade bild.
Betalande prenumeranter kan redan idag ta del av artikel nummer två där den ligger som extramaterial. Artikel nummer två släpps annars fritt imorgon för allmänheten. På samma sätt kommer betalande prenumeranter få ta del av den tredje och avslutande artikeln ett dygn i förväg, det vill säga imorgon.
I artikel två kan du läsa om dödsolyckan där den 25-årige grekiske medborgaren Vasileios Setsikas dog av sina brännskador och arbetsmiljön på fabriken samt Porsches utträde. Två händelser där berättelserna går isär. Och där bara en av versionerna av respektive händelseförlopp kan vara sann.
Vad den tredje artikel handlar om får ni reda på imorgon.
Vill du ta del av extramaterialet, det vill säga morgondagens uppföljare redan nu? Bli prenumerant.
Ledarsidorna är beroende av er läsare för vår överlevnad. Då vi är motståndare till det statliga presstödsystemet har vi valt att inte söka detta statsbidrag. Det skulle göra oss beroende av makten vi granskar.
Vi är dock anslutna till det pressetiska systemet samt medlemmar i Publicistklubben.
Som prenumerant och premiumkund har du även tillgång till poddar och hela nyhetsarkivet med över 4 000 artiklar.
Är du redan prenumerant men har svårigheter så kontakta då kundservice på mailen [email protected]
Johan Westerholm
