Från Stockholm till Washington: antisemitismen växer i västvärlden
Antisemitismen tycks öka i flera västländer. Både Sverige, EU och USA rapporterar växande problem med antijudiska attityder, även om uttrycken och de bakomliggande drivkrafterna skiljer sig åt. En ny studie från Forum för levande historia, genomförd av SCB under 2025 med 6 789 respondenter, visar att attityderna till judar i Sverige har blivit mer negativa sedan den föregående mätningen 2020. Där PEW Institute har kunnat konstatera samma förändringar i den amerikanska opinionen.
Försämringen omfattar samtliga tre former av antisemitism som undersökts: social distans till judar, traditionell och Förintelserelaterad antisemitism samt antisemitism kopplad till Israel.
Det mest framträdande mönstret är dock inte att fler öppet ansluter sig till antisemitiska föreställningar. I stället har andelen som tydligt tar avstånd från sådana påståenden minskat. Många respondenter har förflyttat sig från svarsalternativet ”stämmer inte alls” till mer neutrala positioner. Utvecklingen kan tolkas som en ökad ambivalens eller en minskad beredskap att markera mot antisemitiska föreställningar.
Den största förändringen återfinns inom den Israelrelaterade antisemitismen. Andelen som tog avstånd från påståendet att svenska judar är mer lojala med Israel än med Sverige minskade från 38 procent år 2020 till 22 procent år 2025. Samtidigt instämde 26 procent helt eller delvis i påståendet att Israels politik gör det begripligt att vissa människor ogillar judar.
Studien visar även att antisemitiska attityder samvarierar med konspirationstänkande, auktoritära värderingar och negativa attityder till invandring. Politiska sympatier spelar också roll. Benägenheten att uttrycka antisemitiska attityder är högre bland Sverigedemokraternas sympatisörer än bland Socialdemokraternas.
Rapporten pekar på flera möjliga förklaringar till utvecklingen. Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza lyfts fram som betydelsefulla faktorer, liksom sociala mediers roll i spridningen av antijudiska budskap och antisemitismens funktion som politiskt mobiliserande kraft i tider av internationella konflikter.
USA visar liknande tendenser
Utvecklingen i USA uppvisar flera paralleller med den svenska, även om den politiska kontexten skiljer sig åt.
Republikanerna har traditionellt varit ett av Israels starkaste stöd i amerikansk politik. Men opinionsmätningar visar att bilden håller på att förändras, särskilt bland yngre väljare. En undersökning från Pew Research Center hösten 2025 visade att andelen republikaner som ansåg att Israel gått för långt i Gaza hade ökat jämfört med mätningar efter krigsutbrottet.
Generationsskillnaderna framstår som särskilt betydelsefulla. Bland republikaner under 50 år har negativa attityder till Israel ökat markant, samtidigt som forskare identifierat grupper av nya republikanska väljare som i högre grad accepterar konspiratoriska resonemang och uttrycker misstänksamhet mot judar som grupp.
En studie från Manhattan Institute fann att 17 procent av republikanska väljare uttryckte uppfattningar som forskarna klassificerade som antisemitiska, Förintelseförnekande eller extremt fientliga mot Israel. Bland republikaner under 50 år var motsvarande andel markant högre.
Det är inte fel att påstå att antisemitska vanföreställningar börjat krypa ner i åldrarna.
Liknande mönster – olika drivkrafter
Trots betydande skillnader finns ett gemensamt mönster. Kriget i Gaza verkar i både Sverige och USA ha bidragit till att fler människor accepterar eller tolererar antisemitiska föreställningar, snarare än att aktivt ta avstånd från dem. Kopplingen mellan staten Israels agerande och synen på judar som grupp framstår som central i båda länderna.
Samtidigt skiljer sig de politiska och sociala drivkrafterna åt.
I Sverige återfinns Israelrelaterad antisemitism i flera olika politiska och sociala miljöer, främst inom grupper som har anlänt som migranter från MENA. Antingen direkt som utrikesfödda eller som inrikesfödda med en föräldrageneration som anlänt från MENA. I USA tycks den växande kritiken mot Israel bland yngre republikaner i högre grad vara kopplad till en bredare isolationistisk strömning och ett minskat engagemang för internationella konflikter.
Det amerikanska fenomenet med väljare som lämnat Demokraterna för Republikanerna och tagit med sig en mer Israelkritisk hållning saknar också en tydlig svensk motsvarighet.
Sammantaget talar utvecklingen för att antisemitismen i västvärlden inte längre kan förstås som ett fenomen begränsat till en viss ideologisk miljö. Tvärtom tycks den kunna vinna fotfäste i skilda politiska sammanhang och genom olika mekanismer.
Trots nationella skillnader är parallellen mellan Sverige och USA därför analytiskt relevant: konflikterna i Mellanöstern har bidragit till att normalisera en större tolerans för antisemitiska föreställningar i delar av västvärlden.
Johan Westerholm
