Donald Trump, mellanårsvalet och förnekelsen

Donald Trump. Bilden generad av Super Grok.
  • Onsdag 8 jul 2026 2026-07-08
E-post

Medan amerikanska hushåll räknar på matkassar och bensinnotor har USA:s president Donald Trump valt en minst sagt udda strategi. Trump menar att väljarnas verklighet en bluff. Inför november månads mellanårsval riskerar den hållningen att bli republikanernas dyraste politiska misstag sedan 2018.

Det är sällan opinionsmätningar pekar så samstämmigt åt samma håll som nu. USA:s president Donald Trumps samlade godkännande för sn prestation som president ligger nationellt strax under 40 procent med ett ogillande som närmar sig 60. Men det verkligt talande måttet gäller inte helhetsbetyget, det gäller inflationen specifikt. Där har flera oberoende mätningar under våren och försommaren landat på godkännandesiffror mellan 22 och 35 procent, med nettotal som i vissa fall är svagare än minus 50 enheter.

Till detta kommer en detalj som borde oroa varje republikansk strateg mer än helhetssiffran. Hur stödet från oberoende väljare har fallit till omkring 34 procent. Historiskt är just den gruppens dom den mest pålitliga indikatorn på ett ”wave”-val, ett val som indikerar ett kraftigt skifte av maktbalansen i kongressen. Nivån ligger nu under den som föregick demokraternas mandatvinst på 41 platser i representanthuset 2018.

Från “affordability” till bluff

Det som gör situationen politiskt ovanlig är inte bara siffrorna utan presidentens sätt att bemöta dem. Efter demokraternas valframgångar i Virginia, New Jersey och New York City i november 2025, val där hushållsekonomin var det dominerande temat gjorde Trump först en helomvändning och menade att republikanerna borde tala mer om just ”affordability”.

“Affordability” översätts oftast till överkomlighet, rimliga priser eller att ha råd med något. Begreppet beskriver förhållandet mellan priset på en vara eller tjänst och konsumentens köpkraft.

Inom loppet av veckor svängde retoriken igen. Ordet, eller begreppet, blev enligt Trump sen konstruktion. En bluff som demokraterna hittat på för att skada honom politiskt. Den retoriska linjen är sedan dess konsekvent. Det är inte prisnivån som är problemet, det är ordet som beskriver den.

Detta är det som skiljer den amerikanska valrörelsen från den svenska ur ett svenskt betraktarperspektiv. Den skiljer sig markant från hur europeiska regeringar normalt hanterar kostnadskriser. Genom att åtminstone retoriskt erkänna problemet innan debatten går över till att argumentera om orsakssamband och ansvar.

Verkligheten hinner ifatt retoriken

Problemet för Vita huset är att påståendena upprepade gånger har kunnat vederläggas med offentlig statistik. Ett exempel som fått stor spridning var när presidenten i en tv-intervju menade att inflationen redan var “löst” och att bensinpriset i Iowa låg långt under en dollar per liter i amerikanska mått mätt. Denna uppgift visade sig endast gälla en försumbar andel av delstatens bensinstationer medan snittpriset låg betydligt högre. Vid ett annat tillfälle korrigerades han i direktsändning av på plats av en åhörare under ett framträdande för samma påstående.

Livsmedelspriserna har inte hellersjunkit i den takt presidenten hävdar och den sammantagna konsumentprisindexutvecklingen sedan tillträdet ökat, inte minskat vilket Trump har antytt.

Samtidigt har tullpolitiken, själva kärnan i administrationens ekonomiska linje varit en direkt bidragande orsak till högre priser på flera varugrupper. Administrationen har varit att indirekt erkänna detta genom att i efterhand undanta baslivsmedel som nötkött, kaffe och bananer från tullarna.

Kriget som förstärker prischocken

Till bilden hör en faktor som inte längre går att skilja från hushållsekonomin. Kriget mot Iran. Kriget är i sig djupt impopulärt, mätningar i mars visade att ungefär sex av tio amerikaner ogillade Trumps hantering av konflikten och ansåg att beslutet att använda militärt våld var fel. Ogillandet har sedan dess stigit ytterligare, till runt 58 procent i maj att ställas mot 38 procents stöd.

Kriget är heller inte bara en utrikespolitisk belastning i sig. Kriget har blivit en ekonomisk multiplikator. Bensinpriserna sköt i höjden när konflikten inleddes och en majoritet av tillfrågade i en Reuters/Ipsos-mätning i juni väntade sig att priserna skulle fortsätta stiga på grund av kriget. Kriget upplevs som en direkt orsak till att vardagsekonomin försämrats vilket förstärker snarare än konkurrerar med affordability-frågan.

Även inom det egna partiet finns sprickor. I juni röstade senaten igenom en resolution om krigsbefogenheter som uppmanade administrationen att avsluta fientligheterna, efter att representanthuset redan gjort detsamma med stöd av fyra republikaner.

Trump svarade genom att på sociala medier kalla de avhoppande republikanernas agerande ”opatriotiskt”. Detta är ytterligare ett exempel på samma reflex som präglar presidentens ekonomiska retorik. Att möta kritik, även från egna led, med attack snarare än sakligt bemötande.

Vad det betyder inför valen i november

Trump själv står inte inför omval i midterms,men hans godkännandesiffror har historiskt varit den enskilt starkaste indikatorn för utfallet i kongressvalen. Republikanerna kontrollerar för närvarande senaten med 53 mot 47 mandat vilket i teorin ger demokraterna en bred måltavla om opinionsläget håller i sig fram till november.

Men det finns motargument för en sådan utveckling. Presidentens kärnväljare har inte övergett honom i samma utsträckning som oberoende väljare, gräns- och migrationsfrågan förblir ett av få områden där han har ett väljarstöd samtidigt som en ständig anpassning av valkretsindelningen kan dämpa hur mycket ett svagt nationellt opinionsläge faktiskt översätts till mandatförluster.

Men tendensen är svår att bortse ifrån. En president som aktivt underminerar sin egen trovärdighet på just den fråga väljarna rankar högst genom att kalla deras vardagsekonomi för en politisk bluff eller konstruktion ger han sina motståndare ett budskap som inte kräver mycket förädling för att bita. 

När denna förnekelse dessutom sammanfaller med ett impopulärt krig som väljarna direkt kopplar till högre bensin- och matpriser uppstår en förstärkningseffekt snarare än två separata problem. Detta blir sannolikt den kombination demokraterna sannolikt kommer att bygga sin midterms-kampanj kring.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se