Svensk livsmedelsproduktion vid ett vägskäl

Foto: Edward Nordén
  • Tisdag 23 jun 2026 2026-06-23
E-post

Svenskt jordbruk befinner sig i ett paradoxalt läge. Å ena sidan rekordskördar med hög kvalitet. Men å andra sidan en verksamhet som dras med prispress, stora strukturella kostnader samtidigt som såväl stat som EU reglerat sönder livsmedelsproduktionen. Detta riskerar att resultera i en över natt minskad egen livsmedelsproduktion vartefter jordbrukare till slut ger upp menar Edward Nordén.

Svenskt jordbruk befinner sig i ett paradoxalt läge. Samtidigt som 2025 gav en av de största spannmålsskördarna i modern tid är lönsamheten i stora delar av näringen fortsatt svag.  Enligt statistik från SCB och Jordbruksverket uppgick Sveriges spannmålsskörd 2025 till cirka 6,4 miljoner ton – omkring 23 procent över femårsgenomsnittet.  Höstvete och vårkorn nådde rekordnivåer. 

Ett sådant år borde normalt stärka investeringar och framtidstro. I stället möter många lantbrukare fortsatt ekonomisk press. 

Fortsatt kräftgång trots rekord

Det moderna jordbruket är idag en av Sveriges mest kapitalintensiva näringar. Kostnaderna för maskiner, drivmedel, energi, gödning och finansiering har stigit kraftigt de senaste åren, samtidigt som intäkterna styrs av världsmarknadspriser som svenska bönder inte kan påverka. 

För många gårdar blev rekordskörden därför inte ett lönsamhetslyft, utan fortsatt kräftgång. Om det i stället hade blivit en katastrofskörd hade läget blivit ohållbart.  Rekordskörden 2025 gav alltså inte det lönsamhetslyft man kunde ha förväntat sig. Tvärtom fortsätter många lantbrukare att driva med mycket små marginaler. 

Hade vädret slagit fel och skörden blivit normal eller svag, hade läget snabbt blivit ekonomiskt ohållbart för en stor del av branschen. Detta är ett allvarligt varningstecken. 

Svensk jordbruksekonomi har alldeles för liten buffert mot de prissvängningar och vädervariationer som är en naturlig del av verksamheten.  Problemet är därmed inte främst konjunkturellt utan strukturellt. Svenska bönder verkar under ett av Europas mest kostnadsdrivande regelverk. 

Kraven på miljö, administration och djurhållning är ofta högre än i många konkurrerande EU-länder. För att inte tala om resten av världen.  Hög standard kan vara motiverade, men marknaden kompenserar sällan svenska producenter för merkostnaden. Svenska bönder säljer sina varor på den världsmarknaden.

Världens renaste jordbruk

Svensk livsmedelsproduktion tillhör världens renaste och säkraste, med låg antibiotikaanvändning, höga djurskyddskrav och stark livsmedelssäkerhet.  Det borde vara en internationell konkurrensfördel. I stället pressas svenska producenter att konkurrera mot billigare import utan dessa krav.  Europa, och Sverige i synnerhet, har ännu inte hittat en balans i den frågan.

Sverige borde i högre grad se jordbruket som en strategisk kvalitetsnäring och bygga ett starkare exportsegment kring premiumlivsmedel med högt förädlingsvärde.  I dag blir resultatet i stället försämrad konkurrenskraft och växande importberoende. Under 2025 importerade Sverige jordbruksvaror och livsmedel för omkring 178 miljarder kronor, medan exporten uppgick till cirka 93 miljarder kronor. Handelsunderskottet för livsmedel låg därmed på ungefär 85 miljarder kronor. Samtidigt importerar Sverige omkring hälften av den mat som konsumeras i landet. 

För många frihandelsvänner framstår detta kanske inte som ett problem. Men frihandel fungerar bara så länge världen fungerar.  Pandemin, energikrisen, kriget i Ukraina och Iran visar hur snabbt globala leveranskedjor kan brytas och hur snabbt tillgång till energi, gödning och livsmedel kan bli en säkerhetspolitisk fråga. 

Livsmedel är inte vilken vara som helst. Ett land som förlorar förmågan att producera en betydande del av sin egen mat blir snabbt sårbart – ekonomiskt, politiskt och strategiskt. 

Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk handlar därför inte om protektionism utan om nationell motståndskraft.  Ingen annan strategiskt viktig industri skulle långsiktigt acceptera en situation där företag investerar miljardbelopp men arbetar med minimala marginaler år efter år.  Jordbruket är inte ett särintresse utan en central del av Sveriges säkerhetspolitik. 

Om Sverige menar allvar med livsmedelsberedskap krävs reformer som stärker konkurrenskraften: lägre kostnader för energi och drivmedel, minskad administrativ belastning och mer likvärdiga villkor inom EU:s inre marknad.  Alla riksdagspartier är överens om det men ingen regering har kunnat leverera det. Rekordskörden 2025 visar att svensk jordbruksproduktion fortfarande håller hög internationell nivå. 

Men den visar också att hög produktivitet inte längre räcker för att garantera ekonomisk hållbarhet. Sverige – liksom EU – behöver lösa det här problemet nu.

Edward Nordén

Jordbrukare och partistyrelseledamot för Medborgerlig Samling

Edward Nordén

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se