HD-domen mot Bonnesen kan bli vägledande för granskningen av Northvolt
Rättsläget efter Högsta domstolens friande dom mot Swedbanks tidigare VD har väckt frågor om vad domen betyder för den pågående granskningen av Northvolts konkurs. En genomgång av domskälen visar att de omständigheter som friade Swedbanks tidigare VD inte självklart skulle bidra till att skydda Northvolts tidigare ledning. Snarare tvärtom.
Enligt uppgifter som författaren till boken Northvoltfallet (Volante, 2026), Gunnar Lindstedt, ska ha fått ”off the record” från Ekobrottsmyndigheten pågår någon form av granskning av Northvolts konkurs. Mot bakgrund av de omständigheter som Lindstedt redovisar skall misstankar om företagssvindleri utgöra en möjlig rättslig utgångspunkt för de rättsvårdande myndigheterna.
Frågan aktualiserar det straffrättsliga regelverket kring företagssvindleri enligt 9 kap. 9 § andra stycket i brottsbalken. Bestämmelsen prövades nyligen i det uppmärksammade målet mot tidigare VD:n för Swedbank Birgitte Bonnesen, som dömdes i hovrätten men friades av Högsta domstolen den 21 april i år.
Domen klargjorde tre centrala rekvisit som är relevanta för en analys av den tidigare ledningen för Northvolts situation.
Aktivt handlande krävs
För straffansvar krävs att den ansvarige aktivt lämnar vilseledande information. Ren underlåtenhet – att avstå från att korrigera en felaktig bild – är enligt HD inte tillräckligt för ansvar.
Förtigande kan vara vilseledande
Det krävs samtidigt inte att uppgiften är direkt osann. Även utelämnande av en väsentlig omständighet kan innebära att informationen blir vilseledande.
Uppsåtet avser vilseledandet
Det krävs att den ansvarige förstått att uppgifterna varit vilseledande och ägnade att påverka bedömningen av bolagets ekonomiska ställning. Något uppsåt att orsaka konkret skada behöver däremot inte styrkas.
Varför Bonnesen friades
HD friande dom byggde inte på att Bonnesens uppgifter bedömdes korrekta eller falska. Frikännandet grundades i stället på att uttalandena gjorts i mediala sammanhang, vilket aktiverade tryckfrihetsförordningens exklusivitetsprincip. Det var därmed fråga om ett processrättsligt hinder, inte ett materiellt konstaterande att uppgifterna saknade vilseledande karaktär.
Denna distinktion är central vid en jämförelse med Northvolts lednings ansvar.
De mest kritiska uppgifter som tillskrivits Northvolts VD och grundare Peter Carlsson ska enligt Lindstedts dokumentation främst ha kommunicerats genom pressmeddelanden, årsredovisningar och i kontakter med investerare och styrelse.
Om dessa förhållanden korrekt återgivits rör det sig om kommunikation i bolagsrättsliga och finansiella sammanhang, inte om uttalanden i grundlagsskyddade medieintervjuer. Det innebär att det konstitutionella skydd som friade Bonnesen inte självklart skulle vara tillämpligt.
Lindstedt pekar särskilt på uppgifter om att omkring 13 miljarder kronor kommunicerades som ”säkrade” genom den så kallade Northern Light-krediten, trots att lånets så kallade effective date passerats utan att produktionsvillkoren uppfyllts och utan att medlen betalats ut.
Om denna beskrivning stämmer handlar det inte om passiv underlåtenhet, utan om aktiv spridning av potentiellt vilseledande information om bolagets finansiella ställning.
Det är just denna typ av agerande som omfattas av företagssvindleribestämmelsen. Lagstiftarens motiv är tydliga: särskilt höga krav ska ställas på sanningsenlighet när uppgifter lämnas av personer med ledande ställning i ett bolag, eftersom sådana uttalanden typiskt sett tillmäts hög trovärdighet av marknaden.
Bonnesen-domen talar inte för ett frikännande
Det vore därför missvisande att hävda att Bonnesen-domen skulle tala för att Northvolts ledning automatiskt skulle gå fri från ansvar.
Tvärtom finns flera strukturella skillnader:
- grundlagsskyddet träffar sannolikt inte årsredovisningar och investerarkommunikation på samma sätt som medieintervjuer,
- aktivitetskravet kan vara uppfyllt om bolaget aktivt kommunicerat att Northern Light-krediten var säkrad,
- förtigande av avgörande omständigheter kan vara tillräckligt för ansvar även utan direkt osanna påståenden.
Bonnesen-domen innebär därför inte att rättsläget talar till Northvolts fördel. Snarare tydliggör den vilka rekvisit som skulle behöva prövas – och att de processuella hinder som friade Bonnesen inte med automatik skyddar Northvolts tidigare ledning.
Snarare förstärks motiven för att rättsvårdande myndigheter inleder en djupare granskning av bolagsledningen.
Tidigare artiklar
Jag har tidigare ställt Lindstedts granskning mot Peter Carlssons berättelse. I den artikelserien framgår en rad med för bolagsledningen besvärande omständigheter varav några kan falla under rättslig prövning om Åklagarmyndigheten alternativt Ekobrottsmyndigheten följer de lagrum som reglerar bolaget.
Relaterade artiklar:
Northvolt: Ett bolag, en konkurs – två verkligheter
Northvolt: När dröm och verklighet flyter ihop
Extramaterial
Högsta Domstolens friande domstolsutslag mot Birgitte Bonnesen.
Johan Westerholm
