Den gröna omställningen – Makt, medel och människor
Desto närmare det svenska riksdagsvalet kommer, desto tydligare blir förberedelserna inom den finansiella sektorns bidragsindustriella komplex. En företagsgrupp sticker ut bland andra som mer än väl förberedda för den miljardrullning av svagt reglerade lån och generösa garantier som ett regeringsskifte kommer att innebära.
I augusti 2022 presenterade dåvarande generaldirektören för Riksgälden, Hans Lindblad, utredningen “Finansiering av näringslivets gröna omställning”. På uppdrag av näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) och finansmarknadsminister Max Elger (S) föreslogs omfattande reformer för att styra kapitalmarknaderna mot ökade gröna investeringar.
Utredningen pekade bland annat på behovet av kraftigt utökade statliga garantier. Riksgäldens ram för gröna garantier föreslogs öka från 80 till 300 miljarder kronor. Samtidigt föreslogs Exportkreditnämnden (EKN) få sin ram mer än fördubblad – från 475 till 1 000 miljarder kronor. Detta beskrevs igår i en artikel av docent Christian Sandström i Affärsvärlden.
Näringslivets inflytande och kapitalets koncentration
Av utredningen framgår att flera centrala aktörer från näringslivet haft insyn och möjlighet att påverka arbetet. Bland dessa återfinns Northvolt, Stegra (tidigare H2 Green Steel) samt Vargas Holding.
Vargas Holding är ett svenskt investeringsbolag grundat 2014 av Harald Mix och Carl-Erik Lagercrantz inriktat på att skala upp hållbara impact-bolag, det vill säga bolag inom “den gröna omställningen”. Ett impact-bolag är ett företag vars affärsidé syftar till att lösa sociala eller miljömässiga problem samtidigt som verksamheten är vinstdrivande. Bolagets målsättningar är ofta kopplad till FN:s globala mål.
Två år efter utredningen hade enligt uppgifter 83 procent av Riksgäldens beviljade garantibelopp tillfallit bolag kopplade till Vargas-sfären.
Relaterat: Vargasbolagen överlever inte utan bidrag
Lindblad föreslog även att AP-fonderna skulle ges ytterligare frihet att investera i onoterade bolag, utöver den förändring som genomfördes 2019. Den reformen drevs av dåvarande finansmarknadsminister Per Bolund och beslutades av riksdagen efter proposition från regeringen där bland andra energiminister Ibrahim Baylan (S) och handelsminister Anna Hallberg (S) ingick.
En omständighet som väcker frågor i efterhand är att Anna Hallberg, via sin partner Anders Sundström (S), hade ägarintressen i både Northvolt och Stegra – två bolag inom Vargas-gruppen. Något jäv anfördes dock inte av henne i samband med beslutet.
I dag arbetar Ibrahim Baylan inom Vargasgruppen där han fungerar som en länk mellan bolaget och det politiska systemet.
Efterspelet – Nyckelpersoner i nya roller
Ytterligare en central aktör är Elisabeth Backteman, tidigare statssekreterare åt Mikael Damberg under hans tid som näringsminister 2014–2018.
Backteman är i dag generaldirektör för Tillväxtverket, som nyligen beviljat Stegra status som “nettonoll-företag”. Beslutet har väckt kritik, då bolagets ansökan innehåller både föråldrade och direkt felaktiga uppgifter om dess finansiella ställning.
Statusen innebär inte bara en kvalitetsstämpel som kan underlätta framtida offentlig finansiering, utan också att verksamheten omfattas av omfattande sekretess – i upp till 20 år. Preskriptionstiden för grovt bedrägeri eller svindleri är tio år. Bolagets kontakter med myndigheter blir därmed omöjliga för utomstående att följa och granska.
Relaterat: Grönt ljus – och stängda dörrar: Stegra skyddas av 20 års sekretess
Enligt trovärdiga uppgifter varnades Lindblad under utredningsarbetet av personer i sin närhet för risken att förslagen skulle kunna leda till intressekonflikter och ovarsam hantering av offentliga medel. Dessa råd förstärktes av varningarna som kom från flera framstående forskare. Kritiken avfärdades dock av Lindblad personligen, och utredningen kom i stället att förespråka en kraftig expansion av statligt stödd finansiering samt en uppluckring av regelverken.
Efter att utredningen presenterats utsågs Lindblad till Sveriges kandidat till Europeiska revisionsrätten, en post han tillträdde 2024. Lindblad, med en politisk bakgrund som statssekreterare åt Anders Borg (M) nominerades av regeringen Kristersson.
Samtidigt är Mikael Damberg aktuell som möjlig finansminister i en framtida socialdemokratisk regering. I den rollen har han lyft idén om att inrätta en statlig investeringsbank – ett förslag som ligger i linje med Lindblads tidigare rekommendationer om att öka investeringstakten, särskilt inom den gröna omställningen.
Inför denna reform har Vargasbolagen optimerat sin position genom rekryteringen av Ibrahim Baylan. Baylan ingår i Dambergs närmaste krets sedan tiden i regeringen samt är verksam i den tidigare näringsministern Björn Rosengrens (S) bolagsgrupp som rådgivare.
Kompletterat med Backteman som generaldirektör för Tillväxtverket är med andra ord systemet och Vargas-gruppen väl förberett för implementeringen och de förväntade effekterna av Hans Lindblads utredningsförslag.
Relaterat: Fem av tio näringsministrar kan kopplas till Vargas-gruppen
































































































