ABF, Omar Mustafa och nätverken bakom konflikten 2013

Illustration: Grok
  • Onsdag 13 maj 2026 2026-05-13
E-post

När Omar Mustafa-affären exploderade våren 2013 handlade debatten inte bara om enskilda talare eller kontroversiella uttalanden. Bakom konflikten fanns ett internationellt nätverk av organisationer, relationer och idéer som under två decennier byggt upp starka positioner inom svenskt civilsamhälle och folkbildning. Frågan borde ha blivit större än granskningen av en person: hur nära hade svenska institutioner egentligen stått de nätverk som berördes av granskningen av Mustafa?

Det räcker inte att beskriva hur Arbetarnas Bildningsförbund 2013 spred Socialdemokrater för Tro och Solidaritets försvar av Omar Mustafa under rubriken folkbildning. Den viktigare frågan är varför andra perspektiv inte fick plats.

Varför togs inte Stiftelsen Expos och Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) granskningar med i ABF:s projekt ”Samhälle, religion och rasism”? Varför jämförde islamologen professor Mohammad Fazlhashemi denna typ av granskning med antisemitismen under 1900-talet?

Svaret handlar inte främst om enskilda personers åsikter. Det handlar om att de nätverk och organisationer som omgav Omar Mustafa redan var etablerade och hade byggt relationer till delar av det svenska civilsamhället under lång tid. Att granska dem fullt ut hade också inneburit att granska de egna samarbetena.

Relaterat: Varningarna om Muslimska brödraskapet fanns redan 1995

I. Ett internationellt nätverk växer fram

Forskning om transnationella islamistiska nätverk beskriver hur idéer, talare och organisationsmodeller spreds mellan Europa och Nordamerika under 1980- och 1990-talen. Lokala organisationer kunde bjuda in föreläsare, köpa material och använda utbildningar utan att den större strukturen blev tydlig för omvärlden.

Organisationer som Islamic Society of North America (ISNA), Muslim Students’ Association (MSA) och Council on American-Islamic Relations (CAIR) blev viktiga delar av denna miljö. Genom kataloger och senare webbplatser spreds föreläsningar, böcker och utbildningsmaterial.

Det som spreds var inte bara personer, utan också idéer om religion, politik och organisering. Nätverken gjorde det möjligt för lokala organisationer att bygga legitimitet genom internationellt kända namn, samtidigt som den övergripande strukturen förblev svår att överblicka.

II. Stockholm 1995 – Sverige blir en mötesplats

I juni 1995 arrangerade svenska Utrikesdepartementet konferensen ”Euro-Islam – a conference on relations between European and Islamic Cultures and the position of Muslims in Europe” i Stockholm tillsammans med Sveriges Muslimska Ungdomsförbund (SMUF), senare Sveriges Unga Muslimer (SUM).

Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén öppnade konferensen. Bland deltagarna fanns Ahmad von Denffer och Tariq Ramadan. Den franske forskaren Gilles Kepell beskrev senare hur välorganiserade islamistiska grupper dominerade ungdomsdelen av konferensen.

Konferensen blev viktig eftersom initiativet till nätverket Forum of European Muslim Youth and Student Organisations(FEMYSO) togs där. Organisationen bildades formellt året efter.

Det gjorde Sverige till en tidig mötesplats för europeiska islamiska organisationsnätverk.

III. Mehmet Kaplan och de internationella kontakterna

Runt år 2000 ansvarade den tidigare riksdagsledamoten Mehmet Kaplan (MP) för webbmaterial inom Sveriges Unga Muslimer. På organisationens hemsida fanns länkar till flera internationella organisationer, bland annat Young Muslims UK, Islamic Relief och Islamic Training Foundation (ITF).

ITF är särskilt intressant eftersom organisationen fokuserade på ledarskap och organisationsutveckling. På webbplatsen fanns material om strategisk planering, medlemsrekrytering, mediehantering och organisationsstyrning.

Det visar att nätverken inte bara handlade om religion. De handlade också om hur organisationer skulle byggas upp och bli långsiktigt stabila i västerländska samhällen.

IV. Ahmed Ghanem och den svenska utvecklingen

Ahmed Ghanem är en central person i den svenska delen av utvecklingen. Han var aktiv inom Islamiska Förbundet i Sverige (IFiS), deltog i arbetet kring konferensen 1995 och hade samtidigt praktikplats på Socialdemokraternas partikansli på Sveavägen 68.

Under slutet av 1990-talet deltog han också i aktiviteter på Bommersvik tillsammans med företrädare för både islamiska organisationer och den socialdemokratiska Broderskapsrörelsen. År 2001 deltog han i bildandet av Ibn Rushd Studieförbund, som senare fick statligt stöd som studieförbund.

Det visar hur nätverk som först byggdes upp internationellt också blev en del av svenska institutioner och svensk folkbildning.

V. Från internationella modeller till svenska organisationer

När Mehmet Kaplan 2008 grundade Sveriges Muslimska Förbund för Religiösa (SMFR) startades samtidigt utbildningar om ledarskap, strategisk planering och organisationsutveckling.

Arbetssätten liknade de modeller som tidigare utvecklats inom Islamic Training Foundation i USA. Fokus låg på att kombinera religiös verksamhet med professionell organisationsstyrning.

År 2011 tog Kaplan emot Tariq Ramadan i Sveriges riksdag. Därmed knöts flera av de internationella kontakterna från 1990-talet samman med svenska politiska miljöer.

Relaterat: När Muslimska brödraskapet bjöds in till Riksdagen

VI. Granskningarna 2013

När Stiftelsen Expo och Svenska kommittén mot antisemitism granskade Omar Mustafas inbjudningar av kontroversiella talare 2013 byggde de på många års arbete med att följa europeiska islamistiska nätverk och deras svenska kopplingar.

Bland de personer som lyftes fram fanns Azzam Tamimi och Salah Sultan. Kritikerna såg dem som delar av ett större internationellt nätverk av idéer och organisationer.

Debatten kom därför snabbt att handla om mer än Omar Mustafa som individ. Frågan blev hur svenska institutioner skulle förhålla sig till organisationer med kopplingar till internationella islamistiska nätverk.

VII. Varför frågan blev känslig för ABF

Mot den bakgrunden blir ABF:s hållning 2013 lättare att förstå. Om Expos och SKMA:s perspektiv hade fått större plats hade det också riktat ljuset mot relationerna mellan delar av arbetarrörelsen, folkbildningen och vissa muslimska organisationer.

Det betyder inte att alla inblandade delade samma ideologi eller hade full insyn i nätverkens internationella kopplingar. Men det betyder att det fanns institutionella och politiska skäl att undvika en bredare granskning.

Mohammad Fazlhashemis resonemang om paralleller mellan islamofobi och historisk antisemitism kan därför ses som ett sätt att flytta fokus från organisationsfrågor och ideologiska nätverk till frågor om diskriminering och utsatthet.

Debatten 2013 handlade därmed inte bara om enskilda talare eller uttalanden. Den handlade också om hur svenska institutioner under lång tid hade förhållit sig till internationella islamiska organisationsnätverk – och om hur mycket av den historien som kunde diskuteras öppet inom folkbildningen.

Relaterat: Europas förlorade kulturkrig

Post scriptum

Detta är en fördjupning av “Islamismen i Sverige – Muslimska brödraskapet” (Greycat 2020) av mig, Johan Westerholm. Dagens artikel är en liten del av uppföljaren, planerad sommaren 2027. Som egentligen kommer handla om något bredare.

“Islamismen i Sverige – Muslimska brödraskapet” finns i varje fall numera fritt tillgänglig efter jag köpte loss rättigheterna av min förlagspartner. Det blir med andra ord min och de av Ledarsidornas läsare som donerat till lossköpet samt betalande prenumeranters bidrag till folkbildningen om islamism. En, anser jag, viktig framtidsfråga för den svenska demokratin.

Om vi ska kunna försvara den.

Vill du vara med och bidra till lossköpet kan du göra det genom att scanna QR-koden. Men det är inget krav från min sida. Jag tar den förlusten då folk- och opinionsbildning mot totalitära ideologer som gömmer sig bakom religösa raster är viktigare.

Allt jag önskar är faktiskt din hjälp att sprida informationen om att grundboken om denna rörelse faktiskt finns. En grundbok som redan nu påverkat samhället i rätt riktning med färre av Brödraskapet grundade skolor samt inte minst att statsbidragen till Ibn Rushd och Islamic Relief har dragits in eller är kraftigt begränsade. I flera beslut har myndigheter använt sig av boken som underlag.

Tidvattnet har inte vänt än. Men det stiger inte längre.

Länken till boken här, även som utskriftsvänlig pdf.

QR-koden nedan och efter den källförteckningen till dagens artikel. Så att ni förstår vilket jobb som läggs ner för att i sak styrka varje påstående med främst skriftliga urkunder.

Källförteckning

  • Stockholm 1995 (Euro-Islam-konferensen): Aftonbladet ledare 18 juni 1995, ”Dialogen som vapen”; Bitte Hammargren, SvD 18 juni 1995 (Kepels samtidskritik); Ingmar Karlsson, ”Euro-islam eller ghetto-islam”, Dagens Arena 1 maj 2021 (Karlssons originalpromemoria som chef för UD:s idé- och analysgrupp); Annika Rabo, ”Once you were great. Orientalism Reconsidered: the case of Sweden” (Exeter, 2001) — med ordagranna citat ur Hjelm-Walléns invigningstal publicerat i Euro-Islam, The Swedish Institute, Stockholm 1995, ss. 39–40. Riksdagsledamot Carina Häggs riksdagsanförande 2010.
  • Weiderud som Hjelm-Walléns talskrivare 1995: Nationella folkbildningsregistret. Bekräftat i SR P4 Västmanland 2005-07-29 vid hans val till Broderskapsrörelsens ordförande, samt i hans egen CV-text på Socialdemokraterna Västmanlands kyrkovalsida 2025.
  • FEMYSO: FEMYSO:s officiella historik femyso.org/about (Wayback Machine 19 oktober 2016 och 24 augusti 2017) bekräftar grundande i Leicester juni 1996 efter initiativ vid Stockholmskonferensen juni 1995. Wikipedia (en) ”FEMYSO”: 35 delegater, 19 organisationer, 11 länder.
  • Sameh Egyptson: ”Så finansierade svenska skattebetalare etableringen av Muslimska brödraskapets europeiska ungdomsnätverk”, wordpress.egyptson.se 5 augusti 2024 (med fotnoter till Salaam juli/aug 1995, SvD 18 juni 1995/Hammargren, SvD 10 juli 1995/Nettelbladt & Ghanem, WSJ 12 juli 2005/Johnson). Egyptson, GP-debatt 29 januari 2014 (Ghanem på Sveavägen 68).
  • Mehmet Kaplan: Tidskriften Ung Muslim 1999 (smuf.se/ungmuslim/femyso.htm, arkiverad Wayback Machine 21 april 2001); SMUF:s länklista 1999–2001 arkiverad Wayback Machine. Kaplan sekreterare i SMUF/SUM 1996–2000, ordförande 2000–2002, talesperson för Muslimska rådet i Sverige 2005–2006.
  • Islamic Training Foundation / Beekun-kursmaterialet: Professor Rafik Beekun (University of Nevada), Developing a Strategic Plan for an Islamic Organization, publicerat december 2000 på islamist.org. Wayback Machine 10 november 2001 (web.archive.org/web/20011110121635/http://www.islamist.org/frameset1.html). ITF:s fullständiga resursbibliotek primärläst via Wayback Machine.
  • Postorderislam som analytisk term: Etablerad i pågående svensk forskning om transnationella islamistiska nätverk. MeccaCentric: 53 captures Wayback Machine 11 april 2000 till 14 februari 2021.
  • Ahmed Ghanem: Sameh Egyptson, GP 29 januari 2014 (avlönad praktikant på Sveavägen 68); Salaam 2/1998 (Bommersvik); Rapport 4/99 (undertecknande); IFiS:s egen historiasida arkiverad Wayback Machine 23 augusti 2012. Det konstituerande mötet för Stiftelsen Ibn Rushd Studieförbund 21 augusti 2001 på Kapellgränd: Egyptson, akademia.edu 2023.
  • SMFR och Tariq Ramadan i riksdagen 2011: SMFR grundat 2008 av Mehmet Kaplan med utbildningsprogrammet ”Värdebaserat ledarskap” (flerdagarsworkshop som motsvarar ITF:s Strategic Planning workshop i format och uppbyggnad). SMFR:s webbplats arkiverad Wayback Machine 18 augusti 2011. Tariq Ramadan i riksdagen 2011 på inbjudan av Kaplan/SMFR — samme Ramadan som var inbjuden talare vid Stockholmskonferensen 1995.
  • IANA Chicago 1996 (Bassem Khafagi): Konferensregistreringsformulär arkiverat Wayback Machine 23 februari 1997; FBI:s klassificering av Khafagi som IANA-grundare; federal domstol New York 2003 (bankbedrägeri och visumbrott); deportation till Egypten; presidentkandidatur 2012 med shariaimplementeringslöfte.
  • Salah Sultan i Stockholm 2010: Dagens Nyheter mars 2011 (avslöjandet om ritualmordspåståendet); SKMA, ”Mustafa-affären — eller hur legitimering av judehat blev ’kamp mot antisemitism’”, juni 2013, skma.se. Mustafas försvar i Sveriges Radio ”Människor och tro” 2011.
  • Stiftelsen Expo och SKMA april 2013: Expos granskning publicerad 8 april 2013, expo.se. Willy Silberstein/SKMA: debattartikel Aftonbladet 9 april 2013.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se