Åklagarbeslut om att inte gå vidare med anmälan mot koranbränning vilar på stabil rättslig grund

Paludan bränner Koranen. Foto Tobias Hellsten/Wikipedia
  • Tisdag 28 mar 2023 2023-03-28
E-post

Åklagaren i Västerås, Fredrik Ingblad som är specialiserad på hatbrott, har valt att inte gå vidare med den anmälan om hatbrott som gjorts mot Rasmus Paludan. Ingblads beslut vilar på inte bara lagrummen och dess förarbeten utan även på internationell rätt och prejudicerande rättsfall.

Efter koranbränningen utanför Turkiets ambassad polisanmälde en privatperson Rasmus Paludan för hans brännande av koranen som hets mot folkgrupp. Hets mot folkgrupp sorterar under kategorin hatbrott. Ärendet hamnade hos åklagare Fredrik Ingblad i Västerås, som är ämnesspecialist inom hatbrott inom Åklagarmyndigheten. 

I beslutet från den 12 mars i år låter åklagaren meddela att ”den anmälda gärningen inte innefattar hets mot folkgrupp och inte heller något annat brott”.

– Kortfattat handlar detta om att det är en del av yttrandefriheten att bränna en koran, och det krävs starka skäl att inskränka yttrandefriheten. Detta är grunden i Europakonventionen och därmed också svensk rätt, säger Fredrik Ingblad till DN.

Beslutet är utförligt skrivet menar Ingblad för att förklara de rättsliga grunderna. Dessa grunder finns även angivna i Åklagarmyndighetens utvecklingcentrum rättsliga vägledning (2022:11) och anger inte bara lagrum och förarbeten utan även en förteckning över de prejudicerande domar som både innebär att någon fällts för hatbrott men även i de fall ett åtal underkänns av rätten.

Relaterat: Yttrandefrihet: Det handlar om principer

Det tredje och sista steget i Ingblads bedömning i det idag aktuella fallet med Paludans form av politisk kommunikation är att riksdagen 1970 avskaffade förbudet mot att skymfa något som religiösa samfund håller heligt. Avskaffandet av denna lag är sammankopplat med att Svereige inarbetade ICCPR 1971, samma år som Sverige avskaffade lagen om kränkande av nationella symboler såsom den svenska flaggan. ICCPR är även känd som FN:s deklaration om demokratiska och politiska rättigheter eller en form av universell rättighetskatalog.

Ingblad är inte ensam att som åklagare komma till de slutsatser han gör. Andra åklagare har nyligen kommit till samma slutsats. För två år sedan kom en annan åklagare fram till samma sak. Även justitierådet Thomas Bull har tryckt på skillnaden mellan att ge sig på en symbol och att ge sig på människor.

Relaterat: Bokstavstrogen korantolkning försvarar yttrandefrihet mer än dagens imamer

Opposition hänvisar till upphävda lagrum

Den tyngre jurist som haft invändningar mot åklagarens bedömningar är det tidigare justitierådet Göran Lambertz. 

Lambertz vitsordar att han inte genomfört en regelrätt rättsutredning men att han gått igenom de s.k. motivuttalanden som finns i regeringens propositioner och vissa riksdagsuttalanden sedan bestämmelsen om hets mot folkgrupp infördes år 1948 samt de rättsfall om hets mot folkgrupp som finns från Högsta domstolen.

Lambertz har med förarbetena till 1948 års lagstiftning kommit fram till att utifrån de nämnda rättskällorna är att koranbränningarna redan i dag är förbjudna enligt svensk lag.

Vad Lambertz inte anger i sina resonemang eller sin motargumentation, i likhet med många som argumenterar för att Paludans aktivism skall klassas som hatbrott, är att den lagstiftning och de förarbeten dessa hänvisar till och använder som argument upphörde att gälla med de reformer som infördes 1970 respektive 1971 samt ICCPR som ratificerats av Sverige och fick full kraft 1976.

Relaterat: Allt starkare politiskt stöd för begränsning av yttrandefriheten

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se