Agerandet från USA:s president Donald Trump, som påverkat de säkerhetspolitiska bi- och multilaterala balanserna har mer och mer aktualiserat det kommande mellanårsvalet 2026 till USA:s kongress. Ett val som kan tippa maktbalansen till presidentens nackdel och därmed få det svårare för presidenten att driva sin politik.

Sedan en tid  har spekulationer återkommit i amerikansk och internationell media om USA:s president Donald Trump skulle kunna skjuta upp eller på annat sätt ingripa i de federala mellanårsvalen i november 2026. Bakgrunden är uttalanden – delvis skämtsamma, delvis politiskt laddade – från presidenten själv, där han antytt att valprocessen skulle kunna ifrågasättas eller ”ses över” om den uppfattas som orättvis. 

En närmare granskning av USA:s konstitutionella ramverk visar dock att presidentens handlingsutrymme på detta område är starkt begränsat.

Relaterat: Grönland symbol för oförenliga intressen

Enligt USA:s konstitution, Artikel I är det kongressen som fastställer tid, plats och former för val till representanthuset och senaten, medan delstaterna ansvarar för det praktiska genomförandet. Presidenten ges ingen roll i denna process. Federal lagstiftning slår fast att kongressval ska hållas den första tisdagen efter den första måndagen i november i jämna år. Detta datum kan endast ändras genom ny lag antagen av kongressens bägge kammare.

Detta innebär att presidenten saknar både formell och informell rätt att skjuta upp, ställa in eller ”avskaffa” ett federalt val. Ett sådant försök skulle omedelbart strida mot konstitutionen och sannolikt stoppas av domstolar eller genom kongressens ingripande.

Relaterat: Så kan USA byta ut sittande president

Historiska prejudikat

USA har genomfört federala val under extrema omständigheter utan att frångå valkalendern. Presidentval och kongressval har hållits under inbördeskriget, båda världskrigen, den spanska sjukan 1918 samt covid-19-pandemin 2020.

I inget av dessa fall har den exekutiva makten, presidentämbetet, haft möjlighet att flytta valet. Detta historiska mönster understryker hur starkt skyddad valtidpunkten är i det amerikanska systemet.

Delstater kan i undantagsfall skjuta upp röstning i enskilda valdistrikt, exempelvis vid naturkatastrofer eller tekniska sammanbrott. Sådana åtgärder påverkar dock inte det nationellt fastställda valdatumet och kan inte användas för att stoppa ett federalt val som helhet. Mandatperioderna för kongressledamöter löper ut enligt konstitutionen oavsett om val hålls eller inte, vilket ytterligare begränsar möjligheten till manipulation.

Även om presidenten inte kan ändra valdatumet finns indirekta sätt att påverka valens genomförande. Presidenten kan via justitiedepartementet (DOJ) prioritera eller nedprioritera tillsyn av federala rösträttslagar, exempelvis Voting Rights Act. Vidare kan presidenten föreslå lagstiftning, stödja eller lägga veto mot kongressbeslut samt påverka rättstillämpningen genom utnämningar av federala domare.

I mars 2025 utfärdade president Trump ett presidentdekret (executive order) med syfte att stärka vad administrationen kallade ”election integrity”, inklusive skärpta krav på medborgarskapsverifiering och begränsningar av poströstning. Flera centrala delar blockerades dock av federala domstolar, som slog fast att presidenten inte kan ta över delstaternas konstitutionella ansvar för valadministration.

Inför mellanårsvalen i november 2026 är de flesta röstregler redan fastställda på delstatsnivå. Större nationella förändringar kräver antingen kongressbeslut eller långdragna rättsprocesser. Experter är eniga om att presidentens möjligheter att påverka själva valets existens eller tidpunkt är obefintliga.

Mellanårsvalen den 3 november 2026 att hållas enligt gällande lag, oavsett presidentens retorik eller politiska preferenser. Eventuella försök till påverkan kommer i stället att ske genom tänjning av regelverk, rättsprocesser och politisk mobilisering – inte genom att valet ställs in eller skjuts upp.

Relaterat: Next stop – Havana