Den amerikanska operationen som genomfördes i Venezuela, där ledaren Nicolas Maduro greps och fördes till USA kommer få långtgående följdeffekter. Vissa märks redan av i Stockholm, andra kommer ta längre tid på sig för att sätta sig. Men flera organisationer och personer bör ha all anledning till eftertanke. Och handling.

Under fredagen genomfördes en av de veckovisa demonstrationerna mot Israels agerande på Gaza och Västbanken. Nytt för denna demonstration var att arrangörerna även lät budskapet omfatta försvaret av Venezuelas terrorregim. Ett stöd som, visar det sig, inte uppstått ur tom luft. Hizbollah har varit och är ett problem på både Västbanken och Gaza men har samtidigt över tid byggt upp en stark närvaro i Venezuela.

Venezuelanska regeringen har historiskt förnekat kopplingarna till terrororganisationen Hizbollah (t.ex. 2009 mot amerikanska och israeliska anklagelser). Vänsterorienterade eller pro-venezuelanska källor har kallat det för propaganda från USA.

Det finns dock få oberoende motbevis, de flesta källor som ifrågasätter uppgifterna om terrororganisationens etablering i Venezuela är äldre eller politiskt motiverade från venezuelansk sida. Uppgifterna om att Hizbollah är etablerade i Venezuela stöds av en betydande mängd bevis från västerländska källor, främst USA-baserade myndigheter och tankesmedjor, och handlar i hög grad om kriminella nätverk snarare än direkta militära baser eller terrorattacker på plats.

De dokumenterade kopplingar som finns är de som USA:s president Donald Trump om än indirekt reagerat på och motiverat hans beslut om att gripa Venezuelas ledare Nicolás Maduro. 

Hizbollah väl etablerade i Venezuela

Hizbollah-medlemmar och sympatisörer är involverade i narkotikahandel, penningtvätt och smuggling för att finansiera organisationen. Detta bygger på amerikanska sanktioner mot specifika individer och klaner (t.ex. Saleh-, Nassereddine- och Rada-klanerna), som har band till både Hizbollah och venezuelanska regeringen.

Venezuelanska regimen under Hugo Chávez och Nicolás Maduro har anklagats för att ge skydd, pass och logistiskt stöd (t.ex. via statliga flygbolaget Conviasa). En bas har upprättats med regimens godkännande på Isla Margarita som pekas ut som ett nav för verksamhet, inklusive paramilitär träning och smuggling.

Nyliga uppgifter från 2025 tyder på att närvaron har ökat på grund av konflikten i Mellanöstern, där Hizbollah flyttar resurser till säkrare områden som Venezuela. De bevis som lagts kommer bland annat från US Treasury Department (OFAC) underlag från Department of Justice med  och operationer som Operation Titan (som ledde till arresteringar och beslag i USA).

Andra offenligt publicerade källor är apporter från tankesmedjor som RAND (2025) och Atlantic Council (2020) samt amerikanska kongressförhör.

Med Maduro inkapaciterad försämras Irans och Hizbollahs situation radikalt men det stannar inte heller där. 

Next stop: Havana

Venezuela har sedan Maduros företrädare Chavez kommit att hålla Kuba under armarna finansiellt och med oljeleveranser. Detta flöde av stöd kommer med stor sannolikhet att upphöra med omedelbar verkan vilket i ett slag kommer förändra Kubas möjligheter att fortsätta vara ett hot mot USA. 

Att samarbetet mellan Kuba och Venezuelavar tätt vittnar den kubanska regeringen om. Den kubanska regeringen har officiellt bekräftat att 32 kubanska medborgare – främst militär- och underrättelsepersonal – dödades under den amerikanska operationen som ledde till Maduros arrest.

Dessa kubaner var stationerade i Venezuela som en del av Maduros personliga säkerhetsdetalj och skyddade honom på uppdrag av den kubanska regeringen. Maduro litade inte fullt ut på venezuelanska styrkor och använde främst kubansk personal för nära skydd, vilket är välkänt sedan tidigare samarbeten mellan regimen och Kuba.

Ryssland, som är den andra stat som historiskt givit Kuba sitt aktiva stöd är upptaget på annat håll. Ukraina.

USA:s politik mot Kuba har hårdnat under den nuvarande administrationen. Utrikesminister Marco Rubio, född i USA men med kubanska ekonomiska migranter som kom innan Castros maktövertagande, identifierar sig starkt med den amerikansk-kubanska diasporan. Redan under Trumps första mandatperiod (2017–2021) kom Rubio att påverka presidenten att skärpa politiken mot Kuba. Bland annat med ett återinförande av restriktioner på resor och handel, samt ökad press via sanktioner.

Rubio har offentligt varnat Kubas ledning och sagt att regimen är “in a lot of trouble”. 

Next stop: Havanna