Nordén: Ska vi möta ord med handfängsel eller argument?
Graham Linehan var länge en av Europas mest hyllade komediskapare, känd för serier som Father Ted och The IT Crowd. I dag är han en av de mest omstridda kulturpersonligheterna och nyligen arresterad för tre inlägg på sociala medier. Tilltaget upprör i ett Storbritannien som upplever att landets friheter och yttrandefriheter beskärs allt mer.
Komikern Graham Linehan är inte vem som helst i den brittiska och irländska kulturvärlden. Född i Dublin 1968 slog han igenom som en av sin generations mest inflytelserika komediförfattare. Tillsammans med Arthur Mathews skapade han Father Ted (1995–1998), den satiriska sitcomen om tre katolska präster på en irländsk ö, en serie som blev både kultförklarad och flerfaldigt prisbelönad.
Därefter följde Black Books (2000–2004), ett porträtt av en misantropisk bokhandlare, och The IT Crowd (2006–2013), en arbetsplatskomedi som vann BAFTA och en International Emmy och fick internationellt genomslag via DVD och streaming.
Linehans gärning har format en hel era av brittisk situationskomedi. Hans verk förenar absurdism med ett intresse för vardagens små detaljer, och hans namn förknippades länge med sitcomens moderna guldålder. Miljoner människor världen över har sett hans serier, som i dag räknas till genrens milstolpar.
Efter 2010-talet blev han en av de mest profilerade kritikerna av transrörelsen i den engelskspråkiga världen. Han hävdar att transaktivism hotar kvinnors rättigheter, barns hälsa och yttrandefriheten, men kritiseras för att uttrycka sig aggressivt och nedvärderande. Konsekvensen blev att projekt och pjäser ställdes in, samarbeten avbröts och tidigare kollegor tog avstånd.
Relaterat: Hot går hem – dansk yttrandefrihet förändras
Förbjuden att använda X
Detta kulminerade i måndags när han arresterades på Heathrow. Fem beväpnade poliser tog emot honom direkt vid ankomsten, och efter flera timmars förhör fördes han till sjukhus med farligt högt blodtryck. Därefter släpptes han mot borgen, men under villkoret att han inte får använda plattformen X under sin tid i Storbritannien. Grunden var tre inlägg han skrivit tidigare under året:
- “If a trans-identified male is in a female-only space, he is committing a violent, abusive act. Make a scene, call the cops, and if all else fails, punch him in the balls.”
- Till en bild från en transdemonstration: “A photo you can smell.”
- “I hate them. Misogynists and homophobes. F** em.”*
De här tre tweetsen är måhända inte ett utslag av torr akademisk intellektualism i sakfrågan. Vilket inte heller är ett krav för att få yttra sig offentligt. Tack och lov. Om så vore fallet hade t.ex. debatterna i det brittiska underhuset fått stängas omgående. Där är det är vanligt att parlamentsledamöter, ministrar och partiledamöter avbryter, skrattar och buar åt varandra. Även åt premiärministern. Den konfrontativa debattstilen har överlevt sedan tidig folkrepresentation på 1300-talet.
Att någon år 2025 skulle kränkas av en skriftlig tweet så till den grad att beväpnad polis måste tillkallas för att arrestera en kulturpersonlighet får betraktas som tämligen obrittiskt.
Relaterat: Yttrandefrihetens krock: När värderingar möts
Linehans fall visar också ett Storbritannien som fjärmar sig från sin tradition av yttrandefrihet. Landet som gav världen John Stuart Mill, Monty Python och satiriker som Rowan Atkinson som kunde driva med kyrkan, monarkin och politikerna utan att frukta statens ingripande, griper nu en sitcomförfattare för tre inlägg på nätet.
Samtidigt som polis under lång tid misslyckats med att ingripa mot omfattande sexualbrott mot flickor skickas beväpnade män för att hämta en komediförfattare för tre tweets. Britterna skruvar på sig. En slogan som ”police our street, not our tweets!” tar fart.
Dessa tweets är förvisso hårda, provocerande och i ett fall möjligen uppviglande. Men frågan är vad det säger om vår tid att en person som Linehan behandlas som en säkerhetsrisk? Storbritannien brukade se sig självt som ett fyrtorn för yttrandefrihet, ett land där även det mest smaklösa kunde bemötas med debatt snarare än med handbojor.
Relaterat: Debatt: En vid yttrandefrihet är ett minoritetsskydd
Poängen med yttrandefriheten är till för att försvara det obekväma, störande och ibland stötande. Ingen behöver yttrandefrihet för det som redan är allmänt accepterat. Att kritisera religion, politik eller samhällsordning har alltid inneburit risk för att såra enskilda, men utan den möjligheten stelnar demokratin.
Graham Linehans historia visar att även älskade kulturpersonligheter kan falla i onåd. Men den visar också hur skör yttrandefriheten blivit i ett samhälle som en gång gjorde den till sin stolthet.
Frågan vi lämnas med är enkel men avgörande: ska vi möta ord med handfängsel – eller med argument?
Edward Nordén
Jordbrukare, debattör och talesperson Medborgerlig Samling
Johan Westerholm
