År 2025 bli prövningarnas år för regeringsunderlaget i allmänhet och Liberalernas partiledare Johan Pehrson i synnerhet. För att förstå vidden av de problem som partiet har måste klockan vridas tillbaka till partirådet 2021. Ett partiråd som kom att präglas av en icke önskad, och än mindre beställd eller kvalitetssäkrad undersökning som utförts av ett särintresse. Som då hade allt att vinna på att påverka partiets strategiska vägval.

På många sätt kommer 2025 bli prövningarnas år för regeringsunderlaget samt delar av oppositionen. Eller huvuddelen av oppositionen, endast Miljöpartiet ger utåt sett intrycket att vara stabilt efter valet av Amanda Lindh som kvinnligt språkrör. Den svåraste tiden har liberalernas partiledare Johan Pehrson framför sig. Pehrson, som i olika sammanhang uttalat ett stöd för att sitta i samma regering som Sverigedemokraterna sitter på ett svagt mandat som i grunden är köpt av extern part.

För att förstå hur svagt mandat Pehrson sitter på och hur sargat partiet måste tiden vridas tillbaka tillbaka till när Nyamko Sabuni efterträtt Jan Björklund som partiledare. Mot Sabuni ställdes den mer socialliberale Erik Ullenhag som förlorade stort i den interna maktkampen. Ullenhag kom att lämna politiken för gott och efter en tid som ambassadör i Amman, Jordanien och Tel Aviv, Israel är han idag Sveriges generalkonsul i New York, USA.

Den borgerliga tankesmedjan Timbro menade att nio av tio bland Liberalernas mest lojala väljare ville att partiet gick till val på att bilda en borgerlig regering. Den linje som Sabuni representerade. Det visade en mätning som Smedjan låtit Demoskop genomföra inför 2021 års partiråd. De liberaler som tänkte gå emot den dåvarande partiledaren Nyamko Sabuni tycktes sakna förståelse för sina egna väljare menade Svend Dahl som skrev analysen

Mätningen, som baserades på Demoskops självrekryterade Inizio-panel, var inte beställd eller efterfrågad av partiet. De politiska partierna använder sig av andra, mer vetenskapligt uppbyggda undersökningar då de självrekryterade panelerna som Demoskops är lätta att manipulera och uppvisar låg datasäkerhet.

Timbros undersökning är mer att likna ett beställningsjobb av särintressen och har mer gemensamt med den österrikiske tidigare rikskanslern Sebastian Kurz manipulerade undersökningar och köpta nyhetsartiklar.

Relaterat: När får Sverige sitt första #Kurzgate?

Svag undersökning – Svagt mandat

Demoskop-mätningen kom att användas av Sabuni-troga och mer “SD-förlåtande” medlemmar vid partirådet som tog beslut om att gå till val på att vara en del av en borgerlig regering men inte sitta i samma regering som Sverigedemokraterna. Sabuni ville gå längre. Men en kompromiss för att samla den socialliberala falangen under ett ledarskap. Där Anna Starbrink och kommunalrådet i Stockholm Jan Jönsson utgör det hårdaste motståndet mot ett närmare, eller allt för nära, samarbete med Sverigedemokraterna.

Relaterat: Så manipuleras bilden av SD

Men att Demoskop-mätningen, som ingen i Liberalernas ledning ville kännas vid, kom att påverka partirådet finns det ingen tvekan om. För vinsterna för Demoskops ägare och Timbros finansiärer var uppenbara. Efter att Kreab med flera förmått Sverigedemokraterna att förändra synsätt på vinster i välfärden så utgjorde endast Liberalerna ett hot mot bland annat Kunskapsskolans vinster. Det vill säga, om Liberalerna inte kunde säkra ett borgerligt maktinnehav. Kunskapsskolans ägare är Peje Emilsson som även äger Demoskop och Kreab. Att fösa in Liberalerna i en regering med stöd av Sverigedemokraterna var helt avgörande för att säkra vinstuttag i välfärden i minst en mandatperiod till.

Vilket blev möjligt med den icke önskade,icke beställda och inte minst icke kvalitetssäkrade, opnionsundersökningen som skulle skapat illussionen om ett parti som öppnade för samarbete med Sverigedemokraterna.

Även om regeringen nu öppnar för ett vinstförbud, eller vinstbegränsning inom vården och skolan så har Timbro och Demoskops undersökning förändrat Liberalerna i grunden. Den politik som Liberalerna manipulerades att föra fick de trognaste liberaler att till slut lämna. Bland annat den tidigare ministern och EU-kommissionären Cecilia Malmström som lämnade i tysthet som protest mot partiets beroende av Sverigedemokraterna.

En tredjedel av partiet blev partipolitiskt rotlösa eftersom Centerpartiet, med sitt kärnkraftmotstånd, aldrig kan bli ett alternativ och så länge Liberalerna genom Johan Pehrsons regelbundna antydningar tycks hålla den dörr öppen som Timbro skapat illusionen av så kommer inte de partimedlemmarna eller väljarna tillbaka.

Relaterat: Därför står Pehrson och Åkesson inför “Djävulens alternativ”