I regleringsbrevet för biståndsmyndigheten Sida blir en av regeringsskiftets tydligaste förändringar uppenbar. Inte bara fokuserar den moderatledda departementsledningen om stora delar av biståndet till att hantera Ukraina. Tydliga krav, inte sällan under stor tidspress, ställs nu på Sida att leverera i enlighet med den nya inriktningen. En inriktning som kommer möta motstånd i riksdag och på departement.

Innan Lucia kommunicerade regeringen att Sverige avsåg att förbinda sig till ytterligare finansiering till förmån för Ukrainas nödställda befolkning. Detta skulle ske vid den givarkonferens som Frankrikes president Macron och Ukrainas president Zelenskyj vid en konferens i Paris den 13 december.

Sverige har nu påbörjat en omställning av biståndspolitiken och sedan regeringsskiftet reserverat inte bara de 600 miljoner kronor som kommunicerades vid konferensen utan även de 720 miljoner kronor som redan var klara. Det summerar till drygt 1,3 miljarder kronor ur den svenska biståndsbudgen som kommer föras över till den fond som Världsbanken sätter upp under första kvartalet.

Biståndet följer de utfästelser som bistånds- och handelsminister Johan Forsell (M) tidigare aviserat, att den svenska biståndspolitiken står inför stora förändringar.

I fallet med biståndet till Ukraina är avtrycken tydligast. Sida har sedan tidigare endast ett svagt nätverk av mottagarorganisationer och har i det regleringsbrev som publicerades den 22 december fått en snäv tidsram att arbeta upp en motttagarorganisation i Ukraina. Sida ska senast den 15 februari 2023 till Regeringskansliet inkomma med en analys av förutsättningarna för att stärka Ukrainas samhällsfunktioner och en hållbar demokratisk, ekonomisk och miljömässig utveckling i landet under perioden 2023–2027.

Den politiska ledningen vid UD menar via sin pressekreterare till Ledarsidorna att de utgår från att Sida löser uppgiften och att de är mer än övertygade att Sida kommer lösa detta med kort tidsram.

Tydligare koppling mellan bistånd, migration samt återvandring

Utöver att biståndspolitiken nu läggs om för att hantera mer av kriser i Sveriges direkta närområde framgår det av regleringsbrevet, vilket citerades igår i Nyheter Idag, att arbetet med en ny biståndspolitik bär tydliga spår av att Sverigedemokraterna nu ingår i regeringsunderlaget. Regeringen gör en tydlig koppling mellan bistånd, migration och återvandringsprogram.

Sida ges i uppdrag att stärka och utveckla arbetet med migration i syfte att bidra till regeringens mål att fokusera biståndspolitiken för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet, bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring samt minska grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning. Sida skall senst den 31 maj 2023 redovisa hur de avser lösa uppgiften till Regeringskansliet och då inte bara Utrikesdepartementet utan även Justitiedepartementet.

Utöver detta åläggs Sida att redovisa resultatet inom mer tematiska områden på en mer detaljerad nivå än tidigare. Bland annat kommer effekterna av demokratibiståndet, ett av Margot Wallströms, Ann Lindes samt Sida´s generaldirektör Carin Jämtins prioriterade områden, att granskas. Ett biståndsområde som tidigare är känt för att lida av en hög grad av korruption samt med små eller knappt mätbara effekter.

Reformer möter motstånd

Från Ledarsidornas källor inom Sida rapporteras om ett starkt motstånd från ledningen mot den nya politiska inriktningen. De har stöd för den linjen inom departementet då UD:s politiska ledning, med utrikesminister Tobias Billström och bistånds- och handelsminister Johan Forsell, valt att behålla Helen Eduards som utrikesråd för internationellt utvecklingssamarbete.

Relaterat: UD reformeras – Blir mer lättstyrt från Sveavägen 68

Eduards kommer från en känd socialdemokratisk familj och är dotter till professor Maud Eduards. Forskningen som bedrivits av Maud Eduards har skettt mot genusanalyser av säkerhetspolitik och nation, särskilt den svenska försvarsmaktens förhållningssätt till kön, kropp och sexualitet. Ett perspektiv som fångades upp av inte bara Helen Eduards utan även hennes tidigare chefer Margot Wallström och Ann Linde.

Relaterat: 261-listans inspiration kom från oväntat håll

Givet att Sida och de socialdemokratiska ”opolitiska” tjänstemännen levererar enligt den plan och det regleringsbrev som nu riktat om UD och Sida ttill en biståndspolitik som ligger närmare Gunilla Carlsson (biståndsminister 2006-2013) kommer sannoliktt inga ytterligare personalförändringar att ske. Men vid förseningar eller andra formerr av obstruktioner håller Ledarsidorna det inte för uteslutet att det kan bli organisatoriska reformer då pressen är stor från bland annat Sverigedemokraterna att göra upp med arvet efter Ann Linde och Margot Wallström.

Relaterat: Nätverket som styr UD

Denna opinon, eller press, leds främst av Björn Söder (SD) i riksdagen trots att han inte sitter i utrikesutskottet. Aron Emilsson (SD) och utskotttetts ordförande har när han valdes tydligt gjort klart att han är mer intresserad av att behålla en god stämning i utskottet än att få en utrikespolitik som hänger ihop med de organisatoriska förutsättningarna.

En god stämning i utskottet kommer endast uppnås om Olle Thorell  (S) och socialdemokraternas biståndspolitiske talesperson hålls nöjd. Thorell är utttalad motsttåndare till den nya inriktningen av biståndspolitiken och är även riksdagens representant vid rekryteringen och urvalet till diplomatprogrammet. Thorell representerar i den rollen även Sverigedemokraterna och Moderaterna.