Nu hotas våra grundlagar att underställas EU-rätten och det med regeringens goda minne och i all tysthet. Granskning av rättsväsendet, bakgrundskontroller för att förhindra bedrägeri och penningtvätt, möjligheten att kolla upp vem man anlitar eller dejtar – allt kan nu omöjliggöras av EU-domstolen. Vad gör regeringen? Den frågan ställer sig Daniel Sonesson och Liselott Martynenko Agerlid, MED, i en debattartikel.

Trettio år efter vårt inträde har det EU som skulle fokusera på frihandel och fri rörlighet utvecklats alltmer mot en överstatlig byråkrati som lägger sig i frågor långt från samarbetets ursprungstankar. När vi gick med i EU garanterades vi ett skydd för viktiga svenska värden så som de kommer till uttryck i våra grundlagar, till exempel offentlighetsprincipen och yttrandefriheten.

Relaterat: Svensk försvarsindustri påverkas negativt av regeringens passivitet

EU-domstolen ska nämligen avgöra ett ärende där den springande punkten är om GDPR, som är en EU-lag, står över vår svenska grundlag eller ej. Regeringen har en möjlighet att försvara vår svenska grundlags status i EU-domstolen men ser ut att inte vilja göra det. Ett tydligt exempel på att man viker ner sig inför den överstatliga utvecklingen av EU i stället för att slå vakt om vårt svenska självbestämmande.

Fallet som ska prövas handlar om vem som ska bestämma över regleringen av våra svenska rättsdatabaser – EU eller Sverige? Rättsdatabaser innehåller domar från våra domstolar (inte inkomstuppgifter, uppgifter om fordons- och hundinnehav e dyl). Rättsdatabaserna används av journalister för research och nyhetsrapportering samt av myndigheter, företag, organisationer och privatpersoner för bakgrundskontroller i syfte att undvika att bli utsatta för kriminella personer och brottslighet. De används också av jurister och domstolarna själva i det dagliga arbetet.

Idag bedriver dessa rättsdatabaser sin verksamhet i skydd av Yttrandefrihetsgrundlagen, likt annan journalistisk verksamhet, och de hämtar in handlingar från domstolarna med stöd av offentlighetsprincipen som slås fast i en annan grundlag, Regeringsformen.

Nu har denna ordning ifrågasatts och det finns en överhängande risk att EU-domstolen i sitt förhandsavgörande kommer fram till att GDPR-lagstiftningen står över dessa grundlagar – om inte regeringen agerar. Ett sådant beslut skulle skapa en allvarlig praxis som leder till att våra grundlagar är underställs EU-rätten, vilket går helt stick i stäv med vad som utlovades vid EU- inträdet och leder fram till en extremt hög grad av överstatlighet.

Relaterat: Grundlagsändringen – Rond två

Skulle rättsdatabaserna stängas ner så är det ett hårt slag mot media som kommer att få stora svårigheter att granska rättsväsendet och rapportera nyheter till medborgarna. Likaså kommer det att bli svårt för företag som ska göra bakgrundskontroller för att förhindra penningtvätt, för kommuner som vill förhindra kriminell infiltration och välfärdsbrott och för privatpersoner som vill kontrollera att man anlitar en hederlig hantverkare eller försäkra sig om att den man dejtar inte är en notorisk kvinnomisshandlare. Följden kommer oundvikligen bli ökad otrygghet och brottslighet.

De praktiska konsekvenserna skulle bli mycket allvarliga för säkerheten i samhället, men också för våra grundlagsstadgade fri- och rättigheter som i framtiden kommer att kunna inskränkas ännu mer av EU. I förlängningen innebär detta ett stort steg mot mer överstatlighet – något som Medborgerlig Samling med kraft motsätter sig.

Relaterat: Regeringen förbereder repressiva mediegrundlagar

Svek mot svenska väljare

Regeringens vägran att försvara våra grundlagar mot EU är ett svek mot den ursprungliga tanken med EU och alla dem som stött den. Vi behöver ett EU som åter fokuserar på frihandel och fri rörlighet, inte en växande överstatlig byråkrati. Vi behöver ett EU med utrymme för bevarande nationella grundlagar och traditioner, där medlemsländerna kan behålla sina egna kulturella identiteter.

Sverige behöver ett parti som står på folkets och frihetens sida. Därför uppmanar vi justitieminister Gunnar Strömmer att ta striden för vår offentlighetsprincip i EU-domstolen. Vi uppmanar också alla som värnar om våra grundläggande friheter att rösta på Medborgerlig Samling i EU-valet!

Daniel Sonesson, partiledare för Medborgerlig Samling

Liselott Martynenko Agerlid, jur kand, vice ordförande i MED Stockholms stad