Så blir oppositionens politik både systemförstörande samt beredskaps- och säkerhetshotande

Foto: Edward Nordén
  • Onsdag 16 jul 2025 2025-07-16
E-post

Tre partier ur oppositionen, det oppositionsledande Socialdemokraterna med stödpartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet går till val på en bred och allomfattande arbetstidsförkortning. Ett förslag som med en sannolikhet gränsande till visshet tillsammans med planerna på slopad karensdag kommer slå ut det sista som finns kvar av den svenska egna livsmedelsproduktionen. Och därmed det sista av den svenska livsmedelsberedskapen i händelse av kris eller krig.

Sverige är inte fullt självförsörjande på livsmedel, utan har en total självförsörjningsgrad på cirka 50 procent baserat på konsumtionsvärden, vilket innebär att hälften av de livsmedel som konsumeras produceras inhemskt medan resten importeras. Denna siffra har sjunkit från omkring 75 procent i början av 1990-talet, främst på grund av ökad befolkning, oförändrad produktionstakt och ökad importberoende.

Självförsörjningsgraden varierar dock kraftigt mellan kategorier. Sverige är starkt självförsörjande på spannmål, socker och vissa rotfrukter, men starkt importberoende för frukt, grönsaker och vissa köttslag.

Samtidigt går tre partier ur oppositionen, oppositionsledande Socialdemokraterna med stödpartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet till val på en bred och allomfattande arbetstidsförkortning. Ett förslag som med en sannolikhet gränsande till visshet kommer slå ut det sista som finns kvar av den svenska livsmedelsproduktionen och livsmedelsberedskapen.

Den svenska livsmedelsproduktionen är redan idag under en sådan press att läget bör anses vara akut redan inom en tioårsperiod. Över hälften av Sveriges lantbrukare är över 65 år. Men problemen stannar inte där.

Relaterat: Så smulas den svenska livsmedelsberedskapen sönder

Lagkrav som knäcker livsmedelsproduktionen

En vanlig svensk spannmålsbonde (som främst sysslar med växtodling) måste förhålla sig till ett betydande antal lagar, förordningar och regelverk, men exakta siffror varierar beroende på gårdens storlek, läge och specifika verksamhet. 

Baserat på studier och rapporter från organisationer som LRF (Lantbrukarnas Riksförbund) och SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) ligger antalet relevanta lagkrav för en renodlad växtodlingsgård typiskt kring 300–450 krav. Detta inkluderar regler kring miljöhänsyn (t.ex. växtnäring, bekämpningsmedel och markanvändning), arbetsmiljö, EU-stöd (tvärvillkor) och myndighetskontroller. 

Antalet har ökat markant över tid: från cirka 278 totala lagkrav för lantbruket 1996 till 603 år 2016 (en ökning med 120 %) och vidare till 648 år 2021 (en ökning med 135 % över 25 år). För växtodling är kraven färre än för blandade eller djurhållande gårdar, men minst 50 % av kontrollerna dubbelkontrolleras av olika aktörer, vilket ökar byråkratin.hushallningssallskapet.semynewsdesk.com

För en djurhållande bonde (t.ex. med nötkreatur, mjölkproduktion eller annan animalieproduktion) är bördan högre på grund av ytterligare regler kring djurskydd, smittskydd, gödselhantering, beteskrav och hälsokontroller. Här ligger antalet relevanta lagkrav ofta kring 650–862, beroende på inriktning. 

Exempelvis måste en mjölkbonde hantera cirka 650 regler från 15 olika myndigheter, och i en specifik fallstudie från 2024 identifierades 862 regler för en mjölkgård. För gårdar med nötkreatur i kombination med växtodling var antalet cirka 450 år 2016, men det har ökat sedan dess. Över 67 % av kontrollerna för mjölkgårdar dubbelkontrolleras, och antalet anmälningar/tillstånd har ökat med 600 % sedan 1996.

Relaterat: Europaparlamentet: Kultur skall prioriteras på bekostnad av livsmedelsproduktionen

Stadigt krympande antal jordbruk

Enligt den senaste officiella statistiken från Jordbruksverket fanns det år 2024 cirka 55 400 jordbruksföretag i Sverige. Detta inkluderar företag som brukar nästan 2,53 miljoner hektar åkermark och drygt 0,45 miljoner hektar annan mark. Av dessa bedrevs cirka 49 873 som enskilda firmor, medan resten är andra företagsformer som aktiebolag eller liknande. 

Siffran för 2025 är inte publicerad ännu, men nästa uppdatering från SCB väntas i november 2025, och trenden pekar på en fortsatt minskning.j  För 2023 rapporterades en minskning med över 1 500 företag jämfört med 2022, och en total minskning med nästan 14 900 företag sedan 2010.

En del av minskningen kan härledas till konsolidering men antalet gårdar som väljer att lägga  på grund av för låg lönsamhet ner växer. Branschen har en extremt låg lönsamhet.Avkastningenvarierar kraftigt mellan olika typer av gårdar, regioner och år, men generellt är den låg jämfört med andra branscher i Sverige. Jordbruket är stödbaserat, och lönsamheten påverkas av priser, väder, räntor och subventioner.

Inom tio år bedöms flera regioner i norra Sverige sakna lokal och regional kött- och mjölkproduktion vilket naturligtvis kommer öka till ökade priser och en lägre beredskap för en säker livsmedelsförsörjning i händelse av kris eller krig.

Negativ avkastning inte ovanligt

För hela näringslivet var avkastningen 8,9 procent för år 2023, men för jordbruket är den ofta lägre, runt 0-5 procent netto efter stöd. För specialiserade jordbruk kan den vara negativ (t.ex. -1 % till +3 % beroende på typ), medan genomsnittet för jordbrukssektorn ligger kring 2-4 procent inklusive stöd.

Det vill säga, jordbrukssektorn som är primärproducent av livsmedel har inte de marginaler som krävs för att införa en arbetstidsförkortning. Redan idag präglas sektorn av långa arbetsdagar samt ensamarbete. Ett ensamarbete som inte endast omfattas av praktiska moment. Stora delar av arbetstiden går åt till en ökad administrativ börda.

Den rödgröna oppositionens förslag om en bred och allomfattande, arbetsgivarfinansierad, arbetstidsförkortning kommer med en sannolikhet gränsande till visshet tillsammans med förslaget om slopad karensdag slå ut det sista som finns kvar av den svenska egna livsmedelsproduktionen och därmed livsmedelsberedskapen i händelse av kris eller krig.

Vilket i sig bekräftar bilden av att Socialdemokraterna inte längre är vare sig ett systemförvaltande eller systembyggande parti.

Det är systemraserande.

Relaterat: Bristerna i svensk livsmedelsproduktion ett direkt resultat av socialdemokratiskt maktinnehav

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se