Korruptionen inom det biståndsindustriella komplexet är väl känd för alla utomstående utom för biståndsmyndigheten Sida som bara undantagsvis klarar av att utreda och lagföra dränaget av skattemedel. För närvarande genomför åklagare en omfattade utredning om misstänkt brott i Kongo Kinshasa, en verksamhet som gjorts möjlig genom hål i bland annat regelverket kring PEP, exponerade personer samt vilka företag som omfattas av penningtvättslagen. En lag som regeringen har för avsikt att försöka skärpa.

Enligt krav i penningtvättslagen måste banker ställa frågor till personer i politiskt utsatt ställning (eller PEP, från engelskans Politically Exposed Person). En person i politiskt utsatt ställning, familjemedlemmar och kända medarbetare till denna person, anses genom sin position och sitt inflytande inneha en ställning som i sig utgör en risk för att utnyttjas för bland annat mutbrott.

En person i politiskt utsatt ställning är en person som har eller har haft viktiga offentliga funktioner i en stat eller i en internationell organisation. Exempel på personer i politiskt utsatt ställning:

• Riksdagsledamöter
• Statsministern och övriga ministrar i regeringskansliet
• Domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen
• Riksrevisorerna
• Riksbankens direktion
• Ambassadörer
• Höga officerare
• Vd eller styrelseledamot i statsägda företag
• Person i ledningen i en internationell organisation (styrelseledamöter, generalsekreterare med flera)
• Ledamot i politiskt partis styrelse

I fallet med till exempel banker måste de även ha kunskap om vilka kunder som är familjemedlemmar och kända medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning. Med familjemedlem räknas maka/make, registrerad partner, sambo, barn och deras make/maka, registrerade partner eller sambo samt föräldrar.

Känd medarbetare definieras som person som gemensamt med en person i politiskt utsatt ställning äger eller på annat sätt har bestämmande inflytande över ett företag eller som på annat sätt har eller har haft nära förbindelse med en person i politiskt utsatt ställning. Det behöver inte vara fråga om en affärsförbindelse. Det kan även vara en person som ensam äger eller utövar inflytande över ett företag som egentligen har bildats till förmån för en person i politiskt utsatt ställning.

Miljonbedrägerier som skulle kunnat stoppas

I maj i år häktades en medarbetare på biståndsmyndigheten Sida misstänkt för förskingring och mutbrott. Medarbetaren misstånks för brott både begångna vid Sidas huvudkontor i Stockholm samt vid ambassaden i Kongo Kinshasha. Brotten ska ha begåtts 2021-2023. Den häktade ambassadmedarbetaren har tjänstgjort på Sveriges ambassad i landet. Initialt gällde misstanken ett projekt, men har nu vidgats till att även gälla flera andra. Åklagaren anger beloppet till över tio miljoner kronor. Brotten har varit möjliga då medarbetaren haft en exekutiv funktion över olika biståndsprojekt som bland annat programansvarig.

Utifrån den gärningsbeskrivning som läckt ut bygger utredningen på ett system med s.k ”Kick backs”. Det vill säga efter det att medarbetaren beslutat om utbetalning av svenska biståndsmedel till en organisation eller projekt och pengarna betalats ut, oavsett om det är någon annan som på grundval av beslutet attesterat eller utfört utbetalningen, så har mottagande organisation återfört ett förutbestämt belopp till ett konto som kontrolleras av den nu misstänkte. Ett typfall för definitionen av en PEP.

Det är inte samtliga med beslutanderätt på myndigheter som till exempel Sida som enligt myndigheten själv betecknas som PEP. Trots att dessa var och en för sig alternativt tillsammans med andra, ibland helt oskyldiga medarbetare, har möjlighet att initiera betalningskedjor som resulterar i att en kick-back till slut landar på ett konto som kontrolleras av t.ex en person på myndigheten eller i dennes familj. Överföringar som är svåra, och ibland omöjliga att följa i mer än ett eller två steg. Världsbanken konstaterade i en forskningsrapport 2020 att c.a 7,5 procent av allt utbetalt bistånd läcker redan i ett första steg till privata bankkonton i skatteparadis.

Relaterat: Sidas internrevision varnar för systematisk korruption inom biståndet

Siffran ökar därefter beroende på aktuellt land och projektets karaktär. Empiri visar att särskilt utvecklingsbiståndet är hårt drabbat. Till utvecklingsbistånd räknas bland annat samtliga former av demokratibistånd. Till exempel har det folkräkningsprojekt som skulle genomförts inför valen i Kongo Kinshasa 2005/2006  som den dåvarande biståndsministern Carin Jämtin (S) initierade med Jacob Zuma 2005 inte slutredovisats ännu. 

Den tjänsteman som under Jämtin, formellt under utrikesminister Leila Freivalds (S), skulle genomföra projektet skrev aldrig den slutrapport som förväntades. Helena Rietz, som 2007 utsågs till ambassadör i för att slutföra arbetet avbröt stationeringen redan efter ett år och ingen kan idag redogöra för vart 22 miljoner kronor av skattemedel tog vägen. Handlingarna klassas fortfarande som arbetsmaterial och är därmed hemligstämplade av Sida.

Rietz gick sedan vidare till att bli ambassadör i Amman, Jordanien. Efter att hon tog  över den posten från Charlotta Sparre och senare lämnade över till Erik Ullenhag (L) kunde Riksrevisionen vid en revision konstatera att ambassaden var inblandad i en omfattande handel med svenska uppehållstillstånd. Denna handel är inte heller den färdigutredd. Hur den pågått, hur den kunde uppstå och om den idag upphört.

Även om det inte finns någon misstanke mot någon i de nämnda fallen så har utredarnas möjligheter att följa kapitalströmmar begränsats. Dels genom att penningtvättslagens definitioner av PEP inte tillämpats i alla interna led, dels genom att lagen tidigare endast riktat in sig på banker.

Skärpning kommer motarbetas av ”Filty Few” och ”Dirty Dozen”

Regeringen lät den 4 juli föra fram ett förslag om att skärpa lagen till att även omfatta de s.k clearingsystemen. Det vill säga de system och finansinstitut som genomför själva transaktionen. Ett förslag om att clearingbolag ska övervaka transaktioner mellan banker. Syftet är att ge banker och polisen bättre verktyg för att upptäcka penningtvätt av brottsvinster, exempelvis från kriminella nätverks bedrägerier. 

Relaterat: Riksrevisionens granskning av bidragen till civilsamhället: Myndigheter efterlyser regelverk

Genom att skärpa och vidga t.ex Sidas definition av PEP:s och införa de av regeringen skärpta kraven på clearingbolagen skapas förutsättningar att förhindra och utreda vissa misstänkta korruptionsbrott med utrikes- och utvecklingsbiståndet. Som i det fall som utreds för närvarande av åklagaren.

Då kommer Världsbankens varningssystem, som innefattar alla anslutna centralbanker till BIC-systemet reagera på om någon PEP eller till denne närstående tar emot eller sänder pengar till eller från annat konto i en transaktion som inte kan motiveras med ett livsmedelsinköp eller löneutbetalning. Det skulle även kunna varna för om en PEP eller annan närstående som omfattas av definitionen öppnar konto i annan bank än hemlandets.

En sådan reform skulle naturligtvis även behöva omfatta Forum Civs medarbetare. Forum Civ hanterar årligen en halv miljard av skattemedel men har organiserat sig på ett sådant sätt att t.ex offentlighetsprincipen upphört att gälla vid alla försök till granskning. Internationellt är organisationen känd som svår att granska och få ett grepp om och kallas för Sveriges biståndsindustriella ”Black Ops”. Bland medlemmarna i Forum Civ märks idag Islamic Relief och Palestinagrupperna.

Skulle regeringen Kristersson införa dessa kontrollmekanismer för att hindra korruption med biståndsmedel skulle åklagare få viktiga verktyg att försvara skattebetalarnas intressen. 

Samtidigt kommer regeringen sannolikt, gränsande till visshet, mötas av ett kompakt motstånd från ”Filthy Few” och ”Dirty Dozen”. De socialdemokratiskt opolitiska tjänstemännen på utrikesdepartementet, biståndsmyndigheterna Sida och Folke Bernadotteakademin samt inte minst Forum Civ för vad de kommer anse vara ”onödig administration” samt framför allt ”intrång i den personliga integriteten”.

Relaterat: Det biståndsindustriella komplexet slår tillbaka