USA:s president Donald Trumps uttalanden och agerande har förorsakat politisk turbulens såväl internationellt som i USA. Och även om några egentliga krav inte rests ännu så finns det två formella mekanismer i den amerikanska konstitutionen för att byta ut presidenten i förtid. Om oppositionen inom republikanerna växer finns nu två möjligheter men i det ena fallet krävs att vicepresidenten JD Vance reser sig mot honom.

USA:s president Donad Trumps uttalanden och anspråk på Grönland (som eskalerat under januari 2026 med hot om tariffer på europeiska länder och antydningar om militära alternativ för nationell säkerhet) har mottagits övervägande negativt i USA. Flera opinionsundersökningar visar starkt motstånd, särskilt mot att använda militär styrka eller tvinga fram en övertagande.

En undersökning genomförd av CNN redovisar att 75 procent av amerikanerna motsätter sig att USA försöker ta kontroll över Grönland. Endast 17 procent stödjer Trumps ansträngningar att förvärva Grönland, medan majoriteten (inklusive många republikaner) oroar sig för skador på relationer med allierade visar en undersökning från Reuters/Ipsos.

Andra mätningar, t.ex. Ipsos, Navigator och Marist) visar på ett stöd för annektering ligger runt 20–30 procent, medan oppositionen mot tvångsmetoder är betydligt högre, även bland republikaner.

Flera republikanska senatorer (t.ex. Thom Tillis och Lisa Murkowski) har kritiserat tarifferna som skadliga för USA. Andra republikanska företrädare har kallat den av president Trump framprovocerade situationen för “den dummaste någonsin” samt varnat för konsekvenser som kan följa för presidenten vid en invasion.

Demokrater är enigt negativa och ser det som ett hot mot NATO och internationell rätt. En majoritet i Kongressen motsätter sig de extrema åtgärder som Trump för fram. Även om ingen har uttalat det ännu håller flera aktörer öppet för en regelrätt avsättning av presidenten i förtid.

Konstitutionella alternativ

1 Oförmåga att utföra ämbetet (incapacity/disability) – 25:e tillägget, avsnitt 4

En president i USA kan formellt bedömas som olämplig att utföra ämbetet främst genom två konstitutionella mekanismer, beroende på vad som menas med ”olämplig”:

Detta är den mekanism som är närmast kopplad till att presidenten är olämplig på grund av fysisk eller mental oförmåga (t.ex. allvarlig sjukdom, demens eller annan nedsättning som hindrar honom/henne från att leda landet).

Vicepresidenten kan tillsammans med en majoritet av ministrarna i kabinettet skicka en skriftlig förklaring till talmannen i Representanthuset och till tillförordnade presidenten i Senaten om att presidenten är oförmögen att utföra ämbetets uppgifter och befogenheter. Då övertar vicepresidenten omedelbart rollen som tillförordnad president (Acting President). Presidenten kan protestera skriftligt och återta makten.

Om vicepresidenten och majoriteten i kabinettet inom fyra dagar står fast vid sin bedömning, går ärendet till Kongressen.

Kongressen har 21 dagar på sig att besluta. Det krävs två tredjedels majoritet i både Representanthuset och Senaten för att bekräfta att presidenten är oförmögen. I så fall förblir vicepresidenten tillförordnad president tills mandatet löper ut eller annan lösning nås.

Detta tillägg har aldrig använts för att permanent avsätta en president (det har endast aktiverats kortvarigt vid planerade medicinska ingrepp).

2 Impeachment och avsättning – Artikel II, avsnitt 4 i konstitutionen

Denna artikel kan användas vid direkt olämplighet och kan liknas vid en rättegång. Den har använts vid flera tillfällen men utan fällande dom.

Representanthuset röstar om att väcka åtal (impeachment) med enkel majoritet. Senaten håller en rättegång där överdomaren i Högsta domstolen leder förhandlingarna. För att avsätta presidenten krävs två tredjedels majoritet i Senaten.

Exempel på dessa processer är den mot Andrew Johnson (1868), Bill Clinton (1998) och Donald Trump (2019 och 2021. Ingen av dem avsattes dock. Richard Nixon avgick 1974 innan en sannolikt säker avsättning efter Watergate-skandalen.