Genom att okritiskt dela vidare information finns det en risk att man blir en omedveten smittbärare av desinformation. Ett sådant exempel är olika former av opinionsundersökningar med låg kvalitet. Undersökningar som har fått marknadspåverkande effekter trots uppenbara, genomgående samt inte minst lätt identifierbara systemfel.

Genom att okritiskt dela vidare information finns det en risk att man blir en omedveten smittbärare av desinformation, menar Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef på Internetstiftelsen i en intervju i SVT.

– Det finns en risk att vi får en fel bild om forskning, demokratiska frågor och det kan också sänka förtroende för individer och organisationer. Det kan vara rent farligt att sprida falsk information vidare.

Tillå påpekar också hur viktigt det är att ta sig tid att anmäla uppenbara faktafel till plattformarna. Även Europaparlamentet talman varnar för spridandet av desinformation. Hon säger att det pågår ett arbete med att införa en ny lagstiftning om digitala tjänster som ska reglera hur vissa sociala medier ska ta bort falsk information.

Sociala medier är en utmärkt arena för de som vill skapa och sprida desinformation.

Desinformation genom opinion

En företeelse som ofta refereras till som faktabaserade nyheter är olika former av opinionsmätningar. I den politiska världen är SCB årliga PSU, eller partisympatiundersökning så nära nyheten om ett valresultat som media kan komma mellan valen.

En annan mätning som fått ett allt större genomslag, som även har kommit att påverka den svenska kronkursen, är SEB:s Boprisindikator som levereras och produceras av Demoskop med dess Inizio-panel. Demoskop ägs av familjen Emilsson som även äger PR-firman Kreab samt friskolekoncernen Kunskapsskolan. I Demoskops styrelse finns en representant för Investor och Wallenberstiftelserna.

Relaterat: Miljarder skäl att styra opinionen

SEB / Demoskops Boprisindikator har skapat stora förväntningar som indikator på konjunkturen. Bland annat bidrog Dagens PS att haussa den senaste publiceringen och även i sin nyhetssammanställning som kom att påverka kronkursen refererade Dagens Industri till denna. En nyhet som kom att påverka den svenska kronans värde.

Skakig marknad sårbar för desinformation

Efter pandemin var perioden med nollränta över, och sedan dess har priserna sjunkit. Nu rapporterar Sveriges mäklare att priserna nått botten men menar att det kommer dröja innan de är åter pandemiårens prisnivå. Mäklarstatistiken baseras på slutförda affärer.

En annan bild har SEB:s Boprisindikator givit under en längre tid. Den menar att det positiva momentet som den indikerat fortsätter att stärkas under mars.  Boprisindikatorn är skillnaden mellan andelen hushåll som tror på stigande priser och andelen som tror på fallande priser. Indikatorn stiger med 7 enheter, från plus 25 till 32. På regional nivå ligger indikatorn mellan plus 18 och 38 enheter. 

Andelen hushåll som tror på stigande priser det kommande året ligger den här månaden på 48 procent, vilket är en ökning med 3 procent från förra månaden. Andelen hushåll som tror på motsatt utveckling minskar med 4 enheter till 16 procent. Andelen som tror på oförändrade priser minskar med 3 enheter till 23.

Boprisindikatorn har genomförts av Demoskop varje månad sedan mars 2003 på uppdrag av SEB. Boprisindikatorn bygger på Demoskops Iniziopanel som rekryteras från Aftonbladets och Svenska Dagbladets nyhetsartiklar som publiceras på respektive hemsidor.

Iniziopanelen skapades på initiativ av Lena Melin, tidigare politisk expertkommentator och Jan Hellin, före detta publisher på Aftonbladet. Ursprunglingen var tanken att panelen skulle användas som stöd vid nyhetsvärdering – men snabbt kom den att istället att användas som ett faktabaserat underlag. Trots att panelen är lätt att manipulera och inte är verifierbar som källa. 

Vilken marknad?

“Det är inte längre en fråga om Riksbanken sänker styrräntan, utan när. Marknaden prisar för tillfället in fyra räntesänkningar under 2024 medan hushållen fortfarande har en ganska försiktig syn på ränteläget. I takt med att Riksbankens signaler om sänkningar blir allt tydligare väntas det ge fortsatt stöd för boprisförväntningarna och vind i seglet för en annars ganska avmattad boprisutveckling”, säger Américo Fernández, ansvarig för Boprisindikatorn vid SEB.

Vad Fernández menar med att ”marknaden prisar in” en räntesänkning är okänt. Med fyra räntesänkningar varav den första i juni så skulle det innebära en procents räntesänkning på ett halvår från dagens nivå på fyra procent. Inte ens Boprisindikatorn självt, som indikerar en ränta på 3,7 procent om ett år, är så optimistisk.

Tvärtom så fortsätter priserna att sjunka i vissa regioner om mäklarstatistiken bryts ner vilket istället styrker Handelsbankens bedömning om att en eventuell räntesänkning tidigast kan komma i juni. Efter riksbankens positiva besked i veckan kan den eventuellt tidigareläggas till maj. Men för bostadsmarknaden kommer räntesänkningen komma med tre månaders fördröjning då rörlig ränta idag för bostäder egentligen är en ränta som är bunden på tre månader.

I sin senaste prognos pekar tvärtom även Swedbank på att mörka tider kommer ligga kvar. Kostnadsläget och bolåneräntorna är högre och inflationen fortfarande för hög. 

”Många kommer nog uppleva en oförändrad eller till och med sämre ekonomi i början på året. Men i takt med att inkomsterna stiger och räntorna sjunker kommer hushållen få en bättre ekonomi”, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom.  

Grundläggande systemfel i SEB Boprisindikator

Boprisindikatorn har prognostiserat en prishöjning på bostäder sedan juli 2023 men det faktiska utfallet har varit tvärtom mot vad SEB prognoser baserat på Boprisindikatorn pekat på. Att Boprisindikatorn har en bias, eller ett systemfel baserat på en orealistisk bild av värdeutvecklingen är november månad 2023 ett tydligt exempel på.

Relaterat: Opinionsmätningar: Billigt är ofta billigt av ett skäl

SEB:s ansvarige för Boprisindikatorn Americo Fernandez menar att andelen som uppger att de äger sin egen bostad brukar cirkulera runt 65-70 procent, alltså 650-700 av de tillfrågade för att man ska kunna bryta ner ordentligt. Senaste mätningen var det drygt 660 st och av dessa var det 60 st som uppger att de inte har några bolån (även denna andel är relativt konstant över tid). 

Eller tio procent högre än vad SCB anger som vald boendeform. SCB bygger sin statistik på bland annat den fakta som fastighetsregister och andra deklarationer ger. Enligt  SCB och egna beräkningar från februari 2024 ägde 62 procent sin egen bostad dvs ett systemfel på mellan tre och åtta procent i panelen.

Den vanligaste boendeformen var småhus med äganderätt, 39,1 procent av hushållen, följt av flerbostadshus med hyresrätt, 30,2 procent, och flerbostadshus med bostadsrätt, 22,1 procent. Övriga anges till övrigt eller specialbostäder av något slag.

Om bias, systemfelet, i panelen ligger i på de högre nivåerna runt sju procent borde Boprisindikatorn aldrig ha publicerats. Det är i sådana fall ett så pass allvarligt avsteg från det publicistiska regelverket att det borde föranleda redaktionella åtgärder på nyhetsredaktionerna.

Det innebär även att Boprisindikatorn inte är riksrepresentativt för svenska hushåll utan att Inizio-panelen, som SEB / Demoskop (eg Aftonbladets och SvD läsare) drar sina paneldeltagare ur har fler egnahemsägare än populationen som helhet. 

Vilka ingår egentligen i Boprisindikatorns panel?

SEB Boprisindikator har sedan juli 2023 pekat på ett köptryck eller en indikation om  ökade priser samtliga månader utom november 2023. Under denna månad varnade Riksbanken för att räntehöjningarna inte var över. 

Riksbanken signalerade då en ökad risk för ytterligare räntehöjningar i närtid och det är den enda månaden som Demoskops Inizio panel väger jämt, dvs lika många tror på ökade priser på bostäder som de som tror på stillaliggande eller sänkta.  I övrigt har Demoskop prognostiserat avsevärt ljusare bild som aldrig kunnat bekräftas av den senare statistiken för genomförda fastighetsaffärer.

Mot Demoskops och SEB Boprisindikator skall fastighetsmäklaren Erik Ohlsons index ställas. Erik Olsson har sedan 2010 haft ett bostadsindex som bygger på enkäter till visningsbesökare, det vill säga människor som står i begrepp att genomföra en bostadsaffär.

När mäklarfirman i november mätte skillnaden mellan besökare  vid visningar som trodde på stigande priser och de som trodde på sjunkande de kommande 12 månaderna, hamnade siffran på -27, en klar övervikt för besökare som trodde på sjunkande priser med andra ord. Samma månad som Demoskop menade att det vägde jämt.

Erik Olssons indexet för februari hamnade nu på +25, en lika klar övervikt för spekulanter som trodde på stigande priser mot i november. Det är den snabbaste förändringen av stämningsläget som Erik Olsson noterat sedan starten av indexet. Skälet, enligt Johan Nordenfelt som ansvarar för bolagets mätningar , är att Riksbanken inte längre höjer sin styrränta.

“När Riksbanken pausade efter åtta raka höjningar, andades folk ut lite grann. Men när banken pausade en gång till i januari gick folk från att oroa sig för fler höjningar, till att i stället glädja sig åt kommande sänkningar”, säger han till DN.

Det som skiljer Erik Olssons index med Demoskops Iniziopanel som utgör Boprisindikatorn är vilka som deltar. Även om Erik Olssons index och panel har färre deltagare, mellan 500 och 600 enligt Johan Nordenfelt så är paneldeltagarna en del av marknaden som de ska bedöma.

De står i begrepp att förändra sin bostadssituation och även om de inte förvärvar en bostad så är de oftast delaktiga i budgivningsprocessen. Och som budgivare med en pågående process med banker om lånelöften. En grupp som normalt följer ränteläget samt riksbankens och chefsekonomers prognoser noga.

När Ledarsidorna efter en mailkonversation med SEB:s America Fernandez ställer frågan till SEB om deras paneldeltagare står i begrepp att förändra sin bostadssituation upphör han att svara. Inte heller Demoskops analyschef Johan Martinsson återkommer med svar på den frågan.

Skulle SEB / Demoskop komplettera sina framtida enkätfrågor med om hur nära förestående ett fastighetsförvärv en paneldeltagare står eller utifrån den frågan göra andra urval ur Initizopanelen kommer Boprisindikatorns historik sedan starten för tjugo år sedan vara tvungen att raderas.

Utöver det systemfel i form av boendeform som finns inbyggt från början.

Demoskop, som förser SEB med Boprisindikatorn sedan 2004 bytte metod 2019 då de slaktade de verifierbara vetenskapliga metoderna och gick över helt till den självrekryterade mer experimentartade sätten att mäta opinon på. Som Inizio-panelen.

Relaterat: Samhällsfarliga opinionsundersökningar

Relevant urval vs irrelevant urval

Fördelen med Erik Olssons metod är att de vet att det finns en fysisk person bakom varje svar. Johan Martinsson, Demoskops analyschef, har tidigare vitsordat för Ledarsidorna att Inizio-panelen inte kan ge samma garantier då panelen rekryteras anonymt på Aftonbladet samt SvD hemsidor utan några egentliga följdkontroller annat än ett bekfräftelsemail och en enkel bild-captcha.

Även om Erik Olssons index har en bias, ett systemfel då denna panel bara vänder sig till mäklarfirmans kunder och inte andra mäklarbyråers motsvarande har detta en stor fördel. Urvalet är till 100 procent en del av den marknad som den skall mäta samtidigt som deltagarna är väl införstådda med villkoren för bostadsköp. Sammantaget är det inte fel att peka på att Erik Olssons index i allt väsentligt börjar närma sig George Gallups vetenskapligt bekräftade mätmetoder.

Mot detta skall SEB / Demoskop ställas. Inizio-panelen kan inte, vilket bekräftats av Demoskop själva, garantera att det finns en verklig person bakom varje svar samtidigt som Boprisindikatorn redan från de svar som angivits har ett systemfel inbyggt. Skillnaden mellan SCB statistik över hushåll som äger sin bostad själva och den siffra som SEB uppger uppgår till upp till tio procent vilket bör göra panelen och Boprisindikatorn oanvändbar som indikator.

Trots dessa uppenbara brister utgör SEB Boprisindikator en av flera kurs- och valutapåverkande nyheter som presenteras av såväl Dagens PS som Dagens Industri.

Andra medier som använder sig av Demoskops Inizio-panel i andra nyhetsformat eller rapporter som ger illusionen av att vara faktaliknande nyheter är Aftonbladet och SvD.