Så spelade regeringen Löfven bort den svenska energiberedskapen
Naturgas är den minsta komponenten i den svenska energimixen. Men samtidigt den mest strategiska. 2019 fattade regeringen Löfven beslut om att avslå den ansökan som skulle säkrat bland annat en trygg vattenförsörjning åt befolkningen samt produktion av andra strategiska insatsvaror. Ett avslagsbeslut som fattades mot bättre vetande och som dikterades av ideologiska skäl från klimat- och miljörörelsen.
Metan är den största beståndsdelen i naturgas och biogas, vilka bägge används som bränslen och för energiproduktion. Metan används också för detektion av strålning, som referensgas vid förbränning, vid kemiska synteser samt som bärare för kol inom metallurgi och kärnfysik. Metan, eller merparten i naturgas är den minsta av den svenska energimixens komponenter men samtidigt så är den, utan vidare konkurrens, den mest centrala.
Metan är en oumbärlig komponent för flertalet förädlingsprocesser där flera är helt livsavgörande för människan i dagens samhälle. Den främsta är otvivelaktigt reningen av vatten. Utan naturgas, eller metan, skulle svenska storstäder inte kunna ha rent dricksvatten. Metanet i naturgasen används för att fälla ut föroreningar i form av tungmetaller och annat. Andra användningsområden är produktionen av vätgas för tillverkningen av kromasil, en insatsvara i produktionen av insulin.
Sverige är världsledande på bland annat kromasilproduktion varför en brist på metan, eller att naturgasleveranserna upphör skulle få globala följdverkningar för alla världens diabetiker. Samma teknik används som del av produktionsprocesserna för de silikat som krävs för halvledarproduktion.
Ett tredje exempel på användningsområde, av väsentlig vikt för svensk industri, är produktionen av specialstål. Det enda stål som bland annat USA är helt beroende av för sitt rymdprogram och därmed utstationering av företaget SpaceX kommunikationssatelliter. En produkt som i allra högsta grad är aktuell med de kommande handelshinder som USA aviserat. SpaceX, som i praktiken tagit över NASA:s roll, ägs av finansmannen och entreprenören Elon Musk.
Detta stål produceras i gasdrivna ugnar som, eftersom metanet pressar ut all luft ur ugnarna och därmed fäller ut föroreningarna som skulle kunna sänka kvaliteten på slutprodukten har en hög kvalitet. De leder till en produktionsprocess där alla molekyler är identiska. Det är grundkravet för stål av högsta kvalitet. Helt rena från föroreningar. En process som är helt omöjlig i andra typer av ugnar som till exempel de vätgasdrivna ljusbågsugnar som företaget Stegra planerar att bygga i Boden. Det går inte att mekaniskt rena malmen till den renhetsgrad som krävs för stål med de högsta kraven.
Gasen kommer i olika former. Flytande naturgas (LNG) som saluförs i Sverige innehåller vanligen 98-100 procent metan + etan, vilket bestämmer energiinnehållet. Metanhalten kan dock variera mellan 85-100 procent beroende av ursprunget. Biogas består före uppgradering av förnybar metan (60-70 procent) och resten utgörs främst av koldioxid. Det är metanhalten som avgör energiinnehållet. Vid uppgradering renas biogasen till omkring 97 procent metan. Flytande biogas (LBG) är uppgraderad biogas som sedan förvätskats. Metanhalten i LBG är vanligen minst 99 procent.
Ett rör – inget mer
Via rör importeras gasen av bolaget Nordion i den gasledning som kopplar ihop det västsvenska gasnätverket med det europeiska. Förbindelsen går mellan Danmark och Tyskland (Malmö) och är den enda förbindelse Sverige har. En gasledning svarar för försörjningen av den gas som Sverige behöver för vattenrening samt att hålla vitala delar av den svenska livsmedelsförsörjningen vid liv. Ett avbrott i försörjningen på mer än några timmar skulle tillfoga svensk industri, och vattenrening, permanenta skador. Bara de ugnar som krävs för raffinering av sockerbetor vid Sveriges enda sockerbruk skulle förstöras permanent om de släcktes. Förutom socker till livsmedelsproduktionen produceras andra insatsvaror som restprodukter som är direkt avgörande för svensk livsmedelssäkerhet.
Det räcker med att ett ryskt eller kinesiskt handelsfartyg råkar tappa sitt ankare på fel ställe och släpa det efter sig i några distansminuter så slits den enda gasledning som svarar för gasförsörjningen av.
Med irreparabla skador på svensk industri och samhällsberedskap som följd samt att stora delar av befolkningen i svenska och danska städer utsätts för omedelbar livsfara.
Nyvunna insikter – men inget beslut
Med dessa nyvunna insikter påbörjades ett arbete i Regeringskansliet för att ge tillstånd för en LNG-terminal i Göteborg. Denna terminal skulle dels kunna öka kapaciteten i det Västsvenska gasnätverket, bland annat behövs gasen för Torslandaverkens lackeringsprocesser, men även som reservmetod om något skulle inträffa den enda gasledning som kopplar samman Sverige med det europeiska gasnätverket. Allt var klart för tillståndsgivningen fram tills dess att det landade på den dåvarande klimat- och miljöministern Isabella Lövins bord.
Från ett självklart positivt besked tog det stopp. Regeringen Löfven skulle inte medge etableringen av en LNG-terminal i Göteborg. Inom Miljöpartiet utropades detta som en nästan ännu större framgång än nedsläckningen av Ringhalsreaktorerna Ett och Två. En nedsläckning som slog ut Västra länken, den högspänningskabel som är förutsättningen för att kunna förmedla effekt från kraftverk i norra Sverige till södra och västra Sverige.
Av det beslut som fattades innebar det ett ”hårt stopp”, det vill säga inga ytterligare förberedelser fick genomföras för att i framtiden ansöka på nytt. Av beslutsunderlaget framgår att det saknades den industriella analys som hade gjort metan- och därmed naturgasens strategiska betydelse tydlig. Trots att ett sådant underlag tagits fram nästan ett decennium tidigare i en förstudie inför beslutet.
Panikstoppet för att åtgärda bristerna i den svenska gasberedskapen kom att uppmärksammas av Gustav Boëthius som påbörjade ett arbete där han till slut kunde varna regeringskansliet för hur låg den svenska beredskapen var. Och i vilken allvarlig situation som Sverige satt Danmark i. Detta beskrivs av Boëthius i boken Ledningen (Second Opinion 2023).
Klimatrörelsens seger
Bakom protesterna mot LNG-terminalen, som skulle drivas av Swedegas, låg bland annat Greenpeace, Fossilgasfällan, Jordens Vänner, Rebellmammorna, en del av Extinction Rebellion i Sverige samt den socialdemokratiska nätverksorgansiationen Skiftet med Robin Zachari som mest kända namn. Zachari har bland annat en bakgrund på Alliansfritt Sverige och driver idag det maktkritiska projektet Klägget.
Dessa nätverk utgjorde då, och än idag kontaktytor till viktiga väljargrupper för Miljöpartiet. Dessa grupper utformar huvuddelen av Miljöpartiets politik samt har, genom företrädare som Zachari, direkt tillgång till Socialdemokraternas ledning. Bland annat den dåvarande finansministern Magdalena Andersson.
I detta nätverk av aktivister återfinns Isabella Lövins stabschef Annika Jacobsson, tidigare kanslichef för Greenpeace i Sverige. Jacobsson dömdes tidigare för olaga intrång mot kärnkraftverken i Forsmark. Något Lövin inte såg något problem med. Efter regeringsskiftet 2022 är Jacobsson utsedd till Stockholms stads ”Special Coordinator for Climate Action”. Inget parti ur oppositionen har motsatt sig vare sig tillsättning av tjänsten eller rekryteringen.
Det var finansminister Magdalena Andersson som på uppdrag av Miljöpartiets Per Bolund och Åsa Romson tog fram den skattetekniska retroaktiva lösning som till slut släckte ner de två reaktorerna i Ringhals.
Sedan en tid driver branschorganisationen Innovations och kemiindustrierna, IKEM, på för att göra ett nytt försök med att starta en LNG-terminal i syfte att åtminstone trygga vattenförsörjningen. Motståndet från flera myndigheter, bland annat Energimyndigheten, är kompakt efter att Miljöpartiet kunnat kontrollera flera av rekryteringarna dit på senare år.
Johan Westerholm
