Inför valet 2026 är förutsättningarna för en “Bred koalition” efter tysk förlaga bättre än på länge. De ideologiska skillnaderna mellan två av riksdagens tre största partier är marginella när det kommer till frihetsfrågorna. Politiska frågor där såväl Moderaterna som Socialdemokraterna är förespråkare för en repressiv lagstiftning. En utveckling som även har stöd från Kristdemokraterna.

Uppgifterna om ett samröre, alternativt samarbete, mellan Kristdemokraterna och Socialdemokraterna som funnits under en tid är inte helt grundlösa och vill heller inte lämna ryktesspridningen i kvarteren kring Riksdagen och Regeringskansliet. Tvärtom finns det substans i dessa rykten som förstärks när framför allt vice statsminister Ebba Busch (KD) är avsevärt mycket mildare i sin tidigare kritik av oppositionsledaren Magdalena Andersson (S).

Även om partierna i de mer svepande och generella politiska analyserna tycks vara varandras motsatser så är det en vanföreställning om deras respektive ställningstaganden i olika sakpolitiska frågor granskas närmare.

Såväl KD som S står nära varandra i synen på satsningar på omsorgstjänster och inte minst finansieringen av det bidragsindustriella komplex som civilsamhället utgör. Där båda partierna historiskt motsatt sig alltför långtgående krav på transparens och redovisning av skattefinansierade bidrag. Bägge partierna har över tid aktivt verkat för en positiv särbehandling av islamistiska organisationer.

Socialminister Jakob Forssmed (KD), för att ta ett exempel, har vid flera tillfällen genomfört möten med Muslimska brödraskapets företrädare i Sverige, bland annat Mahmoud Khalfi. Khalfi är imam i Stockholms moské som bekänner sig till Brödraskapets ideologi och har även en partipolitisk bakgrund i Socialdemokraterna (Stockholms Arbetarekommun).

Möten med Khalfi har även genomförts under statsminister Ulf Kristerssons (M) värdskap i statsministerresidenset Sagerska palatset där samtidigt andra deltagare med kopplingar till Brödraskapet varit närvarande som särskilt inbjudna gäster. Bland dessa andra gäster märks Mohammed Temsamani som ingick i den egyptiske tidigare presidenten Mohammed Mursis kampanjstab. Mursi var Brödraskapets kandidat och införde under sin korta regeringstid omfattande sharialagstiftning.

Ett annat politiskt område där partierna står nära varandra redan innan formella förhandlingar ägt rum är synen på censur och offentlighetsprincip.

Repressiv frihetssyn förenar majoritet i riksdagen

Riksdagsåren 2017/18 samt 2021/22 lade den tidigare justitieministern Morgan Johansson (S) fram förslag på repressiva förändringar i mediegrundlagarna. Johansson och socialdemokraterna argumenterade för en begränsning i offentlighetsprincipen där tillgången till rättsliga beslut skulle begränsas till jurister, advokater samt det som Johansson menade var ”seriös journalistik”. Ett begrepp som i det ursprungliga förslaget var tänkt att inarbetas i grundlag.

Förslagen föll dock i sista parlamentariska instans, Konstitutionsutskottet men hade stöd från samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet vid de tillfällena.

Relaterat: Grundlagsändringen: Den sminkade grisen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har haft motsvarande syn på medborgarnas informationsfrihet. Busch pressade hösten 2025 igenom Nettonoll-lagstiftningen som innebär en historiskt stor inskränkning i medborgarnas informationsfriheter.

Genom en förändring av OSL, Offentlighets- och Sekretesslagen så erhåller bolag inom den gröna omställningen som erhållit en ”Nettonoll”-status en 20-årig sekretess för handlingar och dialog med myndigheter. Preskriptionstiden för grovt bedrägeri är 10 år. Begränsningen av OSL kommer med viss säkerhet innebära att medias möjligheter till att granska bolag som Stegra och det idag konkursade Northvolt om inte förhindras så försvåras avsevärt.

Relaterat: Riksdagen ger bedragare ett ointagligt försprång

Men samsynen finns även på ett annat område, själva synen på den universella yttrandefriheten och med det den konstnärliga friheten.

I november 2025 menade Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Anders Ygeman att partiet i regeringsställning skulle verka för en reglering på detta område. Ygeman menade att partiet ska ge människor kontroll över sin egen röst och sitt utseende online för att stoppa deepfakes och falska bilder. Ett synsätt som Ebba Busch inte bara tangerar utan i praktiken anammar när hon menade att Elon Musks Grok klätt av henne digitalt utan hennes medgivande. Detta efter att en okänd användare använt sig av applikationen Grok för att framställa Busch iförd bikini. 

Statsminister Ulf Kristersson fördömde bilderna på Busch och kallade dem “osmakliga, oacceptabla och kränkande”, samt liknade det vid en form av sexualiserat våld.

En reglering av enskilda applikationer som Grok bör då även omfatta programvaror som Photoshop samt pennor, papper och målarfärger och annat konstnärsmaterial som gör det möjligt att avbilda människor eftersom en sådan repressiv reglering bör vara teknikneutral. Censur eller avbildningsförbud är ett andra ord för den form av lagstiftning som framför allt Ygeman explicit efterlyser.

Relaterat: Överlever sociala medier ett regeringsskifte?

Avbildningsförbud av politiska ledare är vanligt inom auktoritära statsskick eller despotiska politiska ledarskap. Bland annat har Donald Trump visat samma form av missnöje över hur han gestaltats i olika sammanhang som Busch. I Ryssland är den formen av kränkande eller hånande avbildningar dock inte ett problem längre då president Vladimir Putin i lag låtit förbjuda den formen av konstnärliga uttryck som “angrepp mot staten”.

Det finns med andra ord goda förutsättningar för KD och S, men även M att kunna mötas i en samverkan efter valet i september. Ideologiskt och principiellt står dessa partier nära varandra i frihetsfrågorna som är intimt förknippade med demokratiska grundvärderingar och företrädarnas demokratiska DNA.