Från att så sent som för ett halvår sedan varit helt avvisande till utvecklingen av kryptotillgångar på finansmarknaderna präglas Riksbanken av en märkbar brådska och stress. Den förändrade attityden går att spåra direkt till hur den amerikanska administrationen sedan januari valt en ny riktning för hur denna marknad ska utvecklas. Utvecklingen som nu drar upp tempot har legat i korten sedan januari i år och går hand i hand med USA:s nationella säkerhetsstrategi.

Sveriges  Riksbank ser stablecoins som en viktig teknologisk utveckling med potential, men menar att riskerna är betydande och att det krävs robusta regleringar, liknande de som EU utvecklar, för att säkerställa finansiell stabilitet och skydda konsumenter och det finansiella systemet i stort. 

Riksbanken menar att den har undersökt stablecoins utförligt och ser en potential för snabbare betalningar. Samtidigt varnar banken för de betydande risker som finansiell instabilitet, konsumentskydd och ökat beroende av utländsk infrastruktur innebär.

En, menar Riksbanken, påtaglig risk är särskilt om privata stablecoins tas över i stor omfattning och undviker tillsyn. Banken betonar vikten av att hantera riskerna och ser likheter med bankinlåning men utan samma reglering, vilket skapar behov av starkare tillsyn och regelverk (som Europas MICA-förordning) för att skydda det finansiella systemet.

Det finns även ett kompakt motstånd mot privat emitterade digitala valutor, som stablecoins, som på sikt innebär att penningpolitiken delegeras till enskilda aktörer. På centralbankernas bekostnad.

Detta i pragmatiska ställningstagande är ett paradigmskifte i attityden till kryptotillgångar. Så sent som i somras var Riksbanken helt avvisande till planerna och bedrev ingen egentlig omvärldsbevakning. De besked som lämnades när Ledarsidorna ställde frågan var inget annat än att bankens forskningsavdelning kommit fram till att Riksbanken skulle istället följa hur ECB, den Europeiska Centralbanken agerade.

Tiden tickar för Europa

Den plötsliga brådskan att skapa digitaliserade tillgångar är ett direkt resultat av hur president Donald Trump och hans administration utvecklat, och kommer utveckla, det finansiella systemet. Denna utveckling, som tog sin början med benådningen av Silk Roads grundare Ross Ulbricht under Trumps första hela arbetsdag som president i januari i år. Trump ringde själv upp Ulbricht mor för att meddela beslutet.

Relaterat: Trumps reformplan ökar tempot

Ulbricht hade under Biden-administrationen dömts till två livstidsstraff för att med sin marknadsplats Silk Road, där handel bedrevs med Bitcoin som valuta, försökt manipulera det finansiella systemet.

Signalen till bolag och stiftelser som står bakom andra kryptotillgångar var därmed övertydlig vilket även förstärktes av att Trump utsåg en ny ordförande för den amerikanska finansinspektionen SEC, Paul S. Atkins, samt anställde David Sacks som ”Crypto Czar” i Vita huset. David Sacks kom närmast från rollen som COO för betalningsföretaget PayPal. PayPals system för betalningar är det som ligger till grund för mycket av andra reformer på finansmarknaden.

PayPals grundades som en sammanslagning av Elon Musks och Peter Thiels respektive bolag inom betalningar och ligger till grund för de idéer som idag formar marknaden, och inte minst funktionaliteten, för kryptotillgångar, transaktionssystem och ”smarta kontrakt”.

PayPal är en av de största digitala betaltjänsterna globalt sett med över 430 miljoner konton och användare. Inom sin nisch, Peer-to-peer betalningar eller det som hela tanken med blockkedjor bygger på är bolaget marknadsledande.

Trump ökar tempot

Sedan Trump-administrationen tog över har omfattande regulatoriska lagstiftningar passerat kongressen, de flesta med bred majoritet. Detta efter en mandatperiod av hårdnackat motstånd från den tidigare presidenten Joe Biden. I flera av omröstningarna har upp till en tredjedel av de demokratiska ledamöterna anslutit sig till republikanernas och Trumps reforminriktning.

Det är därmed helt osannolikt att en kommande administration skulle vilja riva upp de reformer som nu skapat det initiativ som USA har på en finansmarknad under stark förändring. För även om svensk media stirrat sig blinda på kursen för Bitcoin är kryptotillgångar avsevärt mycket mer. Som del i ett transaktionssystem samt inte minst en form av distribuerad huvudbok för handeln med råvaror och anläggningstillgångar.

Relaterat: Genius Act städar upp i kryptovärlden

Idag har Dubai lagt över hela sitt fastighetsregister och handeln med fastigheter på Ripple Labs lösning, XRPL. På samma sätt har Indien och UAE flyttat över sin handel med olja på samma plattform och därmed rört sig bort från de ordinarie råvarubörserna och petrodollarn som valuta.

Med en skapad ny handels- och reservvaluta, med rot i kryptotillgångar, kan den om den kontrolleras av amerikanska intressen vara lösningen på USA:s statsskuld. USA har på ett tidigt stadium under utvecklingsprocessen gjort klart att inga amerikanska företag eller myndigheter får använda sig av andra  kryptotillgångar eller blockkedjor än amerikanska.

Ointagligt försprång?

USA har därmed ett flera år långt försprång i utvecklingen av nästa generations finansiella system. Som inkluderar kryptotillgångar. En utveckling som drivits fram ur klustret kring PayPals grundare Peter Thiel och Elon Musk samt den intellektuella miljö som skapats vid Hudson Institute vid Stanford University.

Peter Thiel med sitt nätverk har i hög utsträckning inspirerat den nyligen kommunicerade amerikanska säkerhetsstrategin, National Security Strategy (NSS). Läggs Thiels essä “The Straussian Moment”  jämte strategin NSS blir likheterna slående. Även om direkta citat saknas så är det USA:s dominans på alla områden, med bland annat FinTech-dominans som ett av flera verktyg, det som eftersträvas som en “välkommen korrigering”.

Relaterat: De omdefinierar USA:s roll i det globala ledarskapet

Andra verktyg är makten över kommunikations och mediaplattformarna där Thiels gamla partner Elon Musk dominerar kontrollen informationsflöden. Dels som ägare till X, men även som grundare och ägare till Starlink. Starlink är Musks system för satelitbundet internet. En lösning som har stöd i den nya amerikanska strategin som dominant.

America First.