Stegra hävdar bestående värden – Ett finansiellt ruinlandskap väntar runt hörnet

Teknikkonsultfirman Sweco menar att Stegras etablering i Boden väntas ge 43 miljarder i tillskott till Sveriges BNP under perioden 2023–2030. Ett påstående som mötts av kritik från ledande forskare. Tvärtom pekar det mesta istället på att bolaget kommer att lämna ett finansiellt ruinlandskap efter sig om satsningen inte håller vad ägarna utlovat. Med framtvingad hög offentlig belåning samtidigt som ägare och ledning själva skyr såväl Bodens kommun som regionen som pesten.
Vargas-bolaget Stegra bekostade en intern rapport från Sweco om de samhällsekonomiska effekterna av etableringen i Boden. +43 miljarder löd slutsatsen i den icke-publicerade rapporten, resultat som utan analys eller kritiska frågor spreds av Dagens Nyheter. Publiceringen var ett direkt resultat efter en överenskommelse mellan bolaget och tidningen vilket Ledarsidorna kunnat rapportera om tidigare.
Sweco menar att 43 miljarder väntas etableringen ge i tillskott till Sveriges BNP under perioden 2023–2030.
– Rapporten visar att även en industri under sin uppbyggnad skapar stora värden. Jag är själv lite förvånad över hur mycket som redan kommit tillbaka till samhället trots att vi ännu inte är i produktion, säger Henrik Henriksson, vd på Stegra.
Relaterat: Så styr Stegra nyhetsvärderingen på DN
Hård kritik från ledande forskare
Rapporten har granskats av SLU-professorn Bengt Kriström. “Inte trovärdig” löd Kriströms omdöme. Ytterligare två professorer delar denna bedömning. Liksom Kriström har professor Lars Hultkrantz vid Örebro Universitet samt den tidigare professorn vid Handelshögskolan i Stockholm Per-Olov Johansson som har lång erfarenhet av samhällsekonomiska analyser oberoende av varandra granskat Swecos / Stegras rapport.
Hultcrantz respektive Johansson menar bägge att titeln är gravt missvisande. Rapporten genomför inte en samhällsekonomisk analys utan speglar en “regionalekonomisk analys”, menar forskarna.
Att hävda en positiv effekt av BNP-ökningen som ett resultat av Stegras investering är dessutom direkt vilseledande.
Det är inte fel att jämföra med grävandet av en grop. Om Stegra gräver en grop för 21,5 miljarder kronor och sedan fyller igen den för lika mycket till har den ekonomiska aktiviteten ökat under grop-projektets bägge faser men inga varaktiga värden har skapats. En kostnad, eller ekonomisk aktivitet behöver med andra ord inte nödvändigtvis resultera i ett ökat och stort bestående värde.
Samma mekanismer som vid krig. Ett lands BNP kan öka tillfälligt vid krig, men det är inte en hållbar eller önskvärd tillväxt. Krig leder ofta till ökad produktion och konsumtion inom försvarsindustrin, vilket kan synas som en ökning av BNP. Samtidigt orsakar krig stora kostnader och förstörelse, vilket leder till minskad ekonomisk aktivitet och välfärd på sikt.
Relaterat: Stegras Boden-rapport är en upprepning av Sandvikenrapporten
Stegras anläggning i Boden har fortfarande inte producerat ett gram fossilsnålt stål. Det vill säga inga varaktiga värden har skapats av de kostnader som uppstått.
Tydligast blir det, ironiskt nog, på etableringsorten. Boden har ökat sin skuldsättning från 80 miljoner till 1,5 miljarder kronor under den period som Stegra och Sweco hävdar att stora värden har skapats. Än så länge ser kommunen inga positiva effekter på vare sig skatteintäkter eller arbetslöshet rapporterar Realtid.
”Skatteintäkterna har i stort sett varit oförändrade. En viss ökning kan skönjas, men den står inte i proportion till de växande skulderna”, skriver Affärsvärldens krönikör Christian Sandström.
Arbetslösheten ligger kvar på samma nivå som tidigare, vilket är högre än snittet för Norrbotten. Befolkningsantalet är också oförändrat.
Bodens kommun riskerar dessutom att hamna i en ”Fly in, fly out” ökning av befolkningen. Där Stegras anställda aldrig mantalsskriver sig i kommunen utan flyger in och flyger ut i samband med arbetsveckans början och slut. Dessa anställda kommer då att bli en belastning för kommunen med krav på kommunal service men utan att vilja bidra till kostnaderna via skattsedeln.
Stegras styrelse och ledning kan sägas utgöra ett indikativt exempel på detta och hur bolaget resonerar. Vare sig styrelsens ordförande, Harald Mix, eller bolagets VD Henrik Henriksson, ekonomichefen Otto Gernandt eller kommunikationschefen Karin Hallstan har givit några indikationer att vilja bosätta sig i Boden och därmed kunna själva bidra till den regionala tillväxt som bolaget påstår att de skapat.
Relaterat: Ägarna visste att Northvolt var dödsdömt
Framtiden kommer dock ge svar på om det en dag kommer uppstå några andra bestående värden alls eller om Vargasbolaget Stegra lämnar ytterligare ett finansiellt ruinlandskap efter sig.
Precis som i fallet med systerföretaget Northvolt.