Under gårdagen stängde stålföretaget Stegra av 280 personer på grund av tveksamheter kring arbete- och uppehållstillstånd och vistelserätt i Sverige. Detta innebär att bolaget på kort tid tappat över sju procent av arbetsstyrkan. I ett för ägarna kritiskt skede där kreditgivare och aktieägare nu blir allt otåligare i ett projekt som redan dras med en försening på över 18 månader. Där det saknas 10 miljarder kronor i finansieringsplanen.

I början av november genomförde polisen och flera myndigheter en omfattande inspektion på det Vargsgrundande stålbolaget Stegra i Boden. På bolagets anläggning arbetar det c.a  4 200 personer. För 32 personer fattade polisen beslut om avvisning som ett omedelbart resultat av inspektionen.

Ytterligare 280 personers tillträde till arbetsplatsen har dragits in i en andra våg, något som NSD var först med att berätta. Enligt Mikael Lindström, chef för samhällskontakt på Stegra, görs det i förebyggande syfte.

Beslutet att plocka bort 280 personers tillträde till arbetsplatsen tas för att bolaget inte kan garantera att myndigheterna vid en liknande insats inte skulle göra samma bedömning för någon eller några av dessa individer.   

Om en person är boende i EU/EES och Schweiz utan att vara medborgare går det att göra undantag som gör det möjligt att arbeta under en 90-dagarsperiod Men trots det har Polisen och andra myndigheter ändå hittat faktorer som gör att vissa vid Stegra inte kvalificerat för undantagen.

Relaterat: Stegra – En historia om påverkansarbete och vandel

Stegra motiverar inte specifikt användningen av “utländsk arbetskraft” som en egen strategi, utan betonar behovet av specialistkompetens och skalbarhet. 

Även systerföretaget, det idag konkursade Northvolt, hade motsvarande problem men på en annan nivå. I det fallet inträffade dessutom flera oförklarliga dödsolyckor på arbetsplatsen i Skellefteå.

Vargas-projektet i Boden involverar avancerad, världsledande teknologi för grön stålproduktion och vätgasframställning. Stegra har anlitat internationella teknikleverantörer som SMS, Siemens och Midrex, vilka i sin tur tar med sig sin egen expertis och personal för att installera specifik utrustning. Byggnationen kräver tusentals arbetare, ett behov som heller inte kan tillgodoses enbart med lokal arbetskraft i Norrbotten. 

Sämsta tänkbara timing för bolaget

Bortfallet om totalt 312 personer innebär att bolaget i en kritisk fas där stålverket skall färdigställas nu mister över sju procent av arbetsstyrkan. Stegra har ett stort inslag av importerad arbetskraft eftersom motsvarande kompetens har varit, enligt företagets tidigare kommunikation, omöjligt att rekrytera i Sverige.

Relaterat: Frostig bolagsstämma i Stegra resulterade i ny huvudägare

Stålverket skall, enligt bolaget, vara ”färdigställt till 75 procent” till årsskiftet vilket redan då är en försening på mer än än 18 månader. Hur mycket mer som förseningen förlängs med det avbräck som en så pass kraftig minskning av arbetsstyrkan som åtgärden innebär är okänt.

Inte heller är det känt hur detta kommer påverka den finansiella kris som uppstått i bolaget där bolagsledningen i sin kommunikation med Energimyndigheten följer den plan som skickades in 2023. Utan tillägg eller justeringar.

Den ursprungliga planen var att inleda produktionen under 2024, men den  planeringen har skjutits fram i flera steg

Detta framgår av den ansökan som lämnades in 2023 om statliga bidrag inom ramen för ”Industriklivet” där Energimyndigheten under förra veckan beslutade att medge ytterligare 390 miljoner konor av skattemedel i bidrag till bolaget baserat på en uppgifterna i en gammal ansökan.

Energimyndigheten hade dock för första gången ett förbehåll i sitt beslut: Att bolaget säkrat ytterligare finansiering innan pengarna betalas ut.

Relaterat: Stegra och regeringen lägger ut rökridåer