Svensk-Sovjetisk tjänstemannaktivism kräver inskränkning i grundlagsskydd
I maj beslutade Integritetsskyddsmyndigheten om ett rättsligt ställningstagande. Det rättsliga ställningstagandet innebär att myndigheten anser sig behörig att inleda tillsyn av grundlagsreglerade verksamheter med utgivningsbevis. Myndigheten kräver, utan att ha tillfrågats av vare sig regering eller riksdag en återgång till den rättsordning som försvann från Europa 1989 i samband med Sovjetunionens kollaps.
Datainspektionen bildades 1973 för att övervaka den särskilda datalag som trädde i kraft den 1 juli samma år. Datalagen ersattes successivt under åren 1998–2001 av personuppgiftslagen, som ersattes 2018 av EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Detta är i dag grunden för myndighetens verksamhet.
I maj 2018 föreslog myndigheten att namnet bör ändras till Dataskyddsmyndigheten.Datainspektionen bytte namn till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) den 1 januari 2021.
Integritetsskyddsmyndigheten hemställer nu om att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att se över behovet av ytterligare reglering av bakgrundskontroller. Utredningens övergripande syfte bör vara att säkerställa en lämplig balans mellan behovet av att utföra bakgrundskontroller och skyddet för den personliga integriteten.
Med sin hemställan breddar myndigheten på eget initiativ och utan beslut från vare sig riksdag eller regering sitt kompetensområde till att omfatta tillsyn över grundlagsreglerade områden såsom Yttrandefrihetsgrundlagen och Tryckfrihetsförordningen. IMY vill med sin hemställan till regeringen explicit förbjuda medborgares tillgång till de offentliga beslut som domstolsbeslut innebär.
Sovjetisk tjänstemannaaktivism
Den 14 maj 2024 beslutade IMY om ett rättsligt ställningstagande. Det rättsliga ställningstagandet innebär att IMY anser sig behörig att inleda tillsyn med anledning av klagomål mot den publicering av personuppgifter som sker i söktjänster med utgivningsbevis.
Alla beslut som fattas i Sverige av myndigheter är av princip offentliga och regleras i Tryckfrihetsförordningen. Endast diktaturer som den kinesiska eller tidigare sovjetiska tillämpar hemligstämplade beslut och beslutsprocesser, en ordning som IMY menar är förenlig med svensk rättspraxis. Tillgången till rättsdatabaser har utvecklats till ett viktigt verktyg för att bland annat försvarsmakten, socialtjänsten, äldreomsorgen och andra samhällskritiska funktioner skall kunna förebygga att organiserad brottslighet etablerar sig inom de olika myndigheterna. Försvarsmakten är idag en av de största användarna av de kommersiella rättsdatabasernas tjänster.
För svensk basindustri, såsom jordbruk och skogsbruk, används rättsdatabaser för att förebygga oseriösa aktörers etablering inom till exempel logistiktjänster. Inom kommunerna har rättdatabaserna kunnat förhindra att återfallspedofiler fått anställning inom barnomsorgen.
Fördelarna i ett brottsbekämpande och förebyggande arbete, i enlighet med Polisens önskemål att hela samhället skall mobilisera mot den bevisligen ökade kriminaliteten bör anses överväga nackdelarna.
Relaterat: Regeringen trotsar Riksrevisionen – Underlättar för penningtvätt
Det har inte varit någon hemlighet att IMY och SIN, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, är missnöjda med dagens ordning. SIN anser sig ha monopol på vilka handlingar som berör enskild, oavsett slag, ssom skall få lämnas ut samtidigt som SIN i andra sammanhang bidrar till övergrepp på enskild.
Rättsfallet Karl Hedin är bara ett av flera exempel där SIN menar att statens övergrepp i form av omotiverade integritetsintrång (hemliga tvångsmedel) inte var klandervärda in någon mening.
Relaterat: Karl Hedin frias – men utan upprättelse
SIN:s friande utslag, eller ovilja att ens granska ärendet, innebar endast ett ringa fel. Ett ringa fel som för Hedin resulterade i trettio dygn i häkte med särskilda restriktioner samt en flera år lång rättsprocess där till slut såväl tings- som hovrätt konstaderade att han var oskyldig till allt det som staten anklagat honom för.
Relaterat: Karl Hedin och de hemliga tvångsmedlen
IMY och SIN är något av samma andas barn. Som följer en rättstradition som borde ha fallit samman på samma sätt som muren föll 1989. IMY följer den tidigare chefsåklagarens exempel som arbetade för att klassa jaktbrott som terroristbrott i syfte att öka statens kontroll över tvångsmedel och samtidigt minska medborgarnas universella rätt att hålla sig informerade om statens tvångsmedel och beslut.
EXTRAMATERIAL:
IMY hemställan 2024-05-14.
Johan Westerholm
