En journalist fick sin elektronik beslagtagen av polis i samband med att han landade på Landvetter flygplats. Efter att han överklagat beslutet till tingsrätt lämnades utrustningen åter. Händelsen illustrerar den konflikt som råder mellan rättsväsendets förmåga att beivra brott och medias upprätthållande av förtroendet inför allmänheten. Där åklagarmyndigheten själva manar till stor restriktivitet vid beslag som kräver en konkret brottsmisstanke om grovt brott.

Journalisten Christian Peterson, som publicerar sig på Substack, fick sin elektronik beslagtagen av polis i samband med att han landade på Landvetter flygplats. Stockholms tingsrätt kom att häva beslaget – detta trots att åklagaren begärde att tingsrättens beslut inte skulle verkställas omedelbart.

Åklagaren bakom beslutet om beslag, Filippa Henkow, har tidigare vidtagit utredningsåtgärder mot Peterson. Under 2024 utreddes han för grovt förtal efter att ha publicerat en bild på opinionsbildaren och journalisten Bilan Osman samt spridit privata uppgifter om henne i sociala medier. Förundersökningen lades dock ned i juli samma år.

Ledarsidorna har, i likhet med Kvartal som först rapporterade om nyheten, sökt Henkow för en förklaring av de rättsliga grunderna för beslagsbeslutet. Henkow svarar nu i en skriftlig kommentar till Ledarsidorna att

Utredningen pågår och jag har ingen möjlighet att kommentera en pågående utredning. Det jag kan säga är att i samband med att enheterna togs i beslags lämnades direktiv om att inget material får gås igenom och inga enheter får skickas för tömning innan beslutet är prövat. Christian Peterson informerades också om att för det fall det i ett senare skede skulle komma att bli aktuellt att gå igenom enheterna skulle han, själv eller via ombud, får närvara vid genomgången för att säkerställa att inget skyddat material skulle röjas.

I övrigt lämnar Henkow inga ytterligare kommentarer.

Samma fråga har ställdes till Åklagarmyndighetens kommunikationsavdelning, som hänvisar till myndighetens rättsliga vägledning om beslag, uppdaterad 2025, vilken åklagare har att följa.

Grundlagsskyddet sätter ramarna

Av Åklagarmyndighetens rättsliga vägledning, RäV 2022:22, framgår att beslag av journalisters datorer och mobiltelefoner är möjligt – men under ett mycket restriktivt regelverk. Frågan regleras ytterst av Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL), särskilt genom bestämmelserna om anskaffarfrihet, förbud mot hindrande åtgärder och källskydd.

För att ett beslag ska kunna komma i fråga krävs att journalisten är skäligen misstänkt för ett grovt brott som ligger utanför den journalistiska verksamheten. Även om ”skälig misstanke” är den lägre misstankegraden måste polis och åklagare vara precisa i vad misstanken avser samt delge den enskilde detta.

Detta för att minimera den skada ett beslag och en genomsökning av journalistiska arbetsverktyg riskerar att orsaka – inte minst för källskyddet.

Misstankar om grovt förtal, som Henkow tidigare utrett Peterson för, når sannolikt inte upp till den nivå av grov brottslighet som kan motivera beslag av journalistiska arbetsverktyg. Förtal är dessutom ett brott som fullbordas genom publiceringen. Något brott som ”förberedelse till grovt förtal” existerar inte i svensk rätt.

Prejudikat som talar emot ingripandet

Det finns flera rättsfall som talar för en restriktiv hållning vid beslag riktade mot journalister.

Under 2024 filmade en TV4-fotograf i en rättssal i strid med fotograferingsförbudet enligt rättegångsbalken. Polisen tog minneskortet i beslag. Högsta domstolen slog fast att fotograferingsförbudet i sig inte stred mot anskaffarfriheten i TF/YGL. 

Däremot ansågs beslaget av det journalistiska materialet strida mot förbudet mot hindrande åtgärder. Det saknades rättslig grund för att ta minneskortet i beslag.

Ett annat vägledande fall är det så kallade Lycksele-fallet (Hovrätten för Övre Norrland 2015). I en mordutredning beslagtogs en mördad kvinnas dator och telefon. Hon hade journalistiska uppgifter lagrade på utrustningen. 

Hovrätten hävde beslaget med hänvisning till att källskyddet vägde tyngre än utredningsintresset – trots att det rörde sig om ett mycket grovt brott och trots att utrustningen tillhörde brottsoffret.

Balansen mellan utredningsintresse och yttrandefrihet

Sammantaget visar rättspraxis att domstolarna successivt har skärpt kraven på proportionalitet och grundlagsmedvetenhet när det gäller beslag som riskerar att påverka journalistisk verksamhet. Polis och åklagare måste i varje enskilt fall göra en noggrann avvägning mellan utredningsintresset och skyddet för yttrandefriheten.

Det är en balansakt som kräver precision och återhållsamhet. När journalistiska arbetsverktyg tas i beslag aktualiseras inte enbart en enskild persons rättigheter, utan även det grundlagsskyddade system som ytterst syftar till att värna det fria ordet och allmänhetens rätt till information.

Extramaterial:

Högsta Domstolens beslut från 2024, TV4 samt Rättslig vägledning 2022:22

Högsta domstolen beslut B 2927-23

Rättslig vägledning 2022:22