Varför har Abu Dhabi och länderna i Persiska viken inte underlättat Washingtons ambition att slå mot iranska ombud och proxies? Frågan ställs, med möjliga förklaringar av Nidal Shoukeir, regeringsrådgivare samt professor i strategisk kommunikation och regeringsrelationer.

Trots de senaste försöken från USA för att förbättra relationern och föra en avspänningspolitik fortsätter sammandrabbningarna mellan Washington och Irans ombud i regionen kring Persiska viken. Den uppenbara bristen på kontroll över de sammandrabbningarna mellan den amerikanska stormakten och Iran-stödda miliser har försatt president Joe Bidens administration i en pinsam situation, bara månader innan det amerikanska presidentvalet.

Det nuvarande situtationen som präglas av den uppenbara förvirringen vilket Biden-administrationen givit upphov till i denna strategiska region, bör fungera som en väckarklocka för amerikanska beslutsfattare. Särskilt som situationen nyligen har gått in i en ny fas av komplexitet, där de uppenbara skillnaderna mellan Washington och dess allierade i regionen blir allt tydligare.

Efter tydliga meningsskiljaktigheter på flera fronter, inklusive den senaste tidens konflikt i Gaza och attackerna mot sjötrafiken i Röda havet, har det i de närmast berörda Gulf-staternas växt fram en ovilja för att underlätta amerikanska militära operationer mot Irans ombud och allierade. 

I detta sammanhang publicerade den amerikanska tidningen “Politico” en artikel som hävdade att

“vissa arabländer, inklusive Förenade Arabemiraten, i allt högre grad begränsar USA från att använda militära anläggningar på deras mark för att inleda repressalier mot iranska ombud.”

Även om detta innehåll är inofficiellt och tillskrivs anonyma amerikanska och västerländska tjänstemän, har det fått stor spridning politiskt och i media.

Detta markerar det första tydliga amerikanska tecknet som indikerar spänningar i relationen med dess allierade i Persiska viken, särskilt Förenade Arabemiraten. Frånvaron av något amerikanskt officiellt svar på hög nivå för att motbevisa detta eller dementera uppgifterna om spänningar med Abu Dhabi eller andra huvudstäder har gett detta uttalande en avsevärd betydelse och trovärdighet.

Läsare av Politicos artikel fokuserar vanligtvis på tre huvudpunkter. För det första, syftet med att sprida detta innehåll: är det att lägga skulden på länderna i Persiska viken för Biden-administrationens misslyckande med att kontrollera den försämrade situationen i regionen? För det andra, det uttryckliga omnämnandet av Förenade Arabemiraten som delar emiratens utsatta läge. Vissa stater i Persiska viken undrar om detta syftar till att dela upp och splittra dem. Slutligen antyder Politico att anledningen till att Abu Dhabi agerar på detta sätt är för att “de inte vill framstå som om de är emot Iran och de vill inte verka för nära väst och Israel av allmänna opinionsskäl.” 

I verkligheten har detta sistnämndapåstående varit svårt för Förenade Arabemiraten att acceptera, särskilt eftersom Abu Dhabi har en tydlig hållning till Teheran och Israel. Dessutom anses Emiraten vara mycket nära väst, som en vän och allierad till de flesta västländer, inklusive USA. Ännu viktigare är att deras ledare inte är populistiska utan åtnjuter stor popularitet och trovärdighet bland sina medborgare. De behöver inte den här typen av populistiskt innehåll och impliceranden.

Om vi fördjupar oss i de verkliga skälen till att Gulfländerna, inklusive Abu Dhabi, inte underlättar Washingtons ambition att slå mot iranska ombud, kommer vi att hitta en lång lista med logiska och rimliga förklaringar. 

Till exempel, vilket intresse har Förenade Arabemiraten idag av att sabotera de noggrant etablerade säkerhetsarrangemangen och röra sig bort från Washington, som annaras har skapat lugn och stabilitet till regionen, trots Biden-administrationens kontroversiella strategi för att lämna regionen? 

Eller varför mobiliserar Abu Dhabi idag för att försvara amerikanska intressen när Biden-administrationen förblev stilla när Emiraten attackerades av Houthi-milis tidigare i år?

I vilket fall som helst, för att lösa denna fråga, kan det konstateras att underlättandet av militära uppdrag relaterade till situationen i Röda havets inte har någon större inverkan på förustättningarna för amerikanska operationer där med tanke på de många alternativ som Washington förfogar över.

Därför är det nödvändigt att på allvar ta itu med det verkliga problemet i denna fråga och konstatera att det aktuella problemet inte är relaterat till samarbetet eller bristen på samarbete mellan länderna i regionen, utan bottnar i amerikanska felbedömningar av Teherans ambitioner och dess ombud i regionen, inklusive houthimiliserna.

När det gäller spänningar i relationerna mellan huvudstäderna i Persiska viken och Washington kan man säga att USA intar en speciell och framstående plats i dessa staters politiska medvetande. De har alltid betraktat Washington som en allierad, en strategisk partner och en historisk vän, och framför allt förblir de engagerade i detta förhållande tills idag.

Det är dock omöjligt att bortse från att det finns ett “problem” i relationerna mellan USA och Gulfstaterna och att de senare är missnöjda med Washington. Och att den amerikanska administrationen har förlorat sin trovärdighet hos dem på grund av vad många anser vara en felaktig amerikansk politik. Det vill säga utöver de skarpa rivaliteterna och  kända motsättningarna mellan demokratiska och republikanska administrationer.

Flera Gulfländer har sett sin relation med Washington under utvärdering Och att fröet till denna översyn inte såddes i dag, utan går tillbaka till 2011, under hur den tidigare demokratiske presidenten Barack Obamas administration hanterade den arabiska våren.

Det finns ingen som är blindare än den som inte vill se, säger ett franskt ordspråk. 

Politiker i Washington måste öppna upp ögonen och acceptera tanken att det finns ett allvarligt problem som stör soliditeten i relationerna med deras allierade i Persiska viken – och att det måste lösas så snart som möjligt. 

Nu ligger bollen hos den amerikanska Biden-administrationen. kommer amerikanska politiker att ta detta steg eller kommer relationerna mellan USA och staterna i Persiska viken att gå mot mer spänning och fler komplikationer?

Nidal A. Shoukeir

Professor i strategisk kommunikation och regeringsrelationer

Artikeln har tidigare publicerats i Financial Express samt Le Spectacle Du Monde.