USA “På spåret” – Vart är vi på väg?
Den svenska riksbankschefens chef Erik Thedéen menade när han uttalade sig om det pågående handelskriget, att vi kommer gå in i en ny värld. Och det kommer vi. Men kanske inte som effekt av handelskriget som präglas av ryckighet i avsaknad av klart formulerad tanke utan det som finns att utläsa i USA:s presidents ”Presidential Actions”. Inriktningsbeslut som siktar bortom de omedelbara effekter som handelskrig riskerar att ge upphov till.
Det handelskrig, tillfälligt bromsat, som USA:s president Donald Trump inledde i januari i år har inneburit kraftigt höjda handelstariffer. Från januari till april 2025 steg de amerikanska importtarifferna från i snitt två procent till uppskattningsvis 24 procent, den högsta nivån på över ett sekel. Trump eskalerade ett pågående handelskrig med Kina och höjde importtarifferna på kinesiska varor till 145 procent från och med den nionde april. För många andra länder har höjningarna dock bromsats i 90 dagar tills avtal kunnat tecknas.
Den ekonomiska konflikten mellan Kina och USA har pågått sedan januari 2018, då Trump under sin första mandatperiod började fastställa tullar och andra handelshinder mot Kina med målet att tvinga landet att göra ändringar i vad USA säger är långvariga orättvisa handelsmetoder och stöld av immateriella rättigheter.
Det pågående handelskriget har framkallat en rad med delvis oväntade reaktioner. Dagens Industri driver för närvarande opinion för att Sverige skall alliera sig med Kina i det pågående handelskriget. I och för sig en logisk linje då DI varit en förespråkare för den vindkraftsutbyggnad som skett i Sverige med ett stort inslag av kinesiska bolag som helt eller delvis kontrollerar den svenska vindkrafproduktionen.
Men vad Trump och USA egentligen vill uppnå med sitt handelskrig, hur slutmålet ser ut, är inte helt lätt att följa då det förs med snabba beslut i form av ”Executive orders”. Ett format som inte riktigt har använts för att mer tydligt formulera nästa steg eller slutmål.
Executive orders, eller EO, är bara ett av de verktyg som presidenten har för att styra landet utöver de lagar som stiftas av kongressen. En form av regleringsbrev men med inslag av detaljstyrning och som kan fattas när som helst och var som helst under förutsättning att de inte bryter mot stiftad lag eller överrider federala domstolsbeslut.
Ett annat, mer långsiktigt verktyg som mer liknar svenska regleringsbrev och inriktningen som kommuniceras i regeringsdeklarationen är “Presidential actions”.
“Executive orders” vs “Presidential actions”
I den amerikanska konstitutionen är skillnaden mellan ”Executive orders” och ”Presidential actions” inte explicit definierad, men termerna används för att beskriva olika typer av presidentens befogenheter och handlingar.
– ”Executive orders” är formella, skriftliga direktiv utfärdade av presidenten till federala myndigheter för att implementera eller tolka lagar, utan att behöva kongressens godkännande. De har rättslig kraft så länge de är förenliga med konstitutionen och existerande lagar. Exempel: Direktiv om att ändra en myndighets regelverk. De publiceras vanligtvis i “Federal Register”.
– ”Presidential actions” är en bredare term som omfattar alla typer av handlingar en president kan vidta, inklusive executive orders, men också andra åtgärder som proklamationer, direktiv eller policyställningstaganden. Alla ”presidential actions” har inte samma rättsliga vikt. Till exempel kan ett memorandum vara mindre formellt och kanske inte ha rättslig kraft på samma sätt som en Executive order.
Executive orders är med andra ord en specifik, rättsligt bindande form av en ”Presidential action”, medan presidential actions är ett övergripande begrepp som inkluderar både bindande och icke-bindande åtgärder. Båda måste hålla sig inom presidentens konstitutionella befogenheter och kan utmanas i domstol om de anses överträda dessa.
I det pågående handelskriget finns ingen uttalad slutvision i någon form än det mer vagt formulerade målet att sätta Amerika först samt återställa upplevda orättvisor. Desto större är precisionen på andra områden.
Som utvecklingen av det finansiella systemet och kapitalmarknaderna. Det som kallas FinTech, Financial Technology och som växt fram i forskningsklustret i Silicon Valley och som har sin ideologiska rot vid Stanford University och Hudson Institute.
Tydligt fokus på utveckling av finansmarknaderna
I en av president Trumps första ”Presidential actions”, eller PA, från den 23 januari så riktas flera myndigheter, bland annat Securities and Exchange Comission (SEC, USA:s finansinspektion), Federal Reserve samt Scott Bessents, Secretary of the Treasury och i viss mån Elon Musks, i egenskap av rådgivare i rollen som DOGE, Department of Goverment Efficiency in. Att dels effektivisera alla federala penningtransaktioner samt förbereda USA för att införa en digitaliserad reservvaluta. Det som i dagligt tal kallas för kryptotillgång.
Denna PA har sedan offentliggörandet följts av andra som entydigt pekar i denna riktning samtidigt som den kompletteras med flera utnämningar i Vita husets stab.
Bland annat utsågs David Sacks, som närmast kom som COO från företaget PayPal till ”Crypto Czar” samtidigt som CEO eller VD:n för Ripple Labs, Brad Garlinghouse, utsetts som rådgivare till presidenten för införandet av kryptotillgångar. Ripple Labs har utvecklat kryptotillgången XRP med tillhörande ISO-certifierat (ISO 20022) transaktionssystem. En certifiering för att säkerhetsmässigt kunna genomföra transaktioner på samma, eller högre, nivå än dagens Swift-system.
Relaterat: Litet kluster formar USA:s framtid
Att Garlinghouse har haft en avgörande roll i framtagningen av politiken vittnar hans inlägg på X om. Den 7:e januari genomförde Garlinghouse tillsammans med Ripple Labs chefsjurist Stuart Alderoty en arbetsmiddag inbjuden av Donald Trump på Mar-a-Lago innan Trump svors in som president.
Great dinner last night with @realDonaldTrump & @s_alderoty.
Strong start to 2025! pic.twitter.com/UjM6lahUG4
— Brad Garlinghouse (@bgarlinghouse) January 8, 2025
Vid installationsceremonin togs Garlinghouse och Alderoty emot personligen av en väntande blivande vicepresident, JD Vance.
Den i fredags godkände kongressen den nye ordföranden för SEC. Det blir Paul Atkins, som är uttalad anhängare av den blockkedjeteknik som står inför införande. Atkins var tidigare kommissionär vid SEC och gjorde sig mest känd för att ha avslöjat och städat upp i ett av de största fallen av ”Ponzi”-bedrägerier i USA. Atkins syn på tekniken som utvecklats är att det är ett kraftfullt verktyg mot bedrägerier och penningtvätt då transaktioner kan spåras på ett helt annat sätt än med dagens system.
Relaterat: Krypto for Dummies
Att världen står inför införandet av en ny reservvaluta vid sidan av den amerikanska dollarn ter sig med andra ord allt mer uppenbart samtidigt som ingen idag kan säga vad effekterna kommer bli. Om XRP, eller Ripples, transaktionsteknik kommer att införas kommer transaktioner som idag kräver tre-fem bankdagar för att genomföra klaras av på mindre än fem sekunder. Flera stora banker, bland annat HSBC och JP Morgan har redan genomfört test-transaktioner med miljarder dollar i enskilda överföringar mellan olika kontinenter och banker.
Såväl Australiens, Indiens, Japans och UAE centralbanker och flera affärsbanker förbereder sig eller har förberett sig för att om inte gå över på denna teknik så i varje fall erbjuda sina kunder detta alternativ. En överföring med den blockkedjeteknik som testats kostar en bråkdel av vad Swift-systemet gör. USA:s finansdepartement räknar med att spara miljardbelopp på teknikskiftet.
Relaterat: UAE förvärvar minoritetspost i kinesisk kryptobörs
En ny värld – Handelskrig eller inte
Förändringarna som är under genomförande finns tydligt kommunicerade i de PA som publicerats och sedan januari har kongressen genomfört ett flertal offentliga utfrågningar, i syfte att förbereda väljarna, inför denna förändring. Av de direktiv som gått ut inskärps vikten av att transaktionssystemen måste leva upp till kraven på “sömlös” integrering med bankernas system.
Detta innebär att det endast är kryptotillgångar som lever upp till ISO 20022 som kan komma ifråga. Ett annat krav är att dessa skall vara utvecklade eller fullt ut kontrollerade av amerikanska företag. Trumps egen kryptovaluta lever inte upp till ISO 20022, vilket inte heller Melania Trumps gör.
ECB:s chef, Christine Lagarde, menade nyligen att ECB kommer vara klara med sina förberedelser för att ta in blockkedjeteknik från och med oktober.
Med andra ord, för att citera den svenske riksbankschefen Erik Thedéen när han uttalade sig om handelskriget – Att vi kommer gå in i en ny värld. Och det kommer vi. Men kanske inte som effekt av handelskriget som präglas av ryckighet utan en klart formulerad tanke utan det som finns att utläsa i USA:s presidents ”Presidential Actions”.
Ett nytt delegerat transaktionssystem som bygger på delegerad blockkedjeteknik kommer med en sannolikhet gränsande till visshet rasera många av de begränsningar, murar och hinder som dagens system givit upphov till eller möjliggjort. Samtidigt är det ofrånkomligt att vissa i denna transformeringsprocess kommer att kunna göra sig stora förmögenheter eller bilda nya allianser på bekostnad av andra.
Frågan i förlängningen är vem som blir vem. Men vi går in i en annan värld. Och det går fort.
Handelskrig eller inte.
TACK TILL ER SOM BIDRAR
Den här artikeln har blivit möjlig med Ledarsidornas betalande prenumeranter. Prenumeranter som därmed gör folkbildning möjlig. Och jag vill fortsätta med det och slippa låsa in artiklarna bakom betalvägg.
Bli betalande prenumerant du med så jag kan fortsätta med detta. Du blir då en del av “Team Ledarsidorna“.
Tillsammans kan vi göra världen lite klokare. Och kanske lite bättre.
Följ länken här.
Johan Westerholm
