USA påbörjar saneringen av sin ekonomi

VIta Huset / The White House. Bildkälla: Wikipedia.
  • Tisdag 29 jul 2025 2025-07-29
E-post

Handelsavtalet mellan USA och EU väcker starka reaktioner även om Europa nu drar en suck av lättnad inombords. Men det är inte över än. USA:s drivkrafter för att införa tarifferna är starka och förändringarna i den globala ekonomins dynamik är inte över än. Nu när handelskriget går mot sitt slut har USA till slut de verktyg de behöver för att sanera den amerikanska statsskulden.

Dagen efter att EU och USA gjort upp om 15-procentiga amerikanska importtullar kan reaktionerna från politiskt håll runt om i Europa beskrivas som spretiga. Klart är att uppgörelsen inte ses som positiv, men samtidigt av många beskrivs som acceptabel.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) är skarpare i sin bedömning av det läge som nu råder och kallar avtalet ”dåligt för svensk ekonomi”.

– Tullarna leder till minskad efterfrågan och sänkt tillväxt, med risk för ännu högre arbetslöshet, säger hon till TT.

Hon uppger att läget med ett avtal på plats dock är mer överskådligt än den tidigare osäkra situationen.

– Ett avtal ger ju helt enkelt en förutsägbarhet, nu vet man vad som gäller och så får vi gå vidare därifrån, säger Svantesson.

Men att världsekonomin och inte minst handeln fått en ny logik påverkats råder ingen tvekan om. Handelstarifferna för handel med USA har nu ökat fyra gånger sin tidigare storlek samtidigt som för vissa varor så ligger de kvar på tidigare höga nivåer.

Under Joe Bidens presidentskap låg de genomsnittliga tariffsatserna mellan EU och USA på cirka 3,3 % (USA) och 1–4,8 % (EU), beroende på källa. Konflikter som stål- och aluminiumtullarna samt Airbus-Boeing-dispyten löstes delvis genom suspenderingar, vilket minskade de effektiva tullarna för vissa varor. Bidenadministrationen fokuserade på att reparera relationer med EU genom att minska handelsspänningar, men behöll en protektionistisk hållning i vissa sektorer, särskilt mot Kina, vilket indirekt påverkade globala handelsdynamiker inklusive EU-USA-handeln.

EU har även fått ett sämre handelsavtal än det som Storbritanniens premiärminister Sir Keir Starmer förhandlade fram i maj. Starmer fick då stark kritik för sitt agerande men ser nu ut att ha agerat så att önationen gick vinnande ur striden, givet ett europeiskt perspektiv.

USA, och Donald Trump, har agerat för att splittra det motstånd en samlad världshandelsorganisation skulle kunna utgöra och står nu som slutlig segrare i handelskriget.

Galopperande underskott och “andra smarta saker”

En av drivkrafterna för att införa handelstariffer är USA:s galopperande budgetunderskott och skuldsättning. Ett underskott som USA:s president Donald Trump spädde på med årets budget till ytterligare rekordnivåer.  Och hur de kommande åren kommer te sig finns det spår av i flera ”Executive orders” samt lagstiftningar som är i process att antas.

Intäkterna från tarifferna är tänkt att bidra till att bygga upp överskottsfoner. I februari i år föreslog Trump genom en Executive order att skapa en amerikansk “sovereign wealth fund” (en statlig investeringsfond, ofta kallad överskottsfond på svenska), som skulle finansieras bland annat genom intäkter från tullar (tariffs) och vad han beskrivit som “other smart things” (andra smarta saker).

Fonden är tänkt att användas för att investera i tillgångar som aktier, obligationer, infrastruktur, avancerad tillverkning, medicinsk forskning och nationell säkerhet, med syfte att främja långsiktig ekonomisk stabilitet, minska skattetrycket på amerikaner och stärka USA:s globala ledarskap. Trump är dock medveten om att fonden inte kan startas förrän de federala finanserna levererar ett överskott och att statsskulden är under kontroll. Det vill säga minskar.

I detta kommer spelet om en försvagad dollar in i bilden som en delkomponent. Där kryptovalutor kan generera vinster som är de andra smarta sakerna som Trump implicerar.

Den nyligen antagna GENIUS-lagstiftningen, som öppnar för kryptovalutor att bli en del av ekonomin, kan visa sig ha en av de större birollerna. Med en försvagad dollar i relation till andra valutor kommer utlandsskulden att minska relativa tal. Något som skulle skada bland annat Kina som investerat tungt i amerikanska statsobligationer.

Och samtidigt öppnar USA för införandet av en parallell global reservvaluta genom GENIUS-act och de kryptotillgångar som de adresserar. För även om stablecoins, som USDC, USDT och RLUSD är ”peggade” mot dollarn 1:1 så är den andra delen i paret (altcoin handlas i par med en stablecoin), som till exempel Bitcoin, Etherum och XRP det inte. Dessa altcoins är volatila till sin natur och USA har, genom Federal Reserve, börjat bygga upp stora reserver av dessa kryptovalutor.

Väljer USA att på olika sätt försvaga dollarn kan USA därmed ”hedgea”, det vill säga skydda sig för en alltför stor försvagning med hjälp av det ökade värde som kryptotillgångarna utgör. För att på sikt kunna börja minska sin statsskuld i dollar. En komplex, och inte helt riskfri, manöver. Men en manöver som USA:s finansminister Scott Bessent inte är främmande för.

Innan Bessent utnämndes till Secretary of the treasury, eller finansminister, var han känd som en av Wall Streets och Nasdaq-börsens absolut framgångsrikaste hedge-fondsmäklare.

Bessent är som klippt och skuren för att med innovativa finansiella instrument sanera den amerikanska statsskulden. För även om införandet av kryptovalutor som globala reservvalutor och hedge-förvaltning av dessa inte är enda sättet att sanera USA:s statsfinanser så är det en av flera komponenter.

Vad andra “smarta saker” är får framtiden utvisa.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se